Dataekonomin kan liknas vid en bil där människan bör hålla i ratten

En bil är en komplicerad teknisk helhet som vore svår att köra om man inte hade tagit fram ett människoorienterat användargränssnitt för den, såsom en ratt. För närvarande befinner vi oss i ett dylikt rattlöst läge när det gäller hanteringen av information som rör oss själva.

Denna bilmetafor presenterades av Jani Koskinen på evenemanget Sitra Debatti (länk på finska), som hölls den 17 januari. Koskinen är postdoktoral forskare inom forskningsgruppen för IT-etik vid Åbo universitet. Han konstaterade också att i en genuint människoorienterad modell är individen varken ett objekt eller subjekt i förhållande till användningen av data, utan en aktiv aktör. (En inspelning av debatten finns bakom länken ovan.)

Under evenemanget presenterades en enkätundersökning som genomförts i fyra länder, där temat var människornas aspekter på användningen av data som rör dem. Enligt Koskinen återkom särskilt ett värde som en gemensam nämnare i alla enkätsvar: autonomi, dvs. förmågan att kontrollera användningen av data som rör dem själva och deras eget digitala liv. Åbo universitet och Sitra bedriver ett gemensamt projekt där man uttryckligen begrundar dataekonomiska värden.

”Om vi förändras och blir människoorienterade är vi tvungna att bli lyhörda för vad människorna vill, och det har varit ett av målen med denna enkät. Om vi lyckas implementera ett människoorienterat tankesätt kan det faktiskt därmed bli möjligt att bygga upp ett förtroende mellan företagen, samhället och människorna, och det är det vi strävar efter i detta projekt”, sade Koskinen i sitt anförande.

Självbestämmanderätten är viktig i synnerhet för finländarna

Bland alla som besvarade enkäten var självbestämmanderätten särskilt viktig uttryckligen för finländarna. Totalt 74 procent av finländarna ansåg att självbestämmanderätten var viktig eller mycket viktig, medan motsvarande siffra bland svararna i alla fyra länder var 59 procent.

I det stora hela förekom det emellertid endast små skillnader mellan de olika länderna. Däremot fanns det givetvis även skillnader mellan alla svararnas svar. Man kan bl.a. gestalta olika användarprofiler, av vilka vissa var mer medvetna och aktiva än andra i förhållande till användningen av sina uppgifter. Professor Minna Isomursu från IT-universitetet i Köpenhamn berättade om dessa profiler på evenemanget.

”I många teknikutvecklingsprojekt som bedrivs för att främja digitaliseringen strävar man uttryckligen efter att människorna ska ta en aktivare roll i sitt liv”, sade Isomursu.

Vad tror du? Förhåller du dig själv underrättad, misstänksamt eller likgiltigt till personliga data om dig själv?

Debattörerna sökte en balans mellan reglering, frihet och rättvisa

Sitra Debatti och den enkätundersökning som där presenterades var en del av Sitras projekt Rättvis dataekonomi, som går ut på att skapa grunderna för en rättvis och smidig dataekonomi och gemensamma spelregler som täcker hela Europa.

De första två debattörerna som intog scenen var dataombudsman Reijo Aarnio och jurist Jussi Mäkinen från Teknologiindustrin rf. Bägge två ansåg att EU:s dataskyddsförordning GDPR redan, efter att ha varit i kraft ett knappt år, har förändrat människornas och företagens vardag – tills vidare dock snarare genom skrämselmetoder och sanktioner än via möjligheter.

Enligt Reijo Aarnio har dataskyddsförordningen redan tydligt återspeglat sig i arbetsmängden vid dataombudsmannens byrå. Samtidigt är få människor medvetna om sina egna datarättigheter. Detta beror delvis på användningsvillkoren, som är synnerligen mångordigt formulerade enligt samma stil som amerikanska jurister använder.

”Den information som ges till medborgarna är rent ut sagt rena hebreiskan. De plattformar som används mest är inte finländska, utan de är skapade av GAFA-aktörer (GAFA = Google, Amazon, Facebook, Apple)”, sade Aarnio.

Mäkinen påminde i sin tur om de stora möjligheter som GDPR erbjuder aktörerna i Finland.

”Det gäller nu att börja omsätta GDPR i praktiken. Vi är för närvarande i ett jäsningstillstånd, där företagen har överlevt den första chocken. Det vi behöver nu är smarta, tekniskt fungerande lösningar som gör det möjligt att överföra data och som samtidigt håller datasubjekten medvetna om vad som händer”, menade Mäkinen.

Vems regler ska följas i framtidens dataekonomispel?

Det senare debattörparet begrundade vem som i framtiden ska slå fast spelreglerna för den snabbt växande dataekonomin och den digitala marknaden. Hittills har detta skötts av de stora amerikanska datajättarna, som vid Debatti representerades av chefen för Googles verksamhet i Finland, Antti Järvinen. Han delade scenen med Founder Pirkka Frosti från Digital Living International.

Frosti uppmanade med eftertryck alla finländska och europeiska aktörer att sluta klaga och i stället skrida till verket.

”Det är helt onödigt att stå här och skälla på Google och Facebook. Vi använder alla deras tjänster. Vad står vi här och gråter för? Borde vi inte i stället se oss i spegeln och fundera hur det kan komma sig att det inte finns något sådant alternativ som vi som européer och finländare vill använda?”, utmanade Frosti.

Enligt henne är det helt logiskt att företag vars verksamhet bygger på lagstiftningen i USA och amerikanska etik- och moraluppfattningar tillämpar sina egna villkor, eftersom det inte finns något alternativ till buds.

En slutsats som drogs av resultaten från den enkätundersökning som presenterades vid evenemanget var att medborgarnas bristande förtroende utgör en flaskhals för utvecklingen av digitala tjänster. Hela 43 procent av alla som besvarade enkäten berättade att brist på förtroende på ett eller annat sätt hindrade dem från att använda olika tjänster.

Enligt Antti Järvinen från Google är det fråga om en övergående förtroendekris.
”Företagen utvecklas, går framåt och bygger småningom upp ett starkare förtroende hos konsumenterna. De har inget annat alternativ, och så bör det också vara. Den här debatten är otroligt givande och mycket välkommen”, sade Järvinen.

#IHAN