artiklar
Beräknad läsningstid 7 min

Hur kan jag delta i beslutsfattandet? 5 sätt för medborgaren

Medborgarna har i grundlagen tryggad rätt att påverka gemensamma beslut. Här är fem sätt med vilka medborgaren kan delta i det officiella beslutsfattandet.

Författare

Krista Takkinen

Expert, Kommunikation och samhällsrelationer

Publicerad

Finländarna kan påverka samhälleliga beslut framför allt genom att rösta i val. Medborgarna har emellertid i grundlagen tryggad rätt att delta i beslutsfattandet även mellan valen.

Det är emellertid utmanande och komplicerat att följa upp beslutsfattandet, för att inte tala om att påverka beslut och lagar. Eftersom det inte finns någon enhetlig tjänst bör medborgaren vara medveten om hur den slingrande lagstiftningsprocessen fortskrider för att nå statsförvaltningens webbtjänst vid precis rätt tidpunkt.

Slutresultatet är att medborgarnas röst inte hörs tillräckligt i beslutsfattandet. Samtidigt försvagas förtroendet för beslutsfattare och partier och kampen för demokrati i världen hårdnar (Megatrender 2023). Genom att öka medborgarnas möjligheter att påverka stärks förtroendet och man får bättre beslut.

Hur kan medborgaren påverka lagar och beslut redan nu? Och vad borde ändras för att göra det lättare för medborgarna att hänga med i beslutsfattandet?

Här är fem sätt att delta i nationellt beslutsfattande och våra utvecklingsförslag till förvaltningen.

1. Hur kan jag påverka lagar?

Du kan påverka lagar genom att rösta i riksdagsvalet, kontakta riksdagsledamöter eller ge utlåtanden.

När man utarbetar lagar hör man många aktörers åsikter genom att be om utlåtanden. Även medborgare kan ge utlåtanden om lagar. Vanligtvis ger olika organisationer utlåtanden.

Ministerierna hör olika aktörers synpunkter under lagberedningen genom att begära utlåtanden. En medborgare kan lämna ett utlåtande på sidan lausuntopalvelu.fi, där alla begäranden om utlåtande finns. Utlåtanden ges vanligtvis av kommuner, välfärdsområden, andra ministerier och organisationer.

Dessutom finns webbtjänsten Otakantaa.fi som effektiviserar dialogen mellan medborgare, organisationer och myndigheter och ökar deltagandet.

Sitra föreslår: Det borde skapas en tjänst för finländarna, där medborgarna smidigt kan följa processernas framskridande och påverka beslut och lagar.

2. Var kan jag följa beredningen av lagar?

Lagprojektens framskridande kan följas på webbplatsen hankeikkuna.fi. Mängden information och kvaliteten på informationen varierar emellertid mellan olika lagprojekt, eftersom ministerierna inte registrerar information om projekten och deras framskridande på ett enhetligt sätt.

Lagstiftningsprocessen (på finska) består av tre huvudfaser: Beredning av lagen, behandling av lagen och fastställande av lagen. Det berörda ministeriet ansvarar för lagens beredning. Information om lagreformerna finns alltså även på ministeriernas webbplatser samt hos enskilda tjänstemän och beslutsfattare.

Du kan bekanta dig med regeringsprogrammet och regeringