i innehållslistor eller på en innehållssida.
Datadelning förväntas skapa oerhörd mervärde i Europa. Största delen av det ökade värdet härstammar från företag som har möjlighet att utnyttja data från andra organisationer.
När man pratar om data syftar man vanligtvis på öppna datakällor och fri datadelning mellan företag utan avgift. Datadelning kan dock vara både avgiftsfritt och sådant där pengar rör sig.
Konsultbolaget IDC har uppskattat att värdet på Finlands dataekonomi når 1,3 miljarder euro till år 2025. Slutsatsen hos IDC:s undersökning var att mängden finska företag som använder data i sin verksamhet var större än genomsnittet i EU, men Finland kommer efter när det gäller företag som monetiserar sin data.
Syftet med artikeln är att väcka diskussion kring ämnet genom att utvärdera grundläggande begrepp och metoder för att tjäna pengar med data.
Dataekonomi är mycket annat än plattformar
Företag använder data typiskt antingen internt eller externt. Inom företaget används data för databaserat beslutsfattande till exempel inom försäljning, marknadsföring och operativ verksamhet. Extern användning är däremot det att data säljs till användare inom samma eller andra branscher.
De senaste åren har plattformsekonomin som leds av Meta, Apple, Amazon, Netflix och Google hämtat personuppgifter och dataprodukter allt närmare företag. I plattformsekonomi handlar det dock huvudsakligen om centraliserade och monopoliserade nätverk.
Den nuvarande plattformsekonomin har visat för världen hur man kan samla in, behandla och monetisera på data för att skapa värde för en liten grupp. Vi på Sitra tror att den mest betydande potentialen hos dataekonomi kan lösas ut när data används mellan organisationer och reglerna för att dela och använda data är rättvisa.
1. Vad säljer företag inom dataekonomi?
I dataekonomi gör företag i grund och botten något av följande:
- Säljer rådata
- Säljer analyser eller synvinklar
- Säljer produkter eller tjänster som skapats med data
Oberoende typen av affärsverksamhet är det mycket viktigt att man kan tillgå lämplig praxis och att gällande dataskyddsbestämmelser följs i alla skeden, från insamling av data till utveckling och kommersialisering av dataprodukter.
2. Vilka affärsmodeller finns i dataekonomi?
Tunnetuimmat datapohjaisten tuotteiden tai palvelujen De här är de mest kända affärsmodellerna för databaserade produkter eller tjänster:
- transaktionsmodell
- prenumerationsmodellen
- modellen för att samla och kombinera data
- freemium-modell
- reklammodellen
I transaktionsmodellen betalar företagen eller konsumenterna en engångsavgift för att använda data, på samma sätt som man skulle betala för att ladda ner en adressförteckning, bok eller ett dokument. Den här modellen används av förmedlare av data som säljer databaser av användaruppgifter, såsom befolkningsstruktur- eller konsumtionsuppgifter.
I den prenumerationsbaserade affärsmodellen debiteras kunden en kontinuerlig prenumerationsavgift för att använda produkterna eller tjänsterna. Programvara som tjänst (SaaS) är en allmän prenumerationsbaserad modell där databaserade produkter säljs som tjänster. I dessa databaserade produkter används ofta personuppgifter för att skapa en skräddarsydd upplevelse som passar varje kund. Till exempel följer Netflix med vilka program man tittar på och rekommenderar annat innehåll efter smaken.
Modellen för att samla och kombinera data förutsätter att man kombinerar data från flera olika källor. Ett exempel på denna modell är organisationer som erbjuder tillträde till datakällor för dem som utvecklar databaserade programvaror eller produkter. De erbjuder utvecklare en plattform för att skaffa data och tryggar samtidigt att de lagstadgade skyldigheterna uppfylls. Den här modellen strävar efter att göra det möjligt för utvecklare att analysera data fritt inom ramarna för dataskyddsbestämmelserna, genom att hantera användarnas samtycken och kombinera samt anonymisera data. Den här affärsmodellen hänger dock i nuläget ihop med bekymmer kring skyddet för privatlivet. Exempel på tjänster som erbjuds företag och följer kombinationsmodellen är Factual och Localez. I viss mån kan man även betrakta Google, Facebook och Twitter som kombinerare av data.
Sinua saattaisi kiinnostaa myös
I freemium-affärsmodellen erbjuder man gratisprodukter eller -tjänster med vissa begränsade egenskaper. Användare faktureras för användningen av eventuella tilläggsegenskaper. Spotify är ett exempel på en freemium-affärsmodell med vilken man kan förtjäna med data. Spotify anpassar användarupplevelsen med hjälp av användaruppgifterna som de samlat in och uppmuntrar användarna till att beställa premium-versionen i tjänsten.
I reklamaffärsmodellen erbjuds tjänster till konsumenter utan avgift. De insamlade konsumentuppgifterna eller kundförståelsen säljs dock till tredje parter genom marknadsföring eller riktad marknadsföring på webbplatsen. Reklammodellen är den vanligaste modellen för att förtjäna med data. Den används av globala teknikföretag som har samlat en stor användarbas, såsom Meta. Även Apple bygger sitt reklamekosystem. För närvarande utvärderas mallen kritiskt. Europeiska unionens dataskyddsmyndigheter (Europeiska dataskyddsstyrelsen och Irlands dataskyddsmyndighet) har gett sitt beslut i Metas fall och nyligen utvärderat att insamling av persondata för riktad marknadsföring utan användarnas samtycke är olagligt.
