Grunderna i dataekonomi bör vara en medborgarfärdighet

Digital teknik är ett starkt inslag i vardagen i skolor och läroanstalter. Som stöd för undervisningen och lärandet används digitala tjänster som skolorna och läroanstalterna tillhandahåller, men också andra applikationer.

Med digital teknik har det varit möjligt att skapa nya tjänster och göra det lättare att uträtta ärenden, men den komplexa världen av användningen av data och den nya lagstiftningen, till exempel Europeiska unionens dataskyddsförordning (GDPR) dataskyddsförordning (GDPR) förutsätter nya kunskaper och färdigheter av alla människor, även av dem som verkar i skolor och läroanstalter. En av riskerna med plattformsekonomin är att data om individer kan samlas in och användas på ett oetiskt sätt.

Som en del av Sitras projekt IHAN® för rättvis dataekonomi genomfördes våren 2021 en enkät för att kartlägga attityder och kunnande som anknyter till dataekonomi hos lärare i första och andra stadiet i Finland.

Integritetsskyddet mycket viktigt för lärarna

Enligt enkäten om dataekonomi med lärare anser 98 procent av de i Finland verksamma lärarna som besvarade enkäten att det är viktigt eller mycket viktigt att skydda integriteten.

Enligt lärarna finns det behov av ett märke för rättvisa data av samma typ som Rättvis handel (Fair Trade Label). Ett sådant märke skulle göra det lättare att identifiera digitala tjänster som verkar på ett hållbart sätt. Hela 82 procent av dem som svarade på enkäten betraktade märket som viktigt och ansåg att ett sådant märke skulle hjälpa människor att välja tjänster som verkar på ett etiskt mer högklassigt sätt.

När Sitra samtidigt undersökte företagens attityder till ett märke för rättvisa data, bedömde endast en tredjedel av de finländska företagen att deras företag skulle ha nytta av ett märke för rättvisa data. Det finns en stor skillnad mellan företagens och individernas behov.

Förtroendet ökar om företagen klart och tydligt visar att de iakttar EU:s dataskyddsförordning

Då frågan ställdes för lärarna om vad som skulle öka förtroendet för leverantörer av digitala tjänster, lyftes fem faktorer klart fram i svaren.

1. Tjänsten meddelar klart och tydligt hur mina personliga uppgifter används
2. Användarvillkoren meddelas klart och tydligt och det är lätt att förstå dem
3. Jag kan enkelt ge mitt samtycke eller förbjuda att mina personliga data säljs/överlåts till tredjeparter
4. Jag kan enkelt radera data som samlats om mig själv
5. Jag får en utredning av serviceleverantören om vilka data som samlats om mig själv

Även om dessa fem faktorer som lyftes fram i enkätsvaren också räknas upp i Europeiska unionens dataskyddsförordning, finns det brister i iakttagandet av villkoren i förordningen hos de flesta serviceleverantörer.

Lärare litar på att de digitala tjänster som undervisnings- eller utbildningsanordnaren tillhandahåller iakttar dataskyddsförordningens krav. Totalt 42 procent av lärarna använder också andra digitala tjänster i sin undervisning än tjänster som skolan tillhandahåller. Lärarna var i huvudsak nöjda med de digitala verktyg som skolorna tillhandahåller (71 %). Nästan hälften (49 %) av lärarna meddelade att de tagit del av integritetsinställningarna i de digitala tjänster som skolan tillhandahåller.

”Det är lätt att förena sig med lärarnas önskan om ett märke för rättvisa data. Ett sådant märke skulle vara till nytta när det gäller att välja hållbara tjänster och när temat behandlas i undervisningen. I fråga om de digitala tjänster som skolan tillhandahåller ska lärarna naturligtvis kunna lita på att redan valet av dem har gjorts på ett ansvarsfullt sätt”, säger Jaakko Salo, chef för utbildningspolitik vid Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ.

Skolornas strategiska mål för digitaliseringen ska utvecklas också i landsbygden

Lärarenkäten visade att det fanns stora skillnader mellan skolor i staden och på landsbygden i svaren på frågan om huruvida skolan har strategiska mål för digitaliseringen.

Totalt 71 procent av de lärare som arbetar i skolor i staden svarade att skolan har strategiska mål för digitaliseringen, medan motsvarande siffra för lärare i skolor på landsbygden var endast 37 procent.

”Tyvärr är den stora variationen i fråga om mål för digitalisering ingen överraskning. OAJ anser att det vore av största vikt att ha en klar och tydlig gemensam nationell strategi för digitaliseringen inom utbildningen”, säger Jaakko Salo.

Skolorna ger ingen undervisning i dataekonomins grunder, trots att det behövs

Totalt 85 procent av dem som svarade på enkäten ansåg att läroplanen borde innehålla ämnen som gäller dataekonomin. Dessutom ansåg 72 procent att dessa ämnen helt saknas i läroplanen.

I Finland arbetar lärarna mycket självständigt, och det är lärarna som beslutar hur läroplanen genomförs i praktiken. Det verkar som om skolorna inte ger undervisning i dataekonomins grunder, eftersom hela 76 procent av lärarna berättade att de inte behandlat till exempel de digitala tjänsternas integritetsinställningar med sina elever. Sammanlagt 59 procent av de svarande konstaterade att de inte alls tagit upp dataekonomi som ämne med eleverna.

Lärarna var starkt av åsikten att inlärarna behöver information bland annat om integritetsskyddet (84 %), profilering och möjligheten till manipulering (59 %) och om de långsiktiga effekterna av användningen av internet på de ungas liv (52 %).

”Kunskaperna och färdigheterna inom dataekonomi bör förstärkas. Det är en mångfasetterad helhet och dess betydelse för individerna, samhället och ekonomin blir allt större. Därför bör vårt utbildningssystem genomgående kompletteras med kontrollpunkter, och lärarna och inlärarna ska erbjudas aktuell information och möjligheter att uppdatera deras kunskaper. Vi behöver nytt tänkande, omfattande samarbete och mångsidiga metoder för att fostra och utbilda experter som kan agera som aktiva medborgare i dataekonomins värld”, säger undervisningsråd Juho Helminen på Utbildningsstyrelsen.

Är lärarna förtrogna med dataskyddslagen och dataekonomin?

Av de svarande upplever 59 procent att de har goda digitala kunskaper och färdigheter, medan 24 meddelade att de förstår hur data samlas in och används.

På frågan om lärarna använt sina egna rättigheter i enlighet med dataskyddslagen (som bland annat omfattar rätten att få de data som en serviceleverantör samlat in för påseende), hade endast var tionde lärare utnyttjat någon av dessa rättigheter. Enligt medborgarenkäten som Sitra låtit göra är skillnaden mellan lärarna och övriga finländare stor, eftersom en tredjedel av medborgarna och hela 45 procent av de unga utnyttjat sina rättigheter i enlighet med dataskyddsförordningen.

”Digitalisering är ett bra exempel på ett tema där det sker snabb förändring. Det är uppenbart nödvändigt att hela tiden utveckla lärarnas kunnande i det här området. Det är arbetsgivarna som har ansvaret för kompetensutveckling som sker på arbetstid. En fungerande modell för detta är den s.k. tutorlärarmodellen, och den borde utan vidare användas också i fortsättningen. Med hjälp av tutorlärare är det möjligt att förbättra lärarnas kunskaper om dataskydd och dataekonomi. I annat fall kan lärarna egentligen inte undervisa eleverna i dessa ämnen, säger Jaakko Salo på OAJ.

Gråzoner i de ungas kunskaper om dataekonomi

Unga använder digitala tjänster aktivt och mångsidigt, och en betydande del av alla som använder webben är barn eller unga. De ungas digitala färdigheter är i princip på en god nivå, men det finns brister i deras kunskaper om dataekonomins funktionsmekanismer.

Kompetensutveckling behövs särskilt om insamling av data, ändamålen med datainsamlingen och skyddet av de ungas data. Enligt resultaten av Sitras Digiprofiltest, som är öppen för alla, presterar unga sämst av alla åldersklasser i dessa områden. Till denna del påminner de ungas beteende på webben mest deras far- och morföräldrars beteende. Testet är öppet på webben på svenska, finska och engelska. Det har gjorts över 21 000 gånger och över 90 procent av dem som gjort testet är från Finland.

”De digitala kunskaperna hos barn, unga och vuxna utvecklas för närvarande på många olika håll och genom utvecklingen av dessa kunskaper främjas också kompetensen inom dataekonomin. Exempel på detta är beskrivningarna av digital kompetens från småbarnspedagogiken till den grundläggande utbildningen och TIEKEs projekt för datakompetens Osuvat taidot (på finska och engelska), som är avsedd för yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet”, säger Juho Helminen vid Utbildningsstyrelsen.