Frågor och svar om utredningen Digital makt

I utredningen Digital makt frågar vi hur beslutsfattare kan påverkas med hjälp av data som insamlats om dem. Projektet kommer att leda 15 finska och europeiska samhällspåverkare för att ta reda på vilka organisationer som samlar in uppgifter från dem när de surfar på nätet och använder digitala tjänster, vilken information som samlas in och på vilket sätt man eventuellt kan påverka dem med den. Kända och aktiva samhällspåverkare deltar som testpersoner, bland annat politiska beslutsfattare och representanter för media.

Utredningens resultat presenteras maj 2022. Du hittar grundläggande uppgifter om utredningen, dess metoder och offentliggjorda testpersoner på sidan Digital makt.

Här nedanför hittar du svaren på tilläggsfrågor om projektet Digital makt.

Man har redan i många år talat om övervakningskapitalism och missbruk av data. Men vad nytt har utredningen Digital makt att ge? Är en sådan här utredningen längre aktuell åren 2021 och 2022?

I förhållande till dataekonomins omfattning och inverkan känner vi ännu förvånansvärt lite till om dess konsekvensmekanismer och verksamhetsprinciper. Vår vardag har i stor omfattning förändrats till ettor och nollor, men vi känner knappt till vilket slags data som insamlas om oss och vad den används till.

Samhällsdebatten om detta ämne har knappt inletts med tanke på fenomenets omfattning. Ett syfte med utredningen Digital makt är att ge en kunskapsbas för den här debatten.

Man har inte heller tidigare utrett de finländska beslutsfattarnas datarörelser och deras konsekvenser för information som riktas till dem. Med tanke på demokratin är det viktigt att förstå hur man kan påverka den kunskapsbas som beslutsfattarna får: vem samlar in data, hur sprids den och hur används den eventuellt för att påverka beslutsfattarna.

Varför är inte alla partier representerade i gruppen av testpersoner? Varför har just de här personerna utsetts till testpersoner?

Av kostnads- och tidtabellsorsaker har utredningen begränsats till att fokusera på en grupp med 15 testpersoner. Vi bad olika personer från de största partierna i Finland att delta och började med medlemmarna i Sitras förvaltningsråd. Alla tillfrågade personer var intresserade av utredningen, men på grund av tidtabellen var några tvungna att tacka nej eller dra tillbaka sitt deltagande i sista minuten. Av dem fick vi ofta även tips om följande testpersonskandidat. Sist och slutligen har vi nu deltagare som mycket mångsidigt finns från vänster till höger på den politiska kartan.

På vilket sätt har man säkerställt testpersonernas dataskydd och integritet i utredningen? Vem får veta vilka webbplatser de har besökt?

Testpersonerna bildar en så kallad ”bubbla” med det företag som genomför utredningen, Hestia.ai, som utomstående inte har tillgång till. Testpersonerna kan själva påverka vilken data de vill visa om utredningen för Hestia.ai, Sitra eller allmänheten.

Mängden data och dess kvalitet varierar enligt testperson, eftersom de hela tiden har kontroll över sin egen data. Testpersonerna får alltså behålla sin integritet. Dataskyddsbubblan mellan testpersonerna och Hestia.ai är starkt krypterad.

Ger utredningen en verklig bild av testpersonernas datarörelser när de själva kan besluta vilka tjänster de använder via testtelefonen och vilken data de delar med sig till forskningsgruppen?

Utredningen fokuserar på hur de aktörer som samlar in data agerar. Vem samlar in data, hurudan data får de, vart sprids den och hur används den? Vi får tillräcklig information om detta, även om testpersonerna använder ett begränsat antal tjänster via testtelefonen.

Testpersonernas användning av digitala tjänster och användningens omfattning är inte mål för utredningen Digital makt. Av dataskyddsorsaker har vi avgränsat till exempel personliga banktjänster och hälsoinformation från utredningen. Med tanke på den personliga integriteten är det viktigt att testpersonerna själva får bestämma vilken data de delar med sig av eller inte.