3. Vilka metoder för prissättning finns det?
Affärsmodeller i dataekonomi beror på produktens egenskaper, prissättning eller förtjänstsättet förknippat med data samt det hur data används.
Förtjänsten eller prissättningen för databaserad affärsverksamhet kunde baseras på:
- användbarhet
- data
- användning
- prestation
- värdering
Förtjänst baserat på användbarhet betyder att den som tillhandahåller programvaran, tjänsten eller dataprodukten debiterar användaren för att tjänsten är tillgänglig för användaren oberoende om användarna använder den. Det här kan ske genom försäljning av produkter, licenser eller tjänster och systemet kan mäta och bokföra användartiden. Som exempel fungerar tjänster som kan användas via ett servicegränssnitt (API) och där användbarheten och svarstiden garanteras.
I databaserad förtjänst betalar kunden endast för skräddarsydd eller anpassad data. Det här kan betyda förädling av data såsom att lägga till metauppgifter eller kombinera data. Till exempel kan en återförsäljare av vädersensorer debitera för väderdata som produceras av sensorerna till skillnad från sensorutrustningen. I detta fall övergår man från försäljning av utrustning (transaktionsmodell) till sensorer som tjänst-modellen (prenumerationsmodellen).
Vid förtjänst baserat på användning betalar kunden för verklig användning av programvaran eller tjänsten till skillnad från att den är tillgänglig. Systemet kan mäta användningen framgångsrikt utifrån utförda kommandon eller utförda transaktioner. Till exempel kan användaren debiteras för antalet lästa artiklar på en nyhetssida eller i en webbtidning.
Vid förjänst baserat på prestation betalar kunden för att utföra tjänsten. Till skillnad från förjänster baserat på användning utgår förtjänst baserat på prestation från avtal som gjorts på förhand, där man har definierat den överenskomna användningen av eller tillgängligheten hos egenskaperna. Eventuell extra användning, extra egenskaper eller bättre prestationsförmåga faktureras separat. Till exempel betalar företaget för att använda produktionsmaskinen enligt en viss mängd och under en viss tidsperiod som man kommer överens om på förhand, eller så betalar kunden mer för snabbare internetuppkoppling när användningsgraden är hög.
Vid värdebaserad förtjänst betalar kunden för värdet som kan vara ekonomisk förmån eller någon annan funktionell eller till och med emotionell slutprodukt som kunden fått. Vissa värdeflöden som skapas i dataekosystem kan dock inte nödvändigtvis debiteras direkt eller så kan det vara svårt att hitta lämpliga faktureringsindikatorer eftersom andra deltagaraktörer i ekosystemet kan producera värdet.
4. 4. Hur påverkar produkttypen eller tjänstens egenskaper?
Ofta möjligggör produktens egenskaper ett visst förtjänstsätt. De kan till exempel vara följande:
- Insamling och leverans av data, då data samlas in och säljs.
- Förvaring och underhåll av data, då andras data förvaras.
- Filtrering och hantering av data, då problematiska datafält putsas upp eller kureras.
- Förädling och förbättring av data, då datauppsättningar kombineras för att skapa en ny databas.
- Förenkling av användbarhet och tillgång till data, då användaren kan välja vilken typ och form av data den vill ha.
- Begränsning av tillträde eller användbarhet av data, då man gömmer data, gör data vagare eller tar bort data så att andra inte kan använda dem.
- Konsultering och rådgivning, när data utnyttjas för att utveckla synpunkter med hjälp av vilka man kan styra andra.
Att definiera affärsmodellen kräver finslipning
Ofta är affärsmodellen hos etablerade företag tydlig och vissa kan kombinera olika produktegenskaper och förtjänstmodeller. I nya startup-företag innehåller planeringsprocessen av en ny affärsmodell ofta testning och validering. Det här betyder ofta att man utvecklar en ny produkt, förtjänstsätt eller nya egenskaper hos en tjänst.
Denna iterativa process kombinerar ökad kundförståelse och utvecklingsarbete för att produkten ska kunna passa marknaderna så bra som möjligt. Processen varierar beroende på om företaget utvecklar produkter eller tjänster för befintliga, nysegmenterade, helt nya eller ”klonade” marknader (när en affärsmodell som varit verksam i ett område kopieras till ett annat).
Befintliga marknader och marknader som segmenterats på nytt kan mätas eller utvärderas med traditionella verktyg. Var och en av dessa fyra marknadstyper har dock olika försäljningsmodeller, försäljningscykler, kapitalbehov och grader för ibruktagande. Det är viktigt att beakta dem för att kunna välja rätt affärsmodell för sitt nästa projekt inom att dela data.
Är du intresserad av att utveckla affärsverksamheten genom att dela data med andra företag och organisationer?
Läs mer om vår pågående finansieringsansökan.
Vi rekommenderar
Läst den än?