i innehållslistor eller på en innehållssida.
Kommunerna har stora befogenheter i Finland. De har en nyckelposition när det gäller att minska klimatutsläppen och trygga den biologiska mångfalden. Övergången till cirkulär ekonomi kan omsättas i handling i kommunerna.
Genom att som föregångare ta tag i dessa frågor kan kommunerna uppnå betydande saker med tanke på finländarnas välbefinnande: skapa trivsel, hälsa och välfärd för kommuninvånarna, sysselsättning och livskraft inom regionen och nya framgångsmöjligheter för lokala företag. Lösningar inom klimat, natur och cirkulär ekonomi bygger upp ett varumärke som framtidsaktör för kommunen, och attraherar också nya invånare.
Sitra vill stödja de kommunala beslutsfattarnas arbete och ge fart åt kommunalvalsdiskussionen. Därför har vi sammanställt en lista över de mest lovande lösningarna inom klimat, natur och cirkulär ekonomi, vars nycklar ligger i kommunernas händer.
Olika metoder fungerar i olika kommuner – i listan kan du välja de lämpligaste för dig!
Tips 1: Börja använda förnybar energi
Ren energi är en nödvändighet för kommande generationer och skapar fördelar för kommunen här och nu. Till exempel kan rena energilösningar förbättra luftkvaliteten, minska beroendet av importerade bränslen, skapa arbetstillfällen, generera fastighetsskatteintäkter och bygga upp ett bra varumärke för kommunen. Energiproduktionen är en av kommunernas största utsläppskällor, men genom att fatta målmedvetna beslut kan även utsläppsminskningar nås genom det.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Kräv kommunens energibolag på strikta utsläppsmål och en strategi för att minska utsläppen. Fossila bränslen och torv bör i första hand ersättas med lösningar som inte baserar sig på förbränning.
• Kräv att kommunens energibolag avhåller sig från att använda grovt murket trä, asp och andra lövträd för energibruk, eftersom det med tanke på den biologiska mångfalden är viktigt att de ökar i skogarna.
• Kartlägg möjligheterna till spillvärme och geotermisk värme inom kommunen.
• Planlägg nya spillvärmekällor i närheten av fjärrvärmenätet och reservera utrymme för värmepumpsanläggningar.
• Anvisa områden som lämpar sig för byggande av vindkraft i planen.
• Granska utvecklingsbehoven i eldistributions- och överföringsnätet med framförhållning – förbered dig på den kommande elektrifieringen av industri, uppvärmning och trafik.
Tips 2: Inkludera byggnader i klimat- och naturtalkot
När du från början beaktar klimatet och miljön i byggande, löser du många problem på en och samma gång. Byggnaderna står för två femtedelar av den totala energiförbrukningen. Byggande är också en av de största enskilda trycken som människan ställer på naturen, källorna till förbrukning av naturresurser och avfallsproducenterna.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Undersök alltid om gamla byggnader kan renoveras i stället för att bygga nya eller utnyttjas annars och förnyas utan att riva. I bygglovsprocessen ska du kräva motiveringar till nybyggen, om de kräver rivning.
• Kräv en lång planerad livslängd för byggnader, möjligheter till flexibla ombyggnader, energieffektivitet av klass A och utnyttjande av återvunnet material i tomtöverlåtelsevillkoren vid nybyggen.
• Säkerställ att planläggningen stödjer en effektiv användning av lokalerna över tid och beakta samma sak i kommunens egna fastigheter. Till exempel förändras behovet av daghem inom olika områden, och de bör planeras så att användningsändamålet kan varieras.
• Dra upp riktlinjer för hur schaktmassor och återvinningsmaterial, bl.a. rivningsavfall, ska utnyttjas inom området.
• Erbjud energieffektivitetsrådgivning på ett framförhållande sätt för både nybyggnads- och renoveringsprojekt via kommunens byggnadstillsyn.
• Dela information om energieffektivitetslösningar samt god fastighetshållning och främja grupprenoveringar.
Tips 3: Ta kommunens skogar till heders
Genom att sköta kommunens skogar smart och trygga den omgivande naturen stärker vi såväl kommuninvånarnas rekreationsmöjligheter som den biologiska mångfalden. Med några enkla val kan den kommunala naturstrategins fokus riktas på kommunens skogar.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Trygga skogar som omger tätorter i planläggningen. Dessa upprätthåller mångsidiga och viktiga fördelar för kommuninvånarna, som rekreation, hälsa, ren luft, bullerbekämpning, landskap, vattenskydd och biologisk mångfald.
• Utför åtgärder som stärker den biologiska mångfalden i ekonomiskogarna. Mångsidigare trädartsförhållanden, en tillräcklig mängd murket trä, fastställande av skyddsobjekt och vattenskydd har en nyckelposition i detta. Välj en skogstjänstleverantör med beredskap och yrkeskunskap att sköta din kommuns skogar i enlighet med de uppställda målen.
Tips 4: Uppmuntra till hållbara mobilitetsval
När du frågar hur varje planläggnings- och trafikarrangemang beaktar fotgängare, cyklister och kollektivtrafik, säkerställer du att arbetsplatserna, tjänsterna och bostadsområdena i din kommun är tillgängliga för alla. Samtidig främjar du kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande samt klimatsmart mobilitet i framtiden. Olika metoder kan fungera i olika kommuner – välj de som lämpar sig för din kommun.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Lyft upp behoven hos fotgängare, cyklister och kollektivtrafiken som prioriteringar i trafiklösningar och planeringen av markanvändning.
• Investera i en högklassig och omfattande kollektivtrafik-, fotgängare- och cykelinfrastruktur. Hållbar mobilitet ökar i popularitet bäst genom att göra den enklare, snabbare, säkrare och förmånligare.
• Säkerställ att kollektivtrafiken är tillgänglig för så många som möjligt. Stöd biljettpriser och olika mobilitetstjänstförsök, där man med hjälp av till exempel anropstrafik och digitala serviceplattformar kan ta transporttjänster även till mer glesbebodda områden.
• Planera tidtabeller och rutter så att byten mellan kollektiva färdmedel fungerar förnuftigt – också på ställen där det inte finns mycket kollektivtrafik.
• Stöd framtida drivkraft. Se till att det finns offentlig laddningsinfrastruktur för elbilar och gastankning tillgängligt.
• Främja mobilitet som tjänst-koncept som erbjuder nya, praktiska mobilitetsalternativ. Förutsätt att den kommunala kollektivtrafiken delar trafikdata, öppnar upp gränssnitt för att sköta ärenden för någon annans räkning (t.ex. biljettköp) och samarbeta med företag som utvecklar marknadsmässiga mobilitetstjänster.
• Gå igenom var bilar kunde ge plats åt människor. På ställen där behovet av bilar är minst reserveras de ofta lika mycket utrymme som på ställen där behovet är stort. Öka antalet promenadcentrumområden, minska antalet parkeringsplatser och ta ut avgifter som motsvarar de verkliga kostnaderna för dem. Utnyttja det utrymme som frigörs till exempel för terrasser, grönområden och annat tidsfördriv. Bullret och partikelutsläppen minskar, kommuninvånarnas hälsa och trivsel förbättras.
• Låt bostadsbyggarna bestämma själva hur många parkeringsplatser som behövs, dvs. kan säljas lönsamt.
• Överväg vägavgifter i staden, när lagstiftningen tillåter att de tas ut.
Tips 5: Värna om vattenmiljön
Vattendragens skick har en stor inverkan på allt som omger oss. Kommunens lösningar avseende vattenmiljön påverkar förutsättningarna för ett gott liv för såväl människan som många andra arter i kommunen.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Iståndsätt, anlägg och underhåll våtmarker – de dämpar översvämningar, bekämpar övergödningen av vattendrag i omgivningen som är viktiga för kommuninvånarna genom att minska näringsbelastningen och erbjuder en viktig livsmiljö för många arter.
• Kom ihåg vid markanvändning att trygga mindre vattendrag, t.ex. bäckar och källor, som är viktiga för naturens vattenhushållning och den biologiska mångfalden.
• Gör upp och genomför en plan för att återuppbygga strömmande vatten och för att undanröja vandringshinder för fiskar. Naturen och fritidsfiskarna tackar dig!
• Utnyttja naturen vid styrning av dagvatten: våtmarker, gröna konstruktioner och andra naturbaserade lösningar hjälper till att hålla dagvatten under kontroll och stödjer anpassningen till klimatförändringen.
