Ratkaisu 100 utmaning: Allas kompetens kommer till användning

Utveckla en lösning som gör det enklare att identifiera och utnyttja kompetens och förmågor i en värld där människor och information rör sig allt mer mellan länderna.

Kompetens och förmågor bör identifieras bättre

Inom ramen för denna utmaning innebär bättre identifiering av kompetens och förmågor mer flexibla modeller för att identifiera examina men också att fastställa en persons kunskaper i vidare bemärkelse.

Människan lär sig hela livet och inom alla livsområden. Allt oftare lär vi oss också på webben, över de geografiska gränserna. Eftersom kunskapen växer längs många stigar hela livet igenom säger inte examensbetygen allt om en människas kompetens och förmågor.

Det centrala i denna utmaning är således att hitta olika sätt att lägga fram människors och sammanslutningars kunskaper och färdigheter mer mångsidigt – vare sig det handlar om kunskaper som förvärvats i en hobbyverksamhet eller växelverkansfärdigheter som tillägnats under årens lopp.

Kompetens och förmågor bör utnyttjas bättre

Utmaningen siktar på att utnyttja kunskaper och färdigheter som för närvarande är dolda eller som inte har identifierats över huvud taget. En människa kan ha färdigheter och förmågor även om det inte finns papper på dem. Samtidigt finns det många människor som utför sådant arbete som inte motsvarar deras utbildning.

Vi ser utnyttjandet av allas kompetens och förmågor som en möjlighet att främja verksamhet som är till nytta på såväl det individuella som det sociala planet. Förutom kompetensidentifiering bör lösningarna skapa möjligheter för människorna att utnyttja sina kunskaper och färdigheter i gemenskaper som är viktiga för dem, såsom på arbetsplatsen eller i gemenskapen med grannarna. Med andra ord ska lösningarna stöda aktörskapet. De lösningar vi är ute efter i utmaningstävlingen ska inte enbart begränsas till avlönat arbete.

Människor och kunskaper rör sig mer mellan länderna

Antalet utlänningar som är bosatta i Finland har nästan fördubblats på 2000-talet och enligt uppskattningarna kommer 500 000 utländska medborgare att flytta till Finland fram till år 2030. Också allt fler finländare studerar och arbetar utomlands.

På samma gång förändras befolkningsstrukturen i Finland: vi har 25 000 färre personer i arbetsför ålder varje år. Förändringarna på arbetsmarknaden skapar ett tryck på att utnyttja kompetensen utanför landets gränser samt att identifiera och bättre dra fördel av kunskaperna och färdigheterna hos dem som redan lever här, såväl invandrarna som urinvånarna.

Kunskapen rör också på sig mer än tidigare. Kompetensutveckling har gjorts möjlig med hjälp av webbkurser, plattformar och applikationer över landsgränserna. Kunskaper och färdigheter som tillägnats på det här viset är emellertid inte officiellt erkända, och därför är det svårt att verifiera vad var och en egentligen kan.

Problembeskrivning

Globaliseringen och migrationsrörelserna, den tekniska utvecklingen och den åldrande befolkningen framhäver vikten av kompetens.

Kompetensen blir allt viktigare samtidigt som man befarat att värdet av examina och formell utbildning kommer att minska. Men lärandet är kontinuerligt och allt fler vill lära sig mer också på webben över de geografiska gränserna. Vi behöver nya sätt att identifiera kompetens och förmågor för att kunna dra bättre fördel av dem och använda hela potentialen.

Man lär så länge man lever

Vi har all anledning att vara stolta över det finländska utbildningssystemet. Traditionella utbildningar och examina kommer knappast att mista sin betydelse, men det kommer att öppnas nya banor för lärande parallellt med dem. Utbildning och kompetens är inget man längre bara kan skaffa sig på skolbänken, utan kunskaper förvärvas också via plattformar och applikationer. Formell utbildning är bara en liten del av allt det vi lär oss och bildningsinstitutionerna är inte de enda ställena att lära sig på (Krokfors, Kangas, Kopisto, Rikabi-Sukkari, Salo & Vesterinen 2015).

Förutom att man lär så länge man lever, lär man sig också på alla livsområden: år efter år och dygnet runt. Exempelvis öppnar den tekniska utvecklingen nya möjligheter för kompetensutveckling. Å andra sidan är skillnaderna stora i utbildningsnivån hos vuxna och inte på långa vägar alla har möjlighet att utveckla sig (Hiilamo 2016).

Arbetslivet i Finland genomgår också förändringar. Andelen rutinmässigt arbete minskar, antalet arbetstillfällen minskar i flera industribranscher och en del yrken kan försvinna helt. Arbetstagarna behöver nya kunskaper och färdigheter för att kunna anpassa sig till förändringarna. Allteftersom befolkningen bli äldre behöver vi kunniga arbetare annanstans ifrån. Vår internationella kompetens behöver förstärkning och vi behöver nya sätt för kompetensidentifiering (CIMO 2015; Finlands Akademi 2015).

Internationell verksamhet öppnar möjligheter och utmanar till kompetensidentifiering

Nuförtiden rör folk på sig mer, både inom länderna och över landsgränserna. Allt fler finländare åker utomlands för att studera. Antalet finländare som avlägger examen utomlands har fördubblats på 10 år. Antalet utländska examensstuderande i Finland har ökat i samma mån. Examens- och utbytesstuderande får sådana kunskaper och skapar sådana nätverk som det behövs allt mer av i arbetslivet och i samhället (Seitsalo 2015).

