Förvaltningsrådets översikt 2/2021

Rapporteringsperiod 25.3.-16.6.2021

1 Översikt över Sitra

I april–juni började coronapandemin släppa greppet om Finland. I samhällsdebatten betonades bland annat coronastimulans och det stundande kommunalvalet.

Inför kommunalvalet uppmuntrade vi finländarna att diskutera önskvärda framtider och erbjöd röstare, valkandidater och kommuner uppslag för att bygga upp en hållbar, rättvis och inspirerande framtid. Våra centrala budskap i anslutning till kommunalvalet betonades på klimat- och naturlösningar, bildning, livslångt lärande samt stärkande av demokrati och delaktighet.

Inför valet tog vi reda på till exempel klimat- och naturmål i alla kommuner i Finland. Av den heltäckande rapporten framgår det att kommunerna har kommit igång med klimatarbetet, men att det också behövs mer fart. Två tredjedelar av kommunerna har ställt upp ett klimatmål, men bara en femtedel har ställt upp mål gällande biologisk mångfald.

Studien Growth-positive zero-emission pathways to 2050, som vi beställde av University College London (UCL), visade att det klimatmål som ställdes upp vid klimatkonferensen i Paris kräver kraftfulla åtgärder av alla världens länder för att uppfyllas. Enligt studien är det också möjligt att nå ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar samtidigt, om investeringar riktas mot ren teknologi.

Sitra och holländska ministerier stod i april värd för ett högnivåevenemang om cirkulär ekonomi där man gick på djupet i gränssnitten mellan cirkulär ekonomi och klimatförändring. WCEF+Climate-webbinariet som samlade mer än 2 200 från 120 länder var det första i sitt slag.

Sitra valdes med till ett EU-projekt som inspirerar européer till vardagliga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. Projektet PSLifestyle (Positive and Sustainable Lifestyle), ett samarbete mellan åtta länder och 17 partner, är en del av Den europeiska gröna given.

Sitras treåriga projekthelheter – Folkstyrets grundrenovering och IHAN inom rättvis dataekonomi – slutförs i slutet av juni. De sammanställde lärdomar och anordnade de sista stora intressentgruppsevenemangen.

Folkstyrets grundrenovering har mål är att stärka Finlands ställning som ett modelland för demokrati med en förmåga till förnyelse. Dess grundliga utredningar och försök samt omfattande intressentgruppsrelationer har skapat grunden för Sitras nya tema Demokrati och delaktighet som börjar i juli. Samarbetet som under projektet inletts med riksdagen om att förnya dess verksamhetssätt fortsätter sömlöst som en del av det nya temat.

IHAN-projektet stärkte för sin del Sitras och intressentgruppernas förståelse för flaskhalsarna och möjligheterna inom rättvis dataekonomi och erbjöd verktyg som stöd för medborgare, företag och beslutsfattare. Inom det nya temat Rättvis dataekonomi förs verksamheten allt närmare konkreta problem, med hjälp av verktyg som redan tagits fram och med fokus på konkurrenskraft/genomslagsmål. De bästa resultaten delas också internationellt, särskilt inom EU.

Gällande regeringens halvtidsöversyn var vårt centrala budskap att det är bråttom med lösningar som främjar hållbarhet. Finland borde satsa på cirkulär ekonomi, starta en skattereform för hållbar utveckling och skapa incitament för klimat- och naturåtgärder inom markanvändningssektorn. Dessutom lyfte vi fram de välfärdsmässiga och ekonomiska fördelarna med livslångt lärande. För utredningen Millä hinnalla? (Till vilket pris?) lät vi göra kalkyler över alternativa kostnader för kompetensutveckling bland annat i fråga om arbetslösa, pensionärer och unga: sammanräknat uppgick de till hela 18 miljarder euro per år.

Under våren och försommaren faciliterade Sitra Kompetensens tid i regionerna-forumen i nio regioner i Finland. De sammanförde representanter för lokala företag, offentliga aktörer, läroanstalter och organisationer samt beslutsfattare i en dialog om regionens utmaningar, möjligheter samt behov av samarbete och kompetens. Sitras mål var att stödja och påskynda regionernas förändringsförmåga samt kompetensutveckling.

Sitra som organisation

De snabba förändringar som skett i samhället och i vardagen utmanade Sitra att prognostisera coronapandemins effekter på lång sikt samt komma med idéer om praktiska försök som stöd för vårt samhälle. Verksamhetsberättelsen 2020 tar upp dessa projekt under undantagstiden, men framför allt resultaten av vårt framtidsarbete och de nya riktlinjerna i vår strategi. I samband med publiceringen av verksamhetsberättelsen och bokslutet offentliggjorde vi också inköpsfakturorna för de tre senaste åren, 2018–2020.

Eftersom antalet coronasmittor började minska och vaccineringen av den arbetsföra befolkningen avancerade raskt, lättade myndigheterna på sammankomstbegränsningarna i juni. Samtidigt uppdaterade Sitra sina egna coronaanvisningar så att närarbete återigen är möjligt i begränsad utsträckning i enlighet med riktlinjerna från regionförvaltningsverket i södra Finland och myndigheternas säkerhetsanvisningar.

Vi planerar höstens arbete, evenemang och tillställningar utifrån en hybridmodell, dvs. när restriktionerna tillåter det kommer vi att erbjuda deltagande både ansikte mot ansikte och via nätet. I Sitras verksamhetslokaler har vi påbörjat ett förnyelsearbete där nya former för utförande av arbete beaktas, med fokus på både delning av kunskap och välbefinnande.

På vår webbplats var Livsstilstestet som pejlar klimatavtryck och hållbara vardagsgärningar samt Digiprofiltestet som öppnar upp vårt beteende på nätet fortfarande de mest populära innehållen. Antalet besökare i framtidsmediet Sitra.fi ökade jämfört med såväl föregående kvartal som motsvarande tidpunkt året innan – det har återigen funnits en efterfrågan på framtidsteman efter fjolårets pandemistart. Promemorian Valtioneuvoston ydin kriisitilanteessa (Statsrådets kärna i en krissituation), som uppmärksammats mycket även i redaktionella medier, blev ett av de mest nedladdade innehållen. Det är anmärkningsvärt att publikationerna från helheten Megatrender fortfarande var Sitras mest populära publikationer.

Bland Sitras nya prioriteringar mottogs särskilt teman gällande biologisk mångfald väl i bland annat våra Instagram-meddelanden som upprepade såväl kopplingen mellan biologisk mångfald och ekonomi som cirkulär ekonomi.

