6 frågor om supervalåret: Kan demokratin överleva i en tid av artificiell intelligens?

Sitra arbetar för att försvara och förnya demokratin. Under valåret 2024 kommer Sitras experter att följa den demokratiska utvecklingen runt om i världen, särskilt med tanke på demokratisk hållbarhet och informationsmakt.

Vad kommer att vara utgångspunkten för valåret 2024?

Veera Heinonen: Under valens superår har den geopolitiska spänningen mellan auktoritära och demokratiska stater skruvats upp till det extrema. Ett bra exempel på detta var Taiwans presidentval den 13 januari. I Taiwan kolliderade den auktoritära supermakten Kinas försök att skrämma taiwanesiska väljare till att stödja en ett-Kina-politik med Taiwans försök att upprätthålla sin demokratiska autonomi. Taiwaneserna böjde sig inte för skrämselkampanjen och röstade trotsigt fram den självständighetsvänlige William Lai till president.

Världen håller andan inför hur situationen kommer att utvecklas, eftersom spänningen mellan Kina och Taiwan symboliserar den aktuella kampen mellan auktoritära och demokratiska samhällssystem. Vilket kommer att segra?

Varför är 2024 ett så exceptionellt valår?

Veera Heinonen: Nästan hälften av världens röstberättigade befolkning kommer att gå till valurnorna i år och detta kommer att avgöra riktningen för de kommande fyra åren. Det är ingen överdrift att säga att detta år kommer att vara avgörande både för demokratins framtid och för den riktning som världen kommer att ta under de kommande åren och decennierna.

Taiwans val följs av valen i folkrika demokratier som Pakistan, Indonesien och Indien. Under våren är det val till Europaparlamentet och under hösten presidentval i USA.

Deepfake-ljudklipp skapade av artificiell intelligens tros ha haft en inverkan på resultatet av det slovakiska presidentvalet.

Jukka Vahti: Valen äger rum i en revolutionerande kunskaps-, medie- och informationsmiljö, där digitaliseringen, den ökande mängden och användningen av data och artificiell intelligens erbjuder ett extraordinärt antal nya sätt att påverka våra uppfattningar om världen och vad som är sant. Detta kan också påverka våra röstningsbeslut.

I den nya mediemiljön är det särskilt lätt för mäktiga aktörer, som auktoritära stater, att skapa sina egna spelregler, eftersom regleringen av medieplattformar och AI inte har hållit jämna steg med den tekniska utvecklingen i västerländska demokratier.

Val har hållits tidigare, varför är det så mycket oro och uppmärksamhet i år?

Veera Heinonen: Supervalåret kommer vid en historisk tidpunkt, då vi lever i skärningspunkten mellan två megatrender som formar världen: medan den liberala demokratin kämpar för sin globala överlevnad, har kampen om digital makt intensifierats. Med digital makt menar vi till exempel förmågan att använda data för att påverka människors handlingar, eller makten att definiera spelreglerna för, säg, utvecklingen av artificiell intelligens.

Vid sidan av denna utveckling har också de geopolitiska spänningarna ökat och det internationella fördragssystemets livskraft och trovärdighet prövas mer än kanske någon gång sedan andra världskriget. Valet kommer därför vid en tidpunkt då vi på många sätt befinner oss vid ett vägskäl inför framtiden.

Hur stort är hotet från informationsstörningar?

Jukka Vahti: Mängden informationsstörningar och hotet från dem har ökat globalt på knappt tio år. Fenomenet blev mer allmänt känt när Ryssland bevisligen påverkade det amerikanska presidentvalet 2016. I det fallet besegrade den republikanska kandidaten Donald Trump, som ansågs vara underdog, oväntat den främsta kandidaten, demokraten Hilary Clinton.

Det senaste exemplet i Europa är presidentvalet i Slovakien i höstas, där deepfake-röstklipp skapade av artificiell intelligens tros ha påverkat utgången av ett jämnt val – på ett sätt som gynnade Ryssland.

Det har redan uppskattats att Ryssland spenderar upp till en och en halv miljard euro per år på att sprida desinformation och propaganda globalt. Enligt en färsk uppskattning från den amerikanska administrationen spenderar Kina årligen miljarder dollar på informationspåverkanskampanjer. I sin nyligen publicerade 2024 Risk Report rankade World Economic Forum (WEF) AI-genererad fel- och desinformation samt social polarisering bland de fem största globala riskerna på kort sikt.

I en tid då ansträngningarna att påverka information går allt snabbare har de största sociala medieplattformarna, enligt medierapporter, snarare minskat än ökat sina resurser för att bekämpa felaktig information och trakasserier på nätet. Detta gör att allt mer hänger på de enskilda medborgarnas informations- och mediekompetens. Dessutom är genomförandet av EU-lagstiftningen om sociala nätverkssajter till stor del beroende av nationella insatser.

Vad innebär informationspåverkan i praktiken?

Veera Heinonen: Det handlar inte bara om oavsiktlig eller avsiktlig spridning av enskilda lögner, utan också om kampen mellan berättelser och begrepp om sanning och mänsklighet. Som med mycket annat är det lättare att riva ner än att bygga upp: det räcker med att de olika nätverksförvirrarna och trollen sår tvivel om expertinformation eller, till exempel, demokratiska institutioner.

När denna förvrängning görs tillräckligt systematiskt bildas narrativ, ett exempel på detta var den utbredda kritiken mot vacciner och de tillhörande konspirationsteorierna under coronapandemin. Det har visat sig att sådana narrativ kan vara effektiva när det gäller att påverka hur människor eller hela befolkningar ser på världen.

Hur kan vi i Finland förbättra vår ”motståndskraft” mot informationsstörningar?

Jukka Vahti: Finlands utgångsläge och beredskap mot informationsstörningar är bra med internationella mått mätt. Finland är fortfarande ett förtroendesamhälle, där människor i huvudsak litar på varandra och på olika samhällsinstitutioner. Professionell journalistik är mer betrodd än i många av våra jämförbara länder.

Vi bör dock inte slå oss till ro med goda utgångspunkter, eftersom vår medie- och informationsmiljö förändras snabbt. Hittills har vårt lilla språkområde gett oss ett visst skydd mot utländskt inflytande, men framsteg inom artificiell intelligens kommer sannolikt att undanröja detta inom en snar framtid.

Det kan finnas utrymme för förbättringar i kampen mot desinformation, till exempel i samarbetet mellan medieaktörer. Det skulle också vara viktigt att kontinuerligt utveckla nya sätt och metoder för att förbättra den digitala informationskunnigheten hos individer, organisationer och samhället som helhet. Vid sidan av de offentliga myndigheterna spelar till exempel Yle en nyckelroll i detta avseende. På det civila samhällets sida är Faktabars Election Watch ett aktuellt projekt, särskilt kopplat till Europaparlamentsvalet i början av sommaren.

Det är också värt att notera att alla hot mot vår informationsmiljö och till exempel mot den offentliga debatten inte kommer från utlandet. Enligt en enkät som Yles kampanj Bra Sagt har gjort upplever nästan 70 procent av finländarna att debattklimatet har försämrats, och enkäten visar att detta leder till att många undviker att delta i debatten. I en analys av riksdagsledamöternas Twitter-inlägg som Sitra låtit göra hittades tecken på en upptrappning av den politiska debatten på nätet.