De mest intressanta gärningarna i anslutning till cirkulär ekonomi i kommunerna – Tävlingsregler

Beskrivning

Sitra samlar in de mest intressanta gärningarna och lösningarna inom cirkulär ekonomi i kommunerna. Målet är att presentera kommunernas mest inspirerande åtgärder och lösningar för cirkulär ekonomi enligt samma modell som listan över de mest intressanta företagen inom cirkulär ekonomi. Med hjälp av exempel vill vi öka medvetenheten om möjligheterna med cirkulär ekonomi och skala de bästa lösningarna så att de kan utnyttjas i övriga Finland.

Teman

Tävlingen består av fyra delområden. Nedan räknar vi upp exempel på frågor där kommunens gärningar för cirkulär ekonomi kan komma till uttryck:

Strategi och ledarskap. Är cirkulär ekonomi, resursklokhet och kolneutralitet aspekter som integrerats i kommunens strategi och ledarskap? Hur styrs kommunen mot cirkulär ekonomi; har kommunens styrkor identifierats? Har strategin förankrats i ledarskapet, och följer man upp och mäter målen? Har åtgärder som främjar cirkulär ekonomi beaktats i budgeten? Och i planeringen av markanvändningen? Styr kommunen sina bolag i egenskap av ägare – till exempel när det gäller avfallshanteringen, vattenförsörjningen eller energibranschen – mot lösningar som är förenliga med cirkulär ekonomi?

Marknaden för cirkulär ekonomi. På vilket sätt gör kommunen det möjligt med cirkulär ekonomi? Hurdan är kommunens upphandling (köpta tjänster, livscykelanskaffningar, innovativa anskaffningar, främjande av ekosystemen inom cirkulär ekonomi), och hur är det med upphandlingskategorierna och -kriterierna? Använder kommunen finansiering för att främja cirkulär ekonomi (samhälleliga investeringar som främjar cirkulär ekonomi, investeringar i cirkulär ekonomi, finansiella instrument för cirkulär ekonomi)? Vilka möjligheter har kommunen skapat för affärsmöjligheterna och marknaderna i anslutning till cirkulär ekonomi? Lösningar kan också hittas i samarbetet mellan företag eller med aktörer i näringslivet som inriktat sig på cirkulär ekonomi. Kommunen kan också skapa plattformar för nya slag av affärsverksamheter.

Cirkulär ekonomi i kommunens uppgifter. Detta delområde har fem underkategorier:

Hållbart livsmedelssystem. Kommunen medverkar synligt i utvecklingen av den regionala matkulturen. I livsmedelssystemet används förnybar energi, återvinns näringsämnen från matproduktionen och äts maten i den region där den har producerats. Matsvinnet mäts, minskas och minimeras i de offentliga köken. Hur stor är den vegetariska andelen av de offentliga livsmedelstjänsterna? Förekommer det en agroekologisk symbios i kommunen?

Färdsätt. Hurdana lösningar har ni för att minska bilismen? Hurdana tjänster finns det för gemensam användning av färdmedel? Hur tillgängliga är tjänsterna och i vilken utsträckning används de? Hur är det med kollektivtrafiken? Vad har man gjort för att det ska vara möjligt och roligt att cykla? Hur målinriktad är trafikplaneringen och använder kommunen alternativa i sina egna transporter? Samordnas skjutsar även över de traditionella områdes- och aktörsgränserna? Finns det exempel på hur kommunens organisation stöder gemensamma färdsätt?

Avfallshantering och återvinning. Har kommunens övriga funktioner beaktats i investeringarna i avfallshantering? Har man främjat hanteringen av dagvatten, förbättrat materialeffektivitet, minskat avfallsvolymen, ökat återvinningen och återanvändningen? Återvinns bionedbrytbart avfall och näringsämnen? Tas värdefulla råvaror i återvinningsmaterialet tillvara? Är spillvattenlösningarna framstegsvänliga?

Byggande och infrastruktur. Har kommunen ett innovativt system för återanvändning och sambruk? Stöder byggnadsbestämmelserna och kriterierna för tomtupplåtelse cirkulär ekonomi? Hur fungerar livscykeltänkandet och ekoplaneringen i byggprocesserna? Och hur är det med lösningarna för att genomföra planläggningen – används återvunnet material till exempel i allmänna områden såsom på gator? Hur stor andel har träbyggande? Kommer jordmassorna till användning? Har den totala avfallsmängden från byggandet minskat och har tillståndsmyndigheterna kunskaper i cirkulär ekonomi?

Öppen kategori. Någon annan åtgärd i anslutning till kommunens verksamhet som främjar cirkulär ekonomi.

Medvetenhet om och fostran i cirkulär ekonomi. Har kommunen genomfört fostrings- och undervisningskampanjer i cirkulär ekonomi, ökat upplysningsverksamheten? Ger kommunen utbildning och rådgivning i cirkulär ekonomi? Evenemang, försök eller initiativ som genomförs tillsammans med kommuninvånarna, barometrar och enkäter?