Elina Ravantti har utsetts till kommunikationsdirektör på Sitra med början 1.7.2021. Ravantti kommer till Sitra från motsvarande uppgifter på utrikesministeriet.

Nedan presenteras mer ingående rapporter om arbetet inom Sitras olika teman och verksamheter under rapporteringsperioden.

2 Verksamhetsspecifika översikter

2.1 Hållbarhetslösningar (tidigare Kolneutral cirkulär ekonomi)

Under rapporteringsperioden fortsatte vi med arbetet för att identifiera och påskynda effektiva hållbarhetslösningar i Finland och i världen. Vi inspirerade kommuner till klimat- och naturarbete inför kommunalvalet, medverkade i att arrangera ett internationellt toppevenemang inom cirkulär ekonomi och publicerade en internationell utredning, enligt vilken det går att kombinera ambitiösa klimatmål och ekonomisk tillväxt.

Vad är det fråga om?

Vi måste handla snabbare, effektivare och med mindre utsläpp i en värld som prövas av klimatkrisen, sinande naturresurser, minskande biologisk mångfald och befolkningstillväxt. Vår vardag och välfärd kan inte längre bygga på överkonsumtion och fossila bränslen.

Vi ökar välfärden genom att stärka naturens mångfald och påskynda en rättvis och hållbar ekologisk rekonstruktion. Målet är att hjälpa Finland att resa sig från den ekonomiska recessionen och samtidigt introducera lösningar på den ekologiska hållbarhetskrisen bland annat genom att erbjuda cirkulärekonomiska lösningar på en hållbar ekonomisk stimulans. Målet är också att övergången till ett samhälle som förbättrar tillståndet i miljön ska vara så rättvis som möjligt.

Arbete med temat genomförs särskilt i tre projekt: Klimat- och naturlösningar, En hållbar vardag samt Naturstärkande cirkulär ekonomi (tidigare Konkurrenskraftig och rättvis cirkulär ekonomi). Dessutom påskyndas det internationella samarbetet med temat av ett separat tillsatt koordinationsteam.

Lyft från rapporteringsperioden:

Kommunerna spelar en viktig roll i klimat- och naturarbetet. I maj, när förhandsröstningen i kommunalvalet började, publicerade vi en utredning om tillståndet i kommunernas klimat- och naturarbete. Vi sammanställde även en heltäckande lista med tips om åtgärder inom klimat, natur och cirkulär ekonomi för att underlätta kandidaternas och kommunernas arbete.
I april publicerade Sitra utredningen Growth-positive zero-emission pathways to 2050, enligt vilken det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål och ekonomisk tillväxt. Utredningen betonade dock att uppnåendet av 1,5-gradersklimatmålet som skrivits in i Parisavtalet kräver kraftiga och konsekventa åtgärder av världens länder under flera årtionden. Utredningen utarbetades av en internationell grupp ekonomiforskare under ledning av det brittiska toppuniversitetet University College London (UCL).
Tillsammans med det holländska miljöministeriet och internationella partner arrangerade 15–16.4 evenemanget WCEF+Climate. Det samlade 2 265 deltagare från 120 länder att granska kopplingarna mellan klimat och cirkulär ekonomi under drygt ett dygn. Vid evenemanget offentliggjordes också en kommuniké som sammanställde resultaten av de diskussioner som förts och lyfte fram de centrala åtaganden som deltagarna gjort.

Vad gjordes inom temat under rapporteringsperioden?

Klimat- och naturlösningar

I april publicerade vi en utredning om förhållandet mellan strikta klimatåtgärder och ekonomisk tillväxt Rapporten Growth-positive zero-emission pathways to 2050 bekräftade att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål och ekonomisk tillväxt. Enligt rapporten förutsätter emellertid uppnåendet av 1,5-gradersklimatmålet som skrivits in i Parisavtalet kraftiga och konsekventa åtgärder av världens länder – under årtionden.

Rapporten är aktuell, eftersom man förväntar sig att världens länder ska komma med nya uppdateringar i de nationella klimatmålen inför FN:s klimatmöte som ordnas i Glasgow i slutet av året. Rapporten utarbetades av en internationell grupp ekonomiforskare under ledning av det brittiska toppuniversitetet University College London. Rapporten publicerades vid ett nätevenemang i början av april. Innehållet i rapporten var föremål för omfattande medierapportering.

I början av maj berättade vi också om ett banbrytande pilotprojekt där Sitra är huvudfinansiär. Projektet No Net Loss City, som genomförs under ledning av Jyväskylä universitet, utvecklar en verksamhetsmodell och ett verktyg, med vilka kommunerna kan gottgöra de naturolägenheter som uppstår vid markanvändning. Pilotprojekt inom projektet, som pågår till sommaren 2022, ordnas i Jyväskylä och Lahtis.

I maj berättade vi vad som pågår inom kommunernas klimat- och naturarbete inför kommunalvalet. Enligt utredningen har en klar majoritet av kommunerna ställt upp ett klimatmål. Däremot är naturmål mycket mer sällsynta. Enligt utredningen från konsultföretaget Sitowise har två tredjedelar av alla kommuner, dvs. 206 kommuner av 309, ställt upp ett klimatmål. Bara var femte kommun hade ett mål gällande biologisk mångfald. Utredningen genomfördes genom att gå igenom kommunernas webbplatser, strategier och åtgärdsprogram under vårvintern. Utredningen publicerades på ett intressentgruppsevenemang, där över 150 personer deltog via nätet. Även medierna rapporterade om utredningen på ett omfattande sätt, och man hänvisade också till den i en natur- och klimatutfrågning för beslutsfattare. I början av maj publicerade vi också en lista för kommuner och kommunalvalskandidater med våra experters bästa tips för kommunernas klimat- och naturåtgärder.

De återstående kursinnehållen ie-institutet för förnyande odling, som startade i februari, publicerades på finska och svenska i mars–april. Närmare 800 personer har redan registrerat sig till kursen under våren. Nätkursen är avgiftsfri för alla och erbjuder finländska odlare aktuell och vetenskapligt baserad information om praxis som förbättrar jordmånens tillstånd, skördesäkerheten och miljöns tillstånd – samt gynnar odlarens ekonomi. I kursen ingår 60 timmar mångsidigt material och praktiska verktyg som odlaren genast kan utnyttja på sin egen gård. Kursen har tagits fram med finansiering från Sitra, som en gemensam satsning under ledning av Baltic Sea Action Group (BSAG) och teknologiföretaget Reaktor tillsammans med odlare, forskare och aktörer inom livsmedelskedjan.

Den 16 juni publicerar vi Material Economics utredning om tillräckligheten i EU:s biobaserade råvaror i övergången mot nettonollutsläpp inom EU. Enligt utredningen kommer efterfrågan på bioresurser att nästan fördubblas fram till år 2050, vilket överskrider en hållbar produktionsvolym med bred marginal. En hållbar användning av bioresurser förutsätter en noggrann prioritering av biomassans användningsobjekt till högvärdesprodukter och sådana objekt i material- och energianvändning där fossila råvaror annars är svåra att ersätta.

Utredningen är kopplad till ett större samarbetsprojekt, där man tar fram ett gemensamt faktaunderlag och utreder mot vilka användningsobjekt som det lönar sig att rikta biobaserade råvaror inom EU i framtiden, då de teknisk-ekonomiska och ekologiska ramarna tas i beaktande. I genomförandet medverkar Energy Transitions Commission (ETC), Europeiska skogsinstitutet (EFI), Climate-KIC, European Climate Foundation, Material Economics, Sitra och Vinnova. Målet är att ta fram information för att utveckla EU:s bioresursstrategi och annan reglering så att en koldioxidsnål ekonomi kan uppnås med beaktande av kostnads- och hållbarhetsperspektiv.

I Sitras utlåtande om statsrådets redogörelse om EU-politiken: Ett starkt och enhetligt EU – mot mer hållbarhet inom Europeiska unionen efterlystes en ambition hos Finland även att stoppa naturförluster och att få förbrukningen av naturresurser till en hållbar nivå.

Arbetet i projektet Klimat- och naturlösningar fortsätter fram till 30.6.2022.

Naturstärkande cirkulär ekonomi

Övergången till en cirkulär ekonomi kräver en enorm mängd ny kompetens i hela samhället, eftersom cirkulär ekonomi kommer att förändra nästan alla arbeten. Cirkulär ekonomi byggs inte upp utan kompetenta aktörer. Sitra beslutade att finansiera fyra cirkulärekonomiska utbildningspilotprojekt som utvecklar kunskaper om den cirkulära ekonomin i teknologisektorn, kemibranschen och byggsektorn. Pilotprojekten startar sommaren 2021 och lärdomarna från dem sammanställs och görs tillgängliga för alla. Det kom in sammanlagt 48 ansökningar i finansieringsansökan som öppnade i januari. Flest ansökningar, 25 stycken, kom till byggsektorn.

Hela 168 företag sökte med till De mest intressanta företagen inom cirkulär ekonomi 2.1, uppföljaren till den mycket populära listan De mest intressanta företagen inom cirkulär ekonomi. En jury bestående av experter från Sitra och dess intressentgrupper valde med en mängd banbrytande företag till listan. Listan publiceras i augusti–september 2021.

Vi tog också reda på vad som förenar framgångsrika cirkulärekonomiska lösningar. Enligt Sitras utredning är det åtminstone fem faktorer. Flera banbrytande företag sysslar redan nu med lönsam affärsverksamhet som är förenlig med cirkulär ekonomi. The Winning Recipe for a Circular Economy –selvitys utarbetades som en del av arbetet där man tidigare sammanställde en mängd inspirerande cirkulärekonomiska lösningar från hela världen.

På nätevenemanget frågade vi våra intressentgrupper hur man med EU:s handelspolitik kan påskynda en affärsverksamhet som är förenlig med cirkulär ekonomi och en global övergång till cirkulär ekonomi. Evenemanget öppnades av Sitras överombudsman Jyrki Katainen och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. På ett annat nätevenemang diskuterade vi hur data och databaserade lösningar kunde påskynda en affärsverksamhet som är förenlig med cirkulär ekonomi.

Världsforumet för cirkulär ekonomi WCEF som Sitra lanserade år 2017 fortsätter sitt arbete som den mest centrala internationella plattformen för främjande av cirkulär ekonomi. Tillsammans med det holländska miljöministeriet och internationella partner ordnade vi 15–16.4 evenemanget WCEF+Climate, som samlade 2 265 deltagare från 120 länder att granska kopplingarna mellan klimat och cirkulär ekonomi under drygt ett dygn.

Kommunikén som offentliggjordes i slutet av evenemanget sammanställde resultaten av de diskussioner som förts och lyfte fram de över 50 åtaganden som deltagarna gjort för att sammanfläta arbetet för klimatet och cirkulär ekonomi. Evenemanget förberedde även den årliga WCEF2021-konferensen som arrangeras tillsammans med den kanadensiska staten och som behandlar cirkulär ekonomi också med tanke på användningen av naturresurser, inte enbart cirkulär ekonomi. Då arrangeras konferensen för första gången på amerikansk mark, även om det i huvudsak kommer att ske virtuellt på grund av coronarestriktionerna.

Under rapporteringsperioden arrangerades även 32 WCEF-sidoevenemang, med tusentals deltagare från hela världen.

Kriser som gäller klimatet och biologisk mångfald måste lösas samtidigt som vi producerar en rättvis och hållbar tillväxt. Den 19 mars arrangerade vi världens första konferens om skogsbaserad bioekonomi med fokus på den globala södern. Konferensen Nature at the heart of a global circular bioeconomy betonade att cirkulär ekonomi möjliggör en rättvis och hållbar tillväxt som besparar miljön och att en växande ekonomi också måste förbättra välfärden och hållbarheten. Talare var bl.a. prins Charles av Wales, Nigerias miljöminister Sharon Ikeazor och EU-kommissarie Jutta Urpilainen med ansvar för internationella partnerskap.

Arbetet i projektet Naturstärkande cirkulär ekonomi fortsätter fram till 30.6.2022.

En hållbar vardag

I maj valdes Sitra tillsammans med 16 internationella partner till att utveckla lösningar för att aktivera européer i bekämpningen av klimatförändringen som en del av Horizon2020-finansieringsansökan. Projektet PSLifestyle, som är gemensamt för åtta länder, är en del av EU:s gröna giv. Projektets totalfinansiering över tre och ett halvt år är cirka 5,3 miljoner euro, varav EU står för 5 miljoner euro.

Bakom projektet som nu startar finns arbetet i Sitras En hållbar vardag-team med medborgare, organisationer och företag mot en bättre och mer hållbar vardag. I projektet medverkar partner från åtta länder och det pågår i 3,5 år. Arbetet i projektet börjar hösten 2021.

Under rapporteringsperioden publicerade vi också Shift 1.5-verktygslådan för internationella publiker. Verktygslådan är en samling metoder som Sitras team En hållbar vardag har tagit fram och som inspirerar människor till hållbara gärningar i vardagen. Under rapporteringsperioden publicerades även tjänsten Hiilihelppi – joka kodin ilmastovinkit (Koldioxidhjälpen – klimattips för alla hem) som erbjuder tips som alla kan använda för att minska sitt koldioxidavtryck från boendet. Tjänsten togs fram tillsammans med Finlands naturskyddsförbund, tidningen Suomen Luonto och miljöministeriet.

Arbetet i projektet En hållbar vardag fortsätter till 31.1.2022.

2.2 Demokrati och delaktighet

Demokrati kan fungera endast om människor litar tillräckligt på varandra och på samhällets institutioner. Vårt mål är att hitta lösningar och perspektiv för att stärka delaktighet i samhället, utnyttja nya teknologier och stärka det demokratiska förtroendesamhället.

Vad är det fråga om?

Under de senaste 15 åren har demokratin varit på tillbakagång och i fjol började balansen mellan demokrati och autoritära system, dels på grund av coronapandemin, luta mot ”tyrannins seger” enligt forskningsinstitutet Freedom Houses årliga översikt Freedom in the World. Den demokratiska utvecklingens avancemang mot det negativa var snabbare än den positiva utvecklingen med den största marginalen sedan år 2006, då demokratins tillbakagång började.

Den globala pandemin har för sin del bidragit till söndervittringen i den demokratiska utvecklingen, då auktoritära förvaltningssystem med förevändningen om pandemin har begränsat individernas och mediernas frihet. Dessutom har systematiska desinformationskampanjer från auktoritära stormakter som Kina och Ryssland varit skadliga för samhällsdebatten i demokratiska länder som kampanjerna riktats mot.

Finland är inte onåbart för stora förändringstrender. Trots att vi enligt internationella tillitsindikatorer är ett land med stark tillit, är trenden för finländarnas tillit till offentliga institutioner, förvaltningen och det politiska systemet nedåtgående. Denna bedömning gör organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD i sin nya tillitsundersökning.

OECD:s utredning avslöjar också ”paradoxen i det finländska samhälleliga deltagandet”, dvs. att förtroendet för och tillfredsställelsen med offentliga institutioner ligger på en hög nivå, medan tron på de egna påverkansmöjligheterna är mindre. Om skillnaderna i tilliten fördjupas, försämras också Finlands möjligheter att klara av stora framtidsutmaningar som klimatförändring, hållbarhetsunderskottet orsakat av en åldrande befolkning eller arbetets brytningstid.

Sitras nya tema Demokrati och delaktighet antar dessa utmaningar som blir aktuella under de närmaste åren och på lång sikt så att alla i Finland ska ha möjligheten att delta och påverka i uppbyggnaden av en inspirerande framtid. Det nya temaområdet inleder sitt arbete sommaren 2021.

Arbetet inom det nya temat börjar inte från noll, utan det bygger på de grunder som Sitras tidigare demokratiarbete har skapat. Under 2020 och i början av 2021 utfördes och utförs detta arbete särskilt i projekt och projekthelheter som lydde under projektet Folkstyrets grundrenovering.

Lyft från rapporteringsperioden:

Projektet Biblioteken blir forum för folkstyre avslutades i juni 2021 och arbetets resultat sammanställdes i handboken Miten kirjastoista tehdään kansanvallan foorumeita
Samtidigt offentliggjordes de följande stegen i arbetet: Regionförvaltingsverkets biblioteksväsende ansvarar för den fortsatta utvecklingen av koncept som tagits fram i försöken samt för fördelningen av statsunderstöd för bibliotekens demokratiarbete under hösten 2021.
Lärdomarna från projekthelheten Demokratiförsök 2020 och projektet Robotsamtalsförsök i kommunerna sammanställdes i Sitras utredning Miten demokratiaa kokeillaan. Utredningen sammanställer både försöksmässiga och riksomfattande rekommendationer om hur delaktigheten kan ökas i Finland i en värld som förändras snabbt.
I början av juni publicerades även en promemoria om olika regeringsformers effekter på beslutsfattande och verksamhetssätt, skriven av Sitras äldre rådgivare Jouni Backman. I promemorian Miten hallituskokoonpano vaikuttaa sen johtamiseen konstateras att Finlands långa anor med majoritetsregeringar har gjort att tillräcklig vikt inte har fästs vid beredskap inför olika regeringsformer.

Vad gjordes inom temat under rapporteringsperioden?

Inom Sitras Förnyelseförmåga-tema, som avslutas i juni 2021, har man under våren utrett möjligheter att utnyttja betalkort för att verifiera människors ”coronastatus”. Coronastatus avser till exempel vaccinationsuppgifter, genomliden coronavirussjukdom eller ett negativt coronatestresultat inom en viss tidsram.

I mars utfördes en juridisk utredning om användningen av betalkort inom ramen för utredningsarbetet. I maj begärde Sitra för sin del ett utlåtande av diskrimineringsombudsmannen om utnyttjande av betalkort i anordnandet av olika evenemang.

I sitt utlåtande såg diskrimineringsombudsmannen inget behov av ny lagstiftning om evenemangsarrangören är en enskild näringsidkare. Å andra sidan konstateras det i utlåtandet att utnyttjande av betalkort för att kontrollera coronastatus inte berättigar till undantag från hälsomyndigheternas gällande föreskrifter till exempel när det gäller sammankomstbegränsningar. Utlåtandet kan tolkas som att det inte föreligger några lagstiftningsmässiga hinder för att utnyttja betalkort på privata arrangörers evenemang, inom ramen för hälsomyndigheternas föreskrifter.

Gällande betalkortsutredningen utfördes i maj också en enkätundersökning om finländarnas synpunkter på användningen av betalkort samt deras förhållningssätt till begränsningar när samhället åter börjar öppnas upp efter coronakrisen. I enkäten efterfrågades också vilken instans (staten, sjukvårdsdistrikten eller kommunerna) som borde besluta om begränsningarna. Enkätens resultat publiceras under sommaren 2021.

Folkstyrets grundrenovering

I projektet Folkstyrets grundrenovering, som avslutas i juni 2021, har man under de tre gångna åren haft ett brett samarbete med partner som representerar olika sektorer inom utveckling av beslutsfattande och demokrati. Samarbete har utförts med riksdagen, statsrådet, partier, forskare, intresseorganisationer och kommuner. Spektret av samarbetspartner har varit brett såväl horisontellt som vertikalt: folkstyrets förnyelse har stötts ända från det högsta lagstiftande organet, dvs. riksdagen, till delaktighetsarbete på gräsrotsnivå, i till exempel kommuner och bibliotek och människornas vardag.

Utredningen Miten demokratiaa kokeillaan som publicerades i början av juni presenterade resultaten från Demokratiförsök 2020-projektet samt lärdomar och erfarenheter av robotsamtalsförsök är exempel på detta viktiga arbete på gräsrotsnivå.

Det breda spektrumet med aktiviteter inom folkstyrets grundrenovering avspeglar mångfalden på fältet för samhällelig påverkan och beslutsfattande. I takt med att tekniken utvecklats har den blivit mångsidigare och fortsätter på samma bana även framledes.

Bland traditionella påverkansmetoder är det viktigt att rösta, men numera är det bara ett sätt att göra sin röst hörd. Även många andra traditionella sätt för medborgarpåverkan, som parti- eller föreningsverksamhet, bygger på traditionella påverkansstrukturer och -sätt. De är emellertid attraktiva påverkanssätt för allt färre, något som enkätundersökningen om finländarnas synpunkter på partier och sig själva som medborgarpåverkade, som Folkstyrets grundrenovering lät göra år 2020 också visar.

Nya påverkanssätt, till exempel sociala medieplattformar, metoder för direkt deltagande och ”lättaktivism” reflekteras på vilka som är intresserade av att delta. Därför är det viktigt att testa och utveckla även nya sätt för deltagande som också når ut till de människogrupper som i allmänhet inte är aktiva i samhället.

Inom projektet Demokratiförsök 2020 har man sökt nya sätt för deltagande och påverkan i försök som genomförts på olika håll i Finland. Samma gäller kommunernas robotsamtalsförsök som gav en mängd ny kunskap och lyfte fram viktiga frågor om utnyttjande av artificiell intelligens och algoritmer som en del av demokratin. Ovan nämnda utredning behandlar också resultaten från robotsamtalsförsöken.

Delaktighet samt möten mellan medborgare och beslutsfattare stöds också inom projekthelheten Biblioteken blir forum för folkstyret, som startade år 2020. Arbetets resultat och fortsatta utveckling togs i juni över av regionförvaltningsverkets biblioteksväsende. Regionförvaltningsverkets mål är att mångdubbla mängden demokratiarbete som utförs av biblioteken.

Regionförvaltningsverken svarar för fördelningen av statsunderstöd för bibliotekens demokratiarbete. Ansökan öppnar under hösten. I december beslutade riksdagen om ett anslag på en miljon euro för att främja bibliotekens demokratiarbete under detta år.

I projekthelheten utvecklar bibliotek i olika delar av Finland under 2020 och 2021 verksamhetsmodeller som biblioteken kan använda för att utgöra plattformar för deltagande, möten och trygga diskussioner. Med hjälp av utvecklingsarbetet vill man föra beslutsfattandet närmare människorna, såväl kommunalt, nationellt som på EU-nivå. I försöken medverkade biblioteken i Imatra, Enare, Mäntyharju, Uleåborg, Jakobstad och Åbo. Syftet med försöken har varit att göra biblioteken till folkstyresforum som är bekanta och naturliga för finländarna.

Lärdomarna och erfarenheterna av försöken sammanställdes i handboken Miten kirjastoista tehdään kansanvallan foorumeita, som publicerades i juni 2021 och som kan utnyttjas fritt av alla bibliotek.

I början av juni publicerades även en promemoria om olika regeringsformers effekter på beslutsfattande och verksamhetssätt, skriven av Sitras äldre rådgivare Jouni Backman. I promemorian Miten hallituskokoonpano vaikuttaa sen johtamiseen konstateras att de starka, långa anorna med majoritetsregeringar i det finländska beslutssystemet har gjort att tillräcklig vikt inte har fästs vid beredskap inför olika regeringsformer. Promemorian beskriver skillnaderna mellan tre olika regeringar – en traditionell majoritetsregering, en minoritetsregering och en regering med ett ledande parti – ur flera olika perspektiv.

Rekommendationen i promemorian är att man i framtiden som ett led i beredskapen ska utreda motsvarande erfarenheter och praxis i andra länder. Uppfattningen om att en minoritetsregering alltid i princip är ett sämre och funktionsodugligt alternativ förefaller inte stämma i ljuset av andra länders exempel och den jämförelse som gjorts.

Perspektiven i promemorian baserar sig på centrala möjliga skillnader och skillnaderna har understrukits, delvis också avsiktligt. Promemorian stödjer beredskapen inför olika regeringsalternativ och kommer förhoppningsvis att få en fortsättning i form av en mer systematisk och ingående analys samt åtgärder. Promemorian tar inte ställning till huruvida något av alternativen är bättre på ett allmänt plan och särskilt inte till sammansättningen.

Det treåriga arbetet i Folkstyrets grundrenovering sammanfattas den 8 september på påverkarevenemanget Minne menet demokratia (Varthän, demokratin) på Finlandiahuset, där demokratins nuläge och framtid behandlas ur såväl ett internationellt som ett finländskt perspektiv.

Arbetet i projektet Folkstyrets grundrenovering avslutas i juni 2021.

2.3 Rättvis dataekonomi

Under rapporteringsperioden sammanställdes lärdomarna från IHAN-projektet inom temat Rättvis dataekonomi, och ett nytt projekt som fokuserar på samordningen av en finländsk Gaia-X-hubb började. Syftet med Gaia-X-arbetet är att skala upp verksamhet enligt rättvis dataekonomi i ekosystem som bildas av företag. Dessutom försöker man som ett samarbete mellan temat Rättvis dataekonomi och Demokrati och delaktighet stärka individens kompetens om dataekonomins grunder och tillhörande medborgarfärdigheter.

Samarbetet inom det sameuropeiska TEHDAS-hälsodataprojektet startade på allvar: ansökan till projektets expertgrupper väckte stort intresse och projektet fick positiv synlighet i bl.a. Politico genast i början. Kristo Lehtonen började som direktör för temat 1.4.2021.

Vad är det fråga om?

Vi bygger upp en människoorienterad och rättvis dataekonomi som baserar sig på en europeisk värdegrund som ett alternativ till en stats- eller datamonopolbaserad dataekonomi. Vi främjar förändringar i ekonomiska strukturer, såsom reglering och spelregler, ökar individernas påverkansmöjligheter gällande dataanvändning och tillhandahåller praktiska verktyg för företag som är verksamma på datamarknaden.

Lyft från rapporteringsperioden:

Resultaten från IHAN-projektet, som standardiseringsarbetet för rättvis dataekonomi, tekniska kravspecifikationer och testbädden, har sammanställts Yhteistyöllä reiluun datatalouteen-publikationen (Mot en rättvis dataekonomi genom samarbete). Evenemanget Dawn of the fair data economy stakade ut de nya prioriteringarna inom temat samtidigt som man firade resultaten som uppnåtts i IHAN-arbetet.
Ansökan till expertgrupper i TEHDAS-hälsodataprojektet finansierat av EU och 25 europeiska länder i mars väckte ett brett intresse runt om i Europa. Vi fick nästan 200 ansökningar från 27 länder. Bland sökandena fanns universitet, företag, representanter för den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer. De valda experterna har till uppgift att delta i arbetet i projektets tematiska arbetspaket och de börjar i sina uppgifter gradvis med början i maj.
Sitra har startat samordningsarbetet för Gaia-X-hubben i Finland. Den nationella Gaia-X -strategin publiceras 17.6. Gaia-X har som mål att stärka Europas digitala autonomi och rätt till självbestämmande när det gäller data, fritt inträde till marknaden samt ett nytt värdeskapande för företag.

Vad gjordes inom temat under rapporteringsperioden?

IHAN® – Människoorienterad dataekonomi

Det treåriga IHAN-projektet slutförs i slutet av juni. I projektet började man bygga upp en modell för en rättvis dataekonomi år 2018, strax innan Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning trädde i kraft. Arbetet fick fart av Finlands EU-ordförandeskap samt EU:s datastrategi och reglering.

I projektet har man strävat efter att svara mot företagens, beslutsfattarnas och vanliga människors informationsbehov och parallellt också försökt påverka beslutsfattandet och tillsammans med breda samarbetsnätverk ta fram konkreta verktyg för en mer rättvis dataekonomi.

En stor mängd dataekonomiintresserade samlades 2.6 till slutwebbinariet Dawn of the fair data economy. Den vision som utvecklades inom projektet, metoderna, verktygen och erfarenheterna samlades inom samma pärmar i publikationen Yhteistyöllä reiluun datatalouteen (Mot en rättvis dataekonomi genom samarbete) och artikeln om arbetets resultat.

Enkäter som Sitra gjort i fyra länder visar att allt fler medborgare vill kunna identifiera företag som använder data på ett ansvarsfullt sätt. Företagens vilja att uppfylla detta önskemål håller dock på att minska. Separata enkäter riktades återigen till företag och medborgare i Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Finland.

Särskilt SME-företag behöver praktiska verktyg på sitt eget språk. Samma iakttagelse gjordes också i Portugal, där vår samarbetspartner, det lokala hälsovårdsministeriet, översatte vår regelbok till portugisiska. Regelboken för rättvis dataekonomi hade tidigare varit tillgänglig på finska och engelska.

Perspektivet för en rättvis dataekonomi lyftes starkt fram på HIMSS21 & Health 2.0-konferensen för digital hälso- och sjukvård, som samlade ett stort antal experter vid skärmarna 7–9.6. De bästa digitala lösningarna för hälsa och välbefinnande i Sitras tävling The Fair Health Data Challenge publicerades i samband med konferensen. I topptrion fanns Antigenes från Estland, Longenesis från Lettland och Sensotrend från Finland. Den internationella expertjuryn gav även tre hedersomnämnanden.

IHAN® – Människoorienterad dataekonomi -projektets arbete fortsätter fram till 30.6.2021.

Hälsodata 2030

I projektet Hälsodata 2030 skapas lösningar, spelregler och broar för gränsöverskridande utnyttjande av hälsodata i Europa. Projektet startade med det EU-finansierade TEHDAS-samarbetsprojektet med 25 länder. Sitra svarar för samordningen och kommunikationen i projektet. Åtgärderna i den andra helheten i som hör till projektet, projektet Konkurrenskraft från hälsodata, är under beredning.

TEHDAS-projektet har startat med fart och de första preliminära resultaten väntas redan i juni 2021. Sitra har fått beröm för samordningen av projektet av sina internationella partner. Sekundär användning av hälsodata granskas ur flera olika perspektiv med hjälp av fem tematiska arbetspaket. I maj arrangerades det första TEHDAS-projektforumet som sammanförde över 50 hälsodatarelaterade projekt från Europa. Målet är att säkerställa att TEHDAS utnyttjar kompetensen på det europeiska hälsodatafältet i stor utsträckning i sitt arbete. Projektets webbplats öppnade i slutet av april och projektet har redan fått synlighet på bl.a. EU-ordförandelandet Portugals evenemang och i kroatisk tv.

Inom projektet Konkurrenskraft från hälsodata planeras tre utredningar. Den första utredningen behandlar regleringen, ersättbarheten och införandet av hälsodatarelaterade Digital Therapeutics-innovationer i olika länder i Europa samt analyserar hur Finland kunde göras till en bättre verksamhetsmiljö för dessa innovationer. Den andra utredningen fokuserar på att ta fram en lägesbild över nationella och regionala innovationsekosystem inom hälsosektorn, inklusive hur de följer principerna för rättvis dataekonomi och stödjer Finlands konkurrenskraft. Den tredje utredningen fokuserar på spridda och virtuella läkemedelsundersökningar. Dessutom planeras ett strategidokument vars mål är att komplettera färdplanen för hälsosektorn och skapa ett diskussionsunderlag genom att beakta den nya betydelsen av digital transformation och data.

Arbetet i Hälsodata 2030-projektet fortsätter fram till 31.12.2023.

Projektet för samordning av Gaia-X-hubben i Finland

Sitra förbereder Finlands roll i Gaia-X-projektet genom att samordna Finlands hubb samt de finländska aktörernas roll och möjligheter i den. Gaia-X har som mål att stärka Europas digitala autonomi och rätt till självbestämmande när det gäller data, fritt inträde till marknaden samt ett nytt värdeskapande, kompatibilitet och användarvänlighet. Finlands hubb förenar aktörer mellan olika dataekosystem, politiska åtgärder och praktiska experiment.

Syftet med samordningsprojektet för Finlands Gaia-X-hubb är att säkerställa att principerna och verktygen för rättvis dataekonomi blir en del av arbetet i Finlands Suomen Gaia-X-hubb och särskilt att arbetsgruppernas arbete utgår från dem. Målet är att principerna och verktygen för en rättvis dataekonomi också ska införas som en del av de europeiska nätverkens arbete. Detta utvecklingsarbete är en förutsättning för att modellen för en rättvis dataekonomi ska vara skalbar i hela Europa.

I projektet försöker Sitra också öka den finländska påverkan i beslutsfattandet gällande dataekonomi på EU-nivå och säkerställa en effektiv kanalisering av EU-finansiering till Finland och ett aktivt utnyttjande av finländska lösningar i andra EU-länder.

Projektet för samordning av Gaia-X-hubben i Finland började 1.5.2021 och pågår fram till 30.6.2024.

2.4 Funktionen Förutsägelse och strategi

Under rapporteringsperioden fortsatte funktionen spridningen av Framtidsfrekvensen, projektarbetet inom Bildning+ samt främjade arbetet gällande ekonomins framtid och svaga signaler.

Vad är det fråga om?

Inom förutsägelse producerar vi framtidsinformation genom samhälleliga prognoser och analyser samt stärker människornas framtidstänkande och förmåga att påverka framtidens utvecklingsinriktningar. I vårt arbete betonas förenandet av framtidstänkande med förändringsförmåga samt samarbete och dialog vid produktion och tolkning av framtidsinformation.

I funktionen stödjer vi även Sitras strategiska ledning, faciliterar strategiarbete och svarar för bedömningen av Sitras genomslag. Under våren har vi fokuserat på att utveckla Sitra Impact-modellen.

Lyft från rapporteringsperioden:

Ledarutbildningarna i workshopmetoden Framtidsfrekvens slutfördes och metoden har också börjats ta i bruk självständigt.
Projektet Bildning+ utvidgade under våren vår uppfattning om bildning på flera frukosttillställningar. På junievenemanget bidrog Minna Salami med nya perspektiv på svart feminism i bildningsdiskussionen.
Inom funktionen planeras en projekthelhet vid namn Ekonomins framtid.

Vad gjorde funktionen under rapporteringsperioden?

I projektet Framtidens förnyare fortsatte spridningen av workshopmetoden Framtidsfrekvensen (en workshop för att bygga upp annorlunda framtider) och utbildningen i den. Under våren 2021 har över hundra människor från närmare hundra organisationer genomgått Framtidsfrekvensen-ledarutbildningen, och dessutom har många också självständigt börjat använda metoden. Handboken avsedd för ledare har laddats ned över 2 000 gånger (och den engelskspråkiga versionen över 1 300, vilket är rätt exceptionellt) och dessutom har 400 exemplar beställts. Under rapporteringsperioden har projektteamet även planerat och förberett partnerskapsansökan som öppnar under hösten. I ansökan söks organisationer från den offentliga och tredje sektorn för att utnyttja och förankra Framtidsfrekvensen på olika håll i samhället. Projektet pågår till slutet av år 2022.

I projektet Bildning+ fortsatte man finansieringen av olika projekt som siktar mot att förnya bildningsarbetet och -diskussionen samt med sitt eget innehållsarbete. Under rapporteringsperioden slutfördes till exempel en framtidsinkubator för bildning, där olika bildningsaktörer arbetade för framtidens bildning. I de nästan månatliga frukosttillställningarna i projektet introducerades olika perspektiv för att berika bildningsdiskussionen, senast med insikter om svart feminism för bildningen under ledning av Minna Salami. Projektet pågår till sommaren 2022.

Inom det fortgående förutsägelsearbetet fortsatte spridningen av resultaten från enkäten Framtidsbarometern, som publicerades 23.3, i början av rapporteringsperioden. Under våren inleddes arbetet med att samla in svaga signaler via interna workshoppar och kanaler. Dessutom har man testat ett enkätformulär för att crowdsourca insamling av överraskande saker samt planerat kommande externa workshoppar. Svaga signaler-rapporten publiceras i januari 2022.

I funktionen inleddes beredningen av en projekthelhet vid namn Ekonomins framtid under våren. De preliminära målen för helheten är att 1) de förändringsfaktorer som påverkar en rättvis, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi på lång sikt samt deras möjliga utvecklingsriktningar ska vara välkända i Finland, 2) ekonomins framtid ska diskuteras på ett mångsidigt och konstruktivt sätt och 3) utvecklingsriktningarna ska tolkas och åtgärdsbehov identifieras tillsammans, både med intressentgrupper och Sitra medarbetare.

2.5 Samhällelig utbildning

Under rapporteringsperioden startade utbildningsprogrammet Sitra Lab 3: Trånga passager i demokratin, faciliterades regionala Kompetensens tid-forum och sammanfördes förändringsaktörer tillsammans med Ashoka Nordic.

Vad är det fråga om?

Sitras samhälleliga utbildningsverksamhet stärker beslutsfattarnas och förändringsaktörernas förmåga och vilja att bygga upp en hållbar framtid tillsammans. Till utbildningsfunktionens roll hör även stärkande av Sitras förmåga att genomföra förändringar. Sitras eget framtidslaboratorium Sitra Lab och ledarskapsutbildningen i hållbar ekonomisk politik är kontinuerliga utbildningshelheter. Under rapporteringsperioden inleddes en ny projekthelhet som fokuserar på metoder för samhällelig förändring.

Lyft från rapporteringsperioden:

Sitra faciliterade sammanlagt 27 Kompetensens tid i regionerna-forum inom nio regioner i nätverkssamarbetet Kompetensens tid i regionerna, och vi publicerade utredningen Millä hinnalla? om alternativkostnaderna för kompetensutveckling.
Under rapporteringsperioden startade utbildningsprogrammet Sitra Lab 3: Trånga passager i demokratin. Till utbildningsprogrammet valdes sammanlagt 10 team av 68 sökande för att lösa utmaningar inom demokrati och delaktighet. Sammanlagt medverkar 41 förändringsaktörer.
Förändringsmetoder sammanförde förändringsaktörer tillsammans med Ashoka Nordick och startade en kartläggning av förändringskompetenser tillsammans med alumner.

Vad gjorde funktionen under rapporteringsperioden?

Kompetensens tid

Projektet Kompetensens tid – Livslång lärande konkurrenskraft och välbefinnande startade i oktober 2018. Målet för den treåriga helheten var en långsiktig och övergripande utveckling av livslångt lärande i Finland. Vi stöder samhällsaktörer i att starta en systemisk förändring. Sitras roll är att vara en faciliterande brobyggare, att erbjuda ett samarbetsforum och att komplettera den övergripande bilden.

I nätverkssamarbetet Kompetensens tid i regionerna faciliterade Sitra sammanlagt 27 Kompetensens tid i regionerna-forum inom nio regioner under februari–juni. I respektive regions serie med tre forum tog centrala aktörer i regionen – representanter för företag, offentliga aktörer, läroanstalter och organisationer samt beslutsfattare – fram en gemensam bild om regionens utmaningar, möjligheter samt behov av samarbete och kompetens. Sammanlagt fanns det närmare 900 deltagare.

Målet med arbetet är att stödja och påskynda aktörernas förändringsförmåga i regionen, i större omfattning utnyttja regionens resurser och kompetens samt att göra det arbete för att utveckla kompetens som utförs i regionen effektivare. Sitra Lab ordnar ett skräddarsytt utbildningsprogram för områdets centrala aktörer i maj–november 2021.

Inom alla regioner utfördes en företagsenkät och regionerna behandlade resultaten på sina startforum. En sammanställning av hela landets resultat publicerades 29.4. Ämnet för det andra forumet var en visuell analys av regionens projekt, medan det tredje forumet behandlade experters mobilitet. Samarbetet med medier inom regionerna resulterade i stor synlighet inom alla regioner.

Arbetet som utfördes i regionerna under våren kulminerar 16.6 i ett gemensamt forum som sammanför alla regioner. På nätevenemanget publiceras lägesbilder, förs diskussioner mellan regionerna och vidareutvecklas den interaktiva processen för att ta fram en lägesbild.

Sitra beslutade att finansiera åtta pilotprojekt med sammanlagt cirka 800 000 euro för att utveckla ett nytt kompetenssystem. Den öppna finansieringsansökan var riktad till regionala aktörer inom livslångt lärande.

Sitra gav ett utlåtande om den utbildningspolitiska redogörelsen och senare ett utlåtande till bildningsutskottet om regeringens utbildningspolitiska redogörelse.

Vi publicerade utredningen Millä hinnalla? om alternativkostnaderna för kompetensutveckling. Kalkylerna visar att det är ekonomiskt lönsamt för samhället att satsa betydligt mer medel än i nuläget på kompetens hos dem som står utanför arbete. Förutom nyheten förklarar en 1 minut lång video de centrala budskapen.

Sammanlagt 180 organisationer har anmält sig för att ordna Fokus på kompetens-veckorna i månadsskiftet augusti–september. Målet är att göra finländarna uppmärksamma på olika sätt att märka sin egen kompetens.

Inför kommunalvalet sammanställde vi informationspaketet Vad ska varje kommunbeslutsfattare veta om livslångt lärande? som också förklaras i en artikel.

Arbetet i Kompetensens tid-projektet fortsätter fram till 31.12.2021.

Förändringsmetoder

Inom projektet Förändringsmetoder är målet att öppet utveckla metoder, tillvägagångssätt och verktyg för samhällelig förändring så att de kan användas av alla. Dessutom ökar vi förståelsen om vad förändringskompetens är i det moderna samhället, vilka förändringsaktörerna är, vilka slags smärtpunkter de har och vad de behöver. Som en del av kartläggningen av förändringsaktörer och nätverksarbetet sammanförde vi förändringsaktörer i webbinarier som arrangerades i samarbete med Ashoka Nordic under rapporteringsperioden.

Projektet bygger på det arbete och den kompetens som Sitra har sedan tidigare. Under våren har vi också satsat på att utveckla Sitra Impact-modellen. Just nu fördjupar vi förståelsen för vilka kompetenser som behövs för samhällelig förändring tillsammans med Sitras alumnnätverk och sammanställer och utvecklar tillsammans metoder, med hjälp av vilka vi kan stödja att förändring åstadkoms.

Sitra Lab

Sitra Lab 3: Trånga passager i demokratin-utbildningsprogrammet startade under rapporteringsperioden. Sitra Lab är Sitras eget framtidslaboratorium, där vi utbildar förändringsaktörer, hjälper organisationer och gemenskaper att utnyttja nya angreppssätt och talar för en förändring. Bakom all vår verksamhet ligger en stark tanke om att framtiden behöver människor som skapar den och att man kan lära sig att skapa en förändring.

Till utbildningsprogrammet valdes sammanlagt 10 team av 68 sökande för att lösa utmaningar inom demokrati och delaktighet. Sammanlagt medverkar 41 förändringsaktörer. Teamen samlades första gången 8.4.2021 och bearbetar sina försök tillsammans fram till december 2021. Vi kommunicerar om hur försöken framskrider via Sitras kanaler. Sitra Labs allt mer mångsidiga påverkan och skalbarhet byggs upp genom både nationella och internationella partnerskap.

Sitra Labs HERÄÄMÖ-evenemangsserier har under rapporteringsperioden sammanfört hundratals förändringsaktörer från olika samhällssektorer för att skapa nätverk och höra internationella föregångare och inhemska aktörer inom förändringskapande.

I april publicerade vi en rapport, där effekterna av Sitras utmaningstävling Lösning 100 åren 2016–2017 granskas tre år efter tävlingen.

3 Sitras publicitetsanalys 1.1–31.3.2021

Under rapporteringsperioden färdigställdes en publicitetsanalys om årets första kvartal (januari–mars).

I redaktionella medier var antalet meddelanden från framtidshuset normalt och låg på en tämligen god nivå. Jämfört med året innan och läget som färgades av akuta myndighetsuppgifter i början av coronapandemin fanns det redan utrymme i samhället för diskussioner som blickade mycket längre fram.

I början av året fick publiceringen av vår utredning Valtioneuvoston ydin kriisitilanteessa i januari störst uppmärksamhet. Ämnet fick stor uppmärksamhet i nyhetsmedier, och utredningsresultaten togs också upp i MTV:s program Pöllöraati och i Jälkiviisaat i Yles morgonsändning.

Riksomfattande tv-sändningar behandlade under rapporteringsperioden särskilt Framtidsbarometern, den brittiska nationalekonomen Partha Dasguptas rapport som belyste sambandet mellan ekonomi och natur, vars budskap vi lyfte fram för finländska redaktioner, samt vår utredning om samhällelig påverkan via medier. Den sistnämnda togs också upp i partipressen tillsammans med statsrådsutredningen. Överombudsman Jyrki Katainen tog för sin del upp tillståndet i världens handelsrelationer i Yles A-studio i januari. Sitras ämnen fick stor synlighet också i Yle och Helsingin Sanomat under rapporteringsperioden.

Våra sameuropeiska satsningar omnämndes också under rapporteringsperioden i olika förtjänta medier. Till exempel i Bryssel rapporterade EU Reporter i januari om uppkomsten av koalitionen Data Sovereignty Now, som driver på utgångspunkter för en människoorienterad hantering av data.

Besökartrenden och utvecklingen gällande räckvidden för Sitras digitala kanaler var uppåtgående under årets första kvartal. Aktuella innehåll, som öppna finansieringsansökningar och lediga platser, Framtidsfrekvensen-helheten, nyheter om nya direktörsutnämningar, nya innehåll som behandlar biologisk mångfald samt deltagande i den internationella diskussionen om vaccinationsintyg hämtade besökare till våra kanaler. Genom betald annonsering på Facebook samt en utmärkt möjlighetskommunikation fick vi också besökare till Digiprofiltestet.