Tips 6: Sätt material i cirkulation
Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår – men om det råkar uppstå, är det viktigt att det sätts i cirkulation och återvinns. Här har vi mycket utrymme för förbättring. Återvinningsgraden för kommunalt avfall har i Finland fastnat vid cirka 40 procent, medan den enligt EU:s reviderade avfallsdirektiv borde stiga till 65 procent senast år 2035. Låt oss ta ett ordentligt kliv mot cirkulär ekonomi i kommunerna!
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Ordna separat insamling av avfall på ett heltäckande sätt, så att alla har en genuin möjlighet till återvinning. Testa till exempel nya lösningar, som gemensamma insamlingar eller flerfackskärl.
• Uppmuntra till hållbar konsumtion, reparationstjänster, återvinning och delningsekonomi genom att sprida information och erbjuda plattformar för gemensamma aktiviteter (till exempel i samband med bibliotek).
• Uppmuntra till sortering genom att ställa avgifterna för blandavfall på en tillräcklig nivå och ta reda på möjligheten att införa ett system där respektive avfallsproducent betalar för avfallet enligt vikt.
• Investera i smart avfallshantering: separera fraktioner i blandavfallet som kan utnyttjas genom förbehandling, röta bioavfall och biflöden inom jordbruket till biogas och återvunna näringsämnen, gör biokol av torrt trä- och trädgårdsavfall.
• Främja produktifieringen av återvunnet material och utnyttja digitaliseringsmöjligheterna vid hanteringen av materialflöden.
Tips 7: Gör mindre – naturen gynnas mer
I den bebyggda miljön är den bästa naturlösningen ofta att vi bara gör lite mindre: kämpar lite mindre mot naturen genom att plantera, rensa, röja, bearbeta och sköta, och låter i stället naturen göra sitt arbete. Samtidigt sparar vi pengar och naturen tackar.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Det behövs inte välskötta gräsmattor överallt: ge plats åt blomsterängar och vallar. Biologisk mångfald kan främjas genom bl.a. ovårdade gräsmattor, anlagda ängar och vallar samt fjärilsväxter.
• Inkludera behärskad försummelse i kommunens naturstrategi: låt olika snår och buskage (t.ex. videsnår) samt strandnaturen växa där det finns möjlighet.
• Låt karga, solexponerade miljöer blomstra: kom ihåg vägrenar, sand- och grussläntar som naturobjekt. Slå höet på dem tillräckligt sent för att pollinerarna ska hinna utnyttja växternas blomning och växternas frön ska hinna bli färdiga.
• Använd mindre bekämpningsmedel, uppnå större naturfördelar. Naturen mår bättre, pollinerarna och många andra arter trivs och det behövs mindre mänskliga åtgärder genom att begränsa användningen av kemikalier.
Tips 8: Välj dina arter smart
Små val har stor betydelse: ska vi välja arter som hör till områdets ursprungliga natur och som upprätthåller mångfalden eller sträva efter att ersätta dem med nya? Det ena alternativet är i allmänhet inte dyrare än det andra, men konsekvenserna för naturen är helt olika. En smart kommun väljer naturliga fördelar framför nackdelarna för samma pris!
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Ägna uppmärksamhet åt valet av trädarter i parker och vid vägrenarna. Välj inhemska trädarter och insektspollinerade trädarter – det stärker naturen och upprätthåller de inhemska arterna.
• Bevara områdets ursprungliga natur vid byggprojekt. Tänk om vi i stället för att introducera helt nya arter i området skulle låta de gamla, naturliga arterna i området leva vidare? En del av naturen i området kan skyddas under byggnadsskedet, en del kan återställas när byggandet är klart genom bl.a. planteringar. Om det finns värdefulla arter inom området, ska du ta reda på möjligheten att utnyttja ekosystemhotell för att förflytta arterna tillfälligt eller permanent.
• Skadliga främmande arter tar plats av vår ursprungliga natur. Satsa på att kartlägga och bekämpa främmande arter i din kommun, aktivera din kommun att delta i den nationella strategin för främmande arter.
Tips 9: Planera områden så de blir hållbara
Områdena i alla slags kommuner fungerar bättre då de planeras så att de är täta och hållbara, med blandade och varierbara funktioner. Ett tätare byggande förebygger också avskogning och minskar utsläppen, då samma infrastruktur betjänar ett större antal människor.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Fatta ett strategiskt beslut att bygga nya bostäder så långt som möjligt genom tillbyggnad och omvandla lokaler med låg beläggningsgrad.
• Se till att både bostadsbyggande och arbetsplatser samt tjänster placeras så att vi kan förkorta de dagliga resorna och stödja en övergång till mer hållbara mobilitetsformer.
• Kom ihåg att byggverksamhet för närvarande är den största orsaken till avskogning i Finland. Undvik planläggning av skogar, trygga rekreationsområden som är viktiga för kommuninvånarna och bevara den ursprungliga naturen och dess koldioxidlager och kolsänkor i så stor omfattning som möjligt.
• För in ny natur i den bebyggda miljön: gröna tak, korridorer och områden skapar trivsel, producerar biomassa som binder kol och hjälper till med hanteringen av dagvatten.
• Bedöm klimat- och naturkonsekvenserna av planläggning, även tidigare, och uppdatera den till klimat- och naturmålens nivå. Kom ihåg samarbete på det regionala planet vid planläggning: problemen och lösningarna överskrider kommungränserna!
• Satsa på datakommunikationsförbindelser som stärker kommunens livskraft, stödjer distansarbete och skonar miljön genom att utvidga det fiberoptiska nätet ända fram till byggnaderna.
• Skapa ett ramverk för att främja delningsekonomi vid detaljplanläggningen. Förutsätt till exempel kvartersvisa planer för lokaler som används gemensamt och laddplatser för elbilar som kan hyras eller reserveringar för delningstjänster, som uthyrningstjänster eller utlåning.
Tips 10: Använd upphandling för klimat- och naturarbete
Varje år skaffar kommunerna produkter och tjänster för upp till 20 miljarder euro. Upphandlingarna anknyter till all verksamhet i kommunen och de kan stå för över hälften av kommunens budget. De små bäckarna i enskilda upphandlingsbeslut gör en stor å. Genom ett strategiskt tillvägagångssätt kan du göra det till ett viktigt verktyg för att bidra till övergången till ett hållbart samhälle.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Skapa en tydlig bild av nuläget inom upphandlingarna, inkludera ambitiösa miljömål i kommunens upphandlingsstrategi och följ avancemanget med gemensamt överenskomna indikatorer.
• Ställ upp kriterier för upphandlingarna inom ramen för upphandlingslagen. Kriterierna ska stödja klimat- och naturarbetet samt övergången till cirkulär ekonomi. Ett kriterium kan vara till exempel koldioxidavtrycket eller en egenskap som medför erkända positiva miljöfördelar, som virkets ursprung, användningen av återvunnet material, energieffektivitet eller att ersätta kött med växtbaserade alternativ.
• Bedöm livscykelkostnaderna i stället för att fokusera på anskaffningspriset. Främja upphandlingsmetoder som stödjer hållbara lösningar, som livscykelsupphandling och produkt som tjänst-koncept. Satsa också på andra innovativa upphandlingsmetoder, som idétävlingar.
• Vid livscykelupphandling betalar kommunen en årlig avgift för användningen i stället för en engångsinvestering. Till exempel har man inom offentligt byggande tillämpat en modell där byggherren själv blir ägare som ansvarar för underhållet av byggnaden, medan beställaren blir användare. Detta uppmuntrar byggherrar till långvarigt, energi- och resurseffektivt byggande.
o I produkt som tjänst-konceptet skaffar man en tjänst i stället för en fysisk produkt, och då kan upphandlingens resultatindikator vara till exempel belysning, inomhustemperatur eller brukstid. Detta skapar incitament för företag att ta fram långvariga produkter och hålla dem i gott skick.
o Säkerställ att upphandlarna har de befogenheter, kunskaper och resurser som behövs för att utreda klimat- och naturkonsekvenserna och genomföra upphandlingar i enlighet med hållbarhetskriterierna.
• Satsa på en aktiv marknadsdialog mellan kommunen och företagen. Genom dialogen har de som ansvarar för upphandling i kommunen en bättre uppfattning om vad som erbjuds på marknaden och vilka förutsättningar som är möjliga. Samtidigt får företagen information om kommunens behov tidigare och kan utveckla sin verksamhet för att svara mot efterfrågan.
Tips 11: Uppmuntra till affärsverksamhet enligt cirkulär ekonomi
Kommunen kan göra cirkulär ekonomi till en konkurrensfördel som skapar arbetstillfällen, stärker områdets livskraft och bidrar till att klimat- och naturmålen uppnås. Lösningar på globala problem kan utvecklas och kommersialiseras i just din kommun. En banbrytande kommun kan på många olika sätt sätta fart på framgångshistorier inom cirkulär ekonomi.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Identifiera kommunens möjligheter och utvecklingsobjekt med tanke på övergången till cirkulär ekonomi, till exempel i fråga om vilka näringsgrenar som finns representerade i kommunen.
• Erbjud testplattformar för lösningar som utvecklas inom cirkulär ekonomi. Pilotprojekt inom delnings- eller plattformsekonomi som kommunen genomför eller möjliggör genom upphandlingar kan fungera som en språngbräda till mer bestående lösningar och nya typer av affärsverksamhet.
• Utnyttja kommunala utvecklingsbolag för att sammanföra aktörer på uppgång inom cirkulär ekonomi.
• Skapa partnerskap mellan den privata och offentliga sektorn, organisationer och forskningsinstitut. Nya handlingssätt och affärsmodeller föds inte av sig själva. Inom cirkulär ekonomi eftersträvas samarbete över traditionella branschgränser. Ett bra exempel på detta finns inom användningen av biobaserade material, där avfallsflöden från industrin, handeln och lantbruket styrs mot till exempel biogasproduktion.
Tips 12: Fostra till hållbarhet
En mer hållbar framtid börjar i skolorna och daghemmen. Som anordnare av fostran och utbildning har kommunen en nyckelposition i att alla medborgare ska ha de kunskaper och färdigheter som behövs för en hållbar vardag och hållbart arbete och för att företag ska finna den kompetens som behövs. Säkerställ framtidens kompetens redan i dag.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Lyft fram prioriteringar avseende klimat, natur och cirkulär ekonomi i kommunens fullmäktigestrategi, utvecklingsplanen för utbildningen och den lokala läroplanen. Dessa stödjer kommunens strategiska mål (t.ex. koldioxidneutralitet, stärkande av biologisk mångfald).
• Dra upp riktlinjer om åtgärder för att förankra dessa mål i skolornas och daghemmens vardag i enlighet med de riksomfattande grunderna för läroplanen och grunderna för planen för småbarnspedagogik.
• Reservera anslag för projekt och försök för att till exempel starta egna projekt i skolorna kring dessa teman.
• Stöd utvecklingen av en personlig naturrelation och miljöfostran med början i småbarnspedagogiken. Till exempel stödjer programmet Gröna Flagg ett miljöfostransarbete som stämmer överens med de riksomfattande grunderna för läroplanen och grunderna för planen för småbarnspedagogik med hjälp av färdiga verktyg.
• Naturen och handlingssätten för en hållbar vardag kan införas i vardagen i skolorna och daghemmen med enkla medel, med början i att iaktta den omgivande naturen. Planera läroanstalternas gårdar så att naturen finns nära!
• Främja fortbildning för lärare i teman som kretsar kring klimat, natur och cirkulär ekonomi.
• Stöd en dialog mellan läroanstalterna och företagen inom cirkulär ekonomi i din kommun.
+1 tips till: Visa ledarskap
Centrala klimat- och naturlösningar görs lokalt. Din kommun kan axla rollen som föregångare och visa vägen i övergången till ett klimat- och naturpositivt Finland. Samtidigt bygger du upp ett starkt kommunvarumärke för framtiden samt en god verksamhetsmiljö för kommuninvånarna och företagen.
Överväg följande åtgärder i din kommun:
• Ställ upp behövliga mål avseende klimat, natur och cirkulär ekonomi. Koppla in dem som en del av kommunens kärnstrategi, ledning och budget.
• Ta fram konkreta, sektorsvisa strategier och färdplaner som baserar sig på kommunens utmaningar och styrkor.
• Börja använda pålitliga mekanismer för att följa upp avancemanget och säkerställa genomslaget. Samla in och publicera data över utförda åtgärder, dela med dig av erfarenheter.
• Kräv åtgärder av kommunalt ägda företag.
• Engagera medborgare och samarbetspartner i en dialog och beslutsprocessen.
• Identifiera de förmågor som behövs för klimat- och naturarbetet samt övergången till cirkulär ekonomi och utveckla dem i samarbete med lokala företag och forskningsinstitut.
• Utnyttja samarbetet med andra kommuner, staten och den privata sektorn. Skapa partnerskap och gå med i nätverk för föregångare, om ni ännu inte medverkar i sådana.
Vi rekommenderar
Läst den än?