EU-kommissionen bedömer att datamarknaden kommer att vara värd 829 miljarder euro år 2025. Datamarknaden erbjuder tillväxtutsikter även för finländska små och medelstora företag, som har en betydande ställning i utvecklingen av tjänster redan tack vare sin sammanlagda volym och den smidighet som den lilla storleken ger.
De finländska företagsledningarnas inställning till de nya möjligheter som dataekonomin skapar utreddes som en del av Sitras företagsprogram IHAN för rättvis dataekonomi. Forskare vid Svenska handelshögskolan studerade etablerade tänkesätt, så kallade mentala modeller, hos cheferna i de små och medelstora företag som deltog i företagsprogrammet.
I små och medelstora företag blir nyckelpersonernas tankar viktigare
Inom små och medelstora företag framhävs en eller några få nyckelpersoners roll på grund av företagets storlek. Grundaren deltar ofta med sina idéer i verksamheten och i synnerhet i ledningen och utvecklingen. Dessa nyckelpersoner möjliggör ofta snabb lansering av idéer, men kan också vara ett hinder för utveckling.
Det strategiska beslutsfattandet inom ett företag baserar sig förutom på fakta även på människors omedvetna tänkande, som är en viktig resurs. Man måste ändå inse att mentala modeller är olika och påverkas av bland annat individens bakgrund och tidigare erfarenheter. Bedömningen av de möjligheter som dataekonomin erbjuder kräver, precis som bedömningen av annat nytt, en beslutsfattandesituation i företaget, där man strävar efter att identifiera de olika mentala modeller som ligger bakom individ- och grupptänkandet.
Det behövs föregångare och förändringar i tänkesättet
Undersökningen visar att användningen av data inte alltid sker konsekvent och systematiskt inom företag. I synnerhet inom små och medelstora företag baserar sig användningen av data på ledningens uppfattning om de möjligheter som data erbjuder och utmaningarna i genomförandet. I värsta fall är de produkter och system som använder data teknologiorienterade, även om exempelvis datasysteminvesteringar bör basera sig på behoven i företagets affärsverksamhet. Ofta har användarnas behov inte beaktats när de har utvecklats.
Tänkesätten behöver förändras och företagen bör i synnerhet utreda om datarelaterat samarbete med andra aktörer kan ge nya affärsmodeller och innovativa tjänster samt öppna nya marknader. Det kan kännas utmanande att dela data med en samarbetspartner utanför organisationen, när företagets ledning inte har tidigare erfarenhet av detta.
En mental modell kan alltså i värsta fall begränsa förmågan att uppfatta och använda möjligheter samt förhindra utveckling av affärsverksamheten. Å andra sidan kan en flexibel mental modell hjälpa ledningen att identifiera de möjligheter som den information som används i affärsverksamheten ger, kundernas behov och hurdana nya data som behövs.
Tankarna vänds stegvis mot en rättvis dataekonomi
För att förändra sitt eget tänkande, det vill säga sina mentala modeller, krävs medvetna reflektioner och förmåga att förändra sina uppfattningar. Genom att analysera sina mentala modeller kan man lättare förstå det tänkande som anknyter till beslutsfattandet och förändra det i förhållande till verksamhetsmiljön, exempelvis de möjligheter som dataekonomin ger. De möjligheter som data erbjuder kan gärna bedömas ur nya perspektiv:
- Identifiera och utmana ditt nuvarande tänkesätt (din mentala modell). I företagsprogrammet IHAN förutsattes att deltagarna ansåg att data och dataekonomi är teman som är värda att reflektera över. Tycker du att de är det?
- Bedöm hur kunderna, kundrelationerna och marknaderna förändras i och med dataekonomin. Bedöm vilka data som finns att tillgå. Kartlägg möjliga samarbetspartner.
- Bedöm vilket värde och vilken inverkan användning av data kan ha för företagets affärsverksamhet.
- Bedöm vilka resurser och förmågor företaget i praktiken har att använda data.
De företagare och chefer som deltog i företagsprogrammet IHAN förhöll sig positivt till dataekonomi. Ändå noterades i undersökningen ett snävt tänkande, vilket eventuellt beror på att de som intervjuades hade verkat på traditionellt sätt i sin bransch under en lång tid. Enligt undersökningen kan man inte anvisa en gemensam lösning för alla för användning av data, eftersom spektrumet av små och medelstora företag är brett. Det finns inte heller någon mental modell som är absolut korrekt eller felaktig.
Forskarna Maria Holmlund, Tore Strandvik och Ilkka Lähteenmäki samt pro gradu-skribenten Jutta Koskinen vid Svenska handelshögskolan kartlägger mentala modeller hos chefer i små och medelstora företag och har intervjuat sex chefer som deltagit i företagsprogrammet IHAN, en expert som deltagit i utarbetandet av programmet och en representant för Sitra. I den här artikeln har man använt preliminära forskningsresultat. Mer detaljerade resultat publiceras senare i en vetenskaplig artikel och en pro gradu-avhandling.