ELEKTRONISKA TJÄNSTER

Flexibla tjänster och smidig informationsförmedling.

Elektroniska tjänster – nyckeln till bättre service

Ett avslutat nyckelområde (2013–2015)

Utmaningen för utvecklingen av elektroniska tjänster utgörs av de blandade informationssystemen som ofta innehåller överlappande information och som inte ”pratar” med varandra på ett smidigt sätt. I dag skapas dialogen, dvs. integrationen mellan olika informationssystem, ofta mellan två system. När man måste bygga upp en ny förbindelse med varje serviceproducent, blir det dyrt eller till och med omöjligt att utveckla nya tjänster: dessutom för varje ny förbindelse med sig kostnader.

Smidiga integrationslösningar innebär fler nya typer av elektroniska tjänster

För att kunna producera och använda mångsidiga elektroniska tjänster krävs elektronisk identifiering av medborgarna och en gemensam metod för utbyte av information mellan databaser. Tack vare den gemensamma servicekanalen kan man utnyttja offentliga organisationers befintliga databaser vid tjänsteproduktion.

Det räcker att spara många olika typer av registeruppgifter, till exempel patientuppgifter, fordonsregistret eller yrkesrättigheter på ett ställe, eftersom man genom servicekanalen får tillgång till uppgifterna där de i praktiken behövs. För medborgarna innebär elektronisk identifiering och elektroniska tjänster en möjlighet att kontrollera och uppdatera sina egna uppgifter samt använda olika offentliga och kommersiella tjänster på nätet. Servicekanalens funktion baseras på standardiserade gränssnitt i informationssystemen.

Den nationella servicekanalen byggdes genom ett brett samarbete

För att bygga en nationell servicekanal krävs ett brett och fördomsfritt samarbete mellan både organisationerna inom den offentliga förvaltningen och företag. Statsrådets kansli inrättade en uppföljningsgrupp för att påskynda verkställandet av de förslag som uppkommit vid ICT-utvecklingsprojekt. Finansministeriet har haft ett projekt för att förbereda arkitekturen för den nationella servicekanalen.

För Sitras del är projekten avslutade, men de bidrog till att främja ett brett samarbete mellan både den privata sektorn och den offentliga förvaltningen. Dessutom deltog Sitras experter i statsrådets kanslis och finansministeriets arbetsgrupper.

Sitra drog sitt strå till stacken bland annat genom att finansiera ett försök där Esbo och Lahtis stad testade servicekanalen i praktiken. Ibruktagandet av servicekanalen främjades också genom att stödja kommunernas utredningar om ibruktagandet, där man kartlade lösningens lämplighet för kommunernas behov och hur man smidigt kan komma igång med genomförandet av kanalen i kommunerna.

Sitras deltagande i arbetet med ICT2015 öppnade möjligheter att föra projektet framåt. Efter många olika skeden grundades projektet KaPA, dvs. projektet för en nationell servicearkitektur. Inom KaPA skapades lagstiftningen och byggdes upp den nödvändiga infrastrukturen. Medborgarna ser arbetets resultat i tjänsten Suomi.fi, som slutfördes inom utsatt tid. Tack vare den realistiska planen underskreds dessutom budgeten, vilket rapporterades om i Befolkningsregistercentralens pressmeddelande den 28 november 2017.