Våra befintliga modeller fungerar inte längre med hänsyn till den växande invandringen heller. Den i Finland bosatta befolkningen med utländsk bakgrund ökar. Jämfört med år 1990 har antalet invandrare nästan tiofaldigats (Myrskylä, Pyykkönen 2015).

De nuvarande integrationsstigarna för asylsökande och invandrare är emellertid tunga och långsamma. Det behövs nya, snabbare och mer ändamålsenliga integrationsstigar som tjänar asylsökande, invandrare och majoritetsbefolkningen (Nurmi, Heikkinen 2016). För närvarande finns det ingen instans som på ett heltäckande sätt skulle kartlägga asylsökandes kompetens, utbildning, arbetshistoria och motivation. Uppgifterna om invandrarnas språkkunskaper, yrkeskompetens och utbildning är också bristfälliga (ANM 2014; Felt 2016). Det bromsar upp integrationen och gör det svårt att skapa nätverk (Heikkinen 2016).

Människor med utländsk bakgrund är en viktig resurs för arbetsmarknaden eftersom de stora åldersklasserna håller på att lämna den. Man har beräknat att Finland varje år behöver 34 000 invandrare netto för att arbetskraften inte ska krympa under de närmaste årtiondena. Den årliga nettoinvandringen borde nästan fördubblas från dagsnivån som är ca 18 000 invandrare per år (Myrskylä, Pyykkönen 2015).

Förut tänkte man att det på arbetsplatserna råder förfaringssätt och diskussionsregler som är förenliga med den finländska kulturen och som alla kan iaktta eftersom uppfostran i hemmet, grundskolan och den finländska vardagen har gett träning i dem. Det går inte att tänka så längre. För att den utländska arbetsinsatsen ska kunna tas i användning bör man ha förståelse för olika beteenden och arbetssätt (Demos Helsinki 2013).

Många med utländsk bakgrund har svårt att få fotfäste i det finländska samhället och livet i Finland. Risken för att en manlig invandrare drabbas av arbetslöshet och utanförskap är nästan tre gånger större jämfört med en man som hör till stambefolkningen men inte har någon utbildning (Statistikcentralen 2015).

Hur ska vi kunna göra det möjligt att identifiera och dra fördel av kompetens och förmågor i en värld där människorna och kunskaperna rör sig allt mer och där kompetensen i många fall utökas på många olika sätt? Hur ska vi göra för att varje människas potential ska komma bättre till användning?

Källor

CIMO 2015, Kansainvälistyminen on kansallinen etu, årspublikation 2015
http://www.cimo.fi/instancedata/prime_product_julkaisu/cimo/embeds/cimowwwstructure/56260_CIMOn_vuosijulkaisu_2015.pdf

Felt, T. (ANM). Intervju 17.6.2016

Heikkinen, J. (SPR). Intervju 17.6.2016

Hiilamo, A. Aikuiskoulutus rikki? Kymmenen koulutuksen epäkohtaa. SAK 2016. http://d1aq5jbsszuf44.cloudfront.net/materials/Aikuiskoulutus_rikki-nettiin_d985.pdf

Kiiski Kataja, E. Megatrendit 2016. Tulevaisuus tehdään nyt, Sitran publikationer
https://www.sitra.fi/julkaisut/Muut/Megatrendit_2016.pdf

Krokfors, L., Kangas, M., Kopisto, K., Ribari-Sukkari, L., Salo, L. & Vesterinen, O. Yhdessä. Luovasti. Oppien. Opetuksen ja oppimisen muutokset 2016. Institutionen för lärarutbildning, Helsingfors universitet.
https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/157417/Yhdess%c3%a4LuovastiOppien_Opetuksen_ja_oppimisen_muutos_2016.pdf?sequence=2

Maahanmuuttajien työllistyminen (Invandrarnas sysselsättning), ANM 2014
http://tem.fi/documents/1410877/2859687/Maahanmuuttajien+ty%C3%B6llistyminen+10022014.pdf

Maa, jossa kaikki rakastavat osaamista, Sitra 2015
https://www.sitra.fi/julkaisut/Muut/Maa_jossa_kaikki_rakastavat_oppimista.pdf

Nurmi, C. (Startup Refugees). Intervju 20-06-2016

Piilotettu osaaminen, Demos Helsinki 2013
http://www.demoshelsinki.fi/wp-content/uploads/2013/04/Piilotettu-osaaminen-raportti1.pdf

Finlands akademi, Strateginen tutkimus 2015
http://www.aka.fi/globalassets/33stn/osaaminen-ja-muuttuva-tyoelama.pdf

Statistikcentralen 2015, Ulkomaista syntyperää olevien työ ja hyvinvointi Suomessa 2014
http://www.stat.fi/tup/julkaisut/tiedostot/julkaisuluettelo/yyti_uso_201500_2015_16163_net.pdf

Tulevaisuuden tekijät – Suomi ei pärjää ilman maahanmuuttoa, http://www.eva.fi/wp-content/uploads/2015/01/Tulevaisuuden-tekij%C3%A4t.pdf

Antalet asylsökande ökar i snabb takt, Inrikesministeriet
http://www.intermin.fi/sv/migration/flyktingar_och_asylsokande