Fem anledningar varför företag bör sätta vetenskapligt baserade naturmål

Hur kan ett företag veta ifall det gör tillräckligt av de rätta åtgärderna på de rätta ställena för att bromsa förlusten av biologisk mångfald och sätta kursen mot en naturpositiv affärsmodell?

De vetenskapligt baserade naturmålen har tagits fram för att erbjuda företag och städer ett ramverk och en uppsättning lösningar för just detta.

SBTi utvecklade först vetenskapligt baserade målen för att hjälpa företag att sätta trovärdiga och vetenskapligt förankrade klimatmål. Sedan dess har SBTi blivit något av en guldstandard för företags nettonollmål.

I takt med att klimatkrisen har accelererat har den globala förlusten av biologisk mångfald samtidigt utvecklats till en utmaning som potentiellt kan nå paritet med eller rent av överskugga klimatförändringarna. Över en miljon arter riskerar utrotning och hälften av världens totala BNP är beroende av naturen och dess tjänster i måttlig eller hög utsträckning. Allt fler röster har därför höjts för att sätta upp liknande mål för naturen.

År 2020 publicerade Science Based Targets Network (SBTN), grundad som en systerorganisation till SBTi, preliminär vägledning för att sätta upp vetenskapligt baserade naturmål som ett svar på behovet av verktyg för att effektivt stötta företags och städers naturarbete, i form av mätbara, genomförbara och tidsbundna mål.

Efter att det globala ramverket för biologisk mångfald efter 2020 antogs i Montreal med mål för 2030 kommer SBTN att lansera version 1 av sina vetenskapligt baserade naturmål år 2023.

Här är fem anledningar till varför företag och städer bör börja sätta upp vetenskapligt baserade naturmål:

1. Efterfrågan på naturåtgärder ökar bland företagen

Intresset för biologisk mångfald har ökat markant inom olika branscher under de senaste åren. Andelen nordiska företag som sätter mål i linje med vetenskapen tredubblades mellan 2021 och 2022 enligt Ecogain. Denna ökning märks tydligast i Finland, som var det nordiska land med flest företag (5) på listan över de 50 bäst presterande europeiska företagen år 2022, följt av Sverige (4).

Denna drivkraft i företagens naturarbete kommer successivt att öka och det kommer i allt större utsträckning att vara en konkurrensfördel – och i slutändan ett krav – att ha naturmål väl förankrade i vetenskapen.

2. Nya investeringar och politiska åtgärder kommer att kräva fler vetenskapligt förankrade naturmål

Förra året var det kraftig motvind för ESG-fonderna som såg en minskning av antalet omklassificeringar på så mycket som 84 % på årsbasis, efter kraftiga reaktioner mot grönmålning. Högt ställda hållbarhetsmål utan förankring i verkligheten är inte längre ett alternativ, eftersom lagstiftningen skärps och investerare ser större risker med undermåligt underbyggda påståenden.

Detta uppmärksammades även i en nyligen publicerad rapport från finska Miljöministeriet. I rapporten tillfrågades personer i ledande ställning vid 50 finska finansinstitut och företag om hur redo och hur intresserade de var av att bekämpa förlusten av biologisk mångfald. Intervjupersonerna framhävde växande krav i europeisk och nationell lagstiftning och från finansinstitut som i allt högre utsträckning tar hänsyn till naturrisker. Därför är det bättre att ligga i täten än att halka efter, men hittills har det ändå inte funnits någon guldstandard för naturmål.

Medan de vetenskapligt baserade naturmålen är under utveckling och ännu inte kan sägas åtnjuta samma prestige som SBTi:s klimatmål har vetenskapsbaserade mål icke desto mindre den fördelen att de utgår från vetenskapen för att fastställa vad som utgör ett tryggt manöverutrymme – i linje med ramverket Planetens gränser, konventionen om biologisk mångfald och det globala ramverket för biologisk mångfald efter 2020. Målen är således inte godtyckligt uppbyggda utan återspeglar istället det utrymme som faktiskt finns tillgängligt för oss om vi ska undgå att överskrida de planetära gränserna.

3. En djupare kunskap om försörjningskedjan ökar hållbarhetsarbetets precision, garderar mot risker och bygger motståndskraft

Att sätta upp vetenskapligt baserade naturmål är ett omfattande åtagande, och genvägarna är få: i linje med SBTN:s femstegsramverk måste företagen först genomföra en väsentlighetsanalys och bedöma hur de är beroende av och påverkar naturen inom sina försörjningskedjor, inklusive genom rumslig data, vilket kan vara både tids- och resurskrävande.

Detta steg är nära kopplat till andra metoder för naturarbete, till exempel de som utvecklats av Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD) och Capitals Coalition. Även om olika metoder har olika fördelar kommer ett samvetsgrant naturarbete oavsiktligt att ge företagen en ökad översikt och kontroll över den egna värdekedjan. Detta möjliggör en mer precis och effektiv måluppsättning, dels för naturen, men lika mycket för att undvika utsläpp eller sociala risker.

Vissa värdekedjor är mer komplexa än andra, vilket också innebär olika förutsättningar för olika företag. SBTN betonar dock att det är det möjligt att börja med ett materialflöde och sedan gradvis bygga på arbetet med ytterligare material och produkter. Ju tidigare arbetet påbörjas desto snabbare går det också att utveckla en helhetsbild över försörjningskedjorna och säkra upp dessa innan striktare lagstiftning träder i kraft. En extra bonus med en bättre förståelse för företagets försörjningskedjor är minskad sårbarhet för leveransstörningar. Ökad resiliens har sällan varit lika viktigt som idag.

4. Med SBTN kan den trefaldiga miljökrisen hanteras som en helhet

Många företag kämpar redan med det omfattande arbete som rör utsläppsrätter. Till skillnad från klimatutsläpp, som kan mätas i universellt jämförbara koldioxidekvivalenter, är naturpåverkan i grunden lokal, då det gäller att förstå hur en viss faktor så som markanvändning inverkar på olika naturtyper på olika sätt. Således finns det ytterligare ett lager av komplexitet jämfört med klimatmål.

En tydlig ljusglimt är samtidigt att SBTi:s klimatmål är direkt integrerade i SBTN:s ramverk, vilket innebär att erfarenhet av att mäta påverkan och sätta upp utsläppsmål i hög grad faktiskt kan överföras direkt till naturarbetet. Kunskap om ens försörjningskedja är som sagt en nyckel för effektivt miljöarbete oavsett dess karaktär! Dessutom erbjuder SBTN, istället för att uppfinna hjulet på nytt, ett ramverk för att bemöta klimat- och naturpåverkan på ett integrerat sätt, eftersom det är uppbyggt runt IPBES fem huvudsakliga orsaker till förlusten av biologisk mångfald: förändrad mark- och havsanvändning, klimatförändringar, föroreningar, utvinning av naturresurser och invasiva främmande arter.

SBTN erbjuder således ett ramverk för att bekämpa samtliga tre aspekter av den trefaldiga krisen i form av förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och föroreningar på samma gång.

5. Redan lönsamma cirkulära lösningar kan användas för att uppnå målen

En ofta nämnd anledning till företags passivitet är bristen på ekonomiska möjligheter inom naturarbete. Detta är ett begripligt argument, men problemet är att det inte är sant. Den cirkulära ekonomin kan stoppa förlusten av biologisk mångfald, och SBTN:s VD Erin Billman har beskrivit den cirkulära ekonomin som en mekanism, d.v.s. ett verktyg, för att nå de vetenskapligt baserade målen.

Som bilden nedan visar överensstämmer den cirkulära ekonomin väl med steg fyra (Agera) i SBTN:s femstegsramverk. I Finland har över 120 företag visat att den cirkulära ekonomin redan nu kan vara lönsam, genom att skapa mer värde ur det vi redan har. Om detta tillämpas på branscher och försörjningskedjor med stor påverkan på den biologiska mångfalden skulle sådana cirkulära lösningar kunna spela en avgörande roll för naturen. Lanseringen av SBTN:s version 1 år 2023 kommer att vara begränsad till steg 1–3 (Kartlägga nuläget, tolka och prioritera samt mäta baslinjen och sätta mål), men i framtida versioner och när företagen har kommit längre i sitt arbete, kommer cirkulära lösningar alltmer att växa i betydelse.

Som Sitras och FIBS pilotprojektet har visat leder många företag redan nu vägen mot en naturpositiv värld, samtidigt som de fortsätter sin omvandling mot nettonoll och en cirkulär ekonomi. Genom att tätare föra samman dessa tematiska områden har företag och städer en möjlighet att utveckla lösningar för att motverka den trefaldiga globala krisen – på ett sätt som skapar ett mycket större värde än summan av dess delar.

Läs mera:

FIBS: Vaikuttavaa luontotyötä – Yritysten opit ja kokemukset tieteeseen pohjautuvien luontotavoitteiden pilotoimisesta (på finska)