Deltagande i tävlingen

Tävlingen är öppen för kommuner och sammanslutningar av kommuner. En kommun eller en intresseenhet till kommunen kan stå bakom den föreslagna gärningen, men det ska vara en kommun eller en samkommun som lämnar in ansökan.

En kommun kan delta i tävlingen med ett eller flera bidrag, men varje bidrag kan bara ingå i ett delområde.

Tävlingskriterier

Bidragen utvärderas enligt delområde men i alla kategorier värdesätts följande:

1. Lösningen bör vara skalbar,
2. fördelarna bör kunna påvisas (ekonomiska fördelar, miljöhänsyn, välfärd),
3. lösningen bör vara intressant (out-of-the-box-tänkande, nya verksamhetssätt inom cirkulär ekonomi, samarbete över sektorgränser) och
4. den bör främja cirkulär ekonomi.

Penningpris

Sitra belönar de mest intressanta åtgärder med pris på 10 000 euro vartdera. Målet är att belöna den mest intressanta åtgärden i varje delområde. Sitra förbehåller sig rätten att avstå från att dela ut pris i ett delområde eller att dela ut flera pris i ett delområde.

Över de belönade gärningarna låter Sitra utarbeta koncept som publiceras på Sitras webbplats och som ställs till förfogande för kommunerna/aktörerna. Sitra har som mål att presentera de mest intressanta åtgärderna och hjälpa till att sprida dem till så många kommuner som möjligt. De mest intressanta gärningarna presenteras på Sitras webbplats och i sociala medier.

Tidtabell

13.9.2017 Tävlingsstart på Kommunmarknaden i Helsingfors.

30.11.2017 Sista inlämningsdag för bidragen.

1.11.2017–31.1.2018 Sitra och Kommunförbundet behandlar bidragen.

Vinnarna offentliggörs våren 2018

Jury

Beslut om priserna fattas av en panel som leds av Kari Herlevi, projektdirektör vid Sitra. Vid bedömningen kan Sitra också anlita utomstående experter.

Tävlingsarrangörens rättigheter och skyldigheter

Arrangören har rätt att ur tävlingen utesluta ett team om teamet eller en medlem av det bryter mot tävlingsreglerna eller finsk lagstiftning. Om ett team utesluts ur tävlingen skickas ett meddelande om detta till teamets kontaktperson.

Arrangören har rätt att publicera namnen på deltagarna och tävlingsbidragen i sitt intranät, på webbplatsen samt i den övriga verksamheten. Inget publiceras emellertid förrän arrangören har offentliggjort vilka team som kommer att belönas. Arrangören har rätt att avtala om innehållet i det som publiceras med den kontaktperson som varje team har utsett.

Arrangören har rätt att ändra tävlingsreglerna under tävlingens gång (t.ex. eventuella ändringar i tidtabellen). Ändringar publiceras på tävlingens webbplats. Tävlingsdeltagarna är skyldiga att följa tävlingens webbplats med tanke på eventuella ändringar.

Vid behandlingen av deltagarnas personuppgifter iakttas bestämmelserna i personuppgiftslagen (22.4.1999/523). En registerbeskrivning över personuppgifterna som behandlas i tävlingen kan läsas bakom denna länk.

Deltagarnas rättigheter och skyldigheter

Medlemmarna i de team som deltar i tävlingen samtycker till att arrangören behandlar deras personuppgifter (teammedlemmarnas namn, organisation ifall en sådan står i bakgrunden, e-postadress). Teammedlemmarna godkänner att arrangören har rätt att publicera namnen på de team som deltar i tävlingen samt teammedlemmarnas namn och bidragen i sitt intranät, på webbplatsen samt i den övriga verksamheten.

Genom att delta i tävlingen ber kommunen eller samkommunen, liksom även teammedlemmarna, arrangören en icke-uteslutande, permanent rätt till de belönade tävlingsbidragen, utan vederlag. Om det mer exakta innehållet i användningsrätten avtalas separat och skriftligen med de belönade tävlingsdeltagarna, men användningsrätten omfattar åtminstone rätten att publicera tävlingsarbetet på ovan nämnda sätt, rätten att utarbeta ett koncept över den belönade gärningen på det sätt som arrangören önskar samt rätten att i övrigt redigera, använda och sprida information och erfarenheter som knyter an till tävlingsarbete i den omfattning arrangören önskar i samband med andra projekt.

Den som deltar i tävlingen, teammedlemmarna medräknade, ansvarar för att de uppgifter som lämnats till arrangören är riktiga och för att tävlingsarbetet eller beviljande av ovan nämnda rättigheter till arrangören inte kränker en tredje parts rättigheter.

De belönade teamen är skyldig att utreda på skattskyldigheten i anslutning till priset. Arrangören är inte skyldiga att utreda teamens skattemässiga ställning eller att utöver det nämnda priset betala ytterligare avgifter.