Hur fungerar ”uppföljningsappen” som har installerats på testpersonernas telefoner?

Det är frågan om Tracker Control, en app med öppen källkod, som utvecklades vid Oxford universitet under ledning av Konrad Kollnig (@KKollnig). Alla som är intresserade kan ladda ner appen i sin Android-telefon och med hjälp av den följa upp de egna datarörelserna vid användningen av mobilappar. Hestia.ai har för utredningen Digital makt lagt till nya visuella element i appen för att testpersonerna enklare ska kunna se och förstå vad som sker med deras data.

Testpersonerna använder inte sina egna telefoner i utredningen, utan de har separat Android-testtelefoner för att de själva ska kunna välja vilka appar de vill ska testas och å andra sidan själva ska kunna förstöra data som har samlats i telefonen.

På vilka andra sätt än via uppföljningsappen utvärderas data som har insamlats från testpersonerna?

De testpersoner som deltar i utredningen Digital makt får på många olika sätt fördjupad förståelse via data som gäller dem själva. De mål personen själv har ställt upp utgör grunden för det hela.

Testpersonerna skickar informationsbegäran (SAR, subject access request) till företag och organisationer, använder tjänster och utför uppgifter med sina telefoner samt utnyttjar appars och tjänsters automatiska nerladdningstjänster (download dashboards).

Deltagarna granskar sin data tillsammans med sina personliga ”datacoachar”, gör djupdykningar i den och kontrollerar till exempel resultaten från sina informationsbegäranden gentemot de uppställda målen.

Ett hurudant företag är Hestia.ai som ansvarar för beslutsfattarnas coachning och dataanalysen?

Hestia.ai är ett utvecklings- och konsultationsföretag från Schweiz som arbetar för integritet och som har specialiserat sig på utmaningar och möjligheter inom dataekonomi, särskilt ur individernas perspektiv. Företaget leds av Paul-Olivier Dehaye, matematiker och expert på dataekonomi, som spelade en viktig roll vid avslöjandet av skandalen Cambridge Analytica.

Varför är alla testpersoner beslutsfattare eller på annat sätt samhällspåverkare? Är inte missförhållanden som gäller vanliga människors data viktiga?

Vi började redan år 2019 undersöka vanliga människors datarörelser i projektet Digitala avtryck. Då deltog även en politiker (Tarja Filatov) som en ”vanlig” testperson och hennes datarörelser fick oss fundera över digital maktutövning ur ett bredare perspektiv.

Vi sitter alla i samma båt vad gäller missförhållanden vid insamling av data och inom dataekonomi har gränserna mellan den som påverkar och den som påverkas suddats ut. För oss vanliga människor är det ytterst viktigt att våra beslutsfattare känner till fenomen, aktörer och operativa modeller inom dataekonomin för att vi ska få en bättre reglering och att våra rättigheter både vad gäller integritet och framgångsrika företag ska säkerställas.

Vad kan jag själv göra för att ta reda på vilken data som insamlas om mig på olika webbplatser?

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) dataskyddsförordning (GDPR) ger oss många olika rättigheter. Du har till exempel rätt att be vilket företag som helst visa vilken data som har insamlats om dig och företaget ska svara dig inom 30 dagar. Du kan också på motsvarande sätt be företaget förstöra information om dig. Du får information till exempel från Dataombudsmannens byrå och vad gäller kakor från Traficom.

En bra början på att skydda egen data är dock att du går igenom integritetsinställningarna på din dator och telefon och inte godkänner applikationers orimliga användningsvillkor.

Hur kan jag följa upp hur utredningen Digital makt framskrider?

På projektets webbplats kan du följa upp hur utredningen Digital makt framskrider.

På Twitter förs diskussionen med hashtag #digimakt (på svenska), #digipower (på engelska) eller #digivalta (på finska).

Dessutom kan testpersonerna via sina egna kanaler dela med sig av sina erfarenheter av att delta i utredningen Digital makt. Bekräftade testpersoner updateras på Digimakt-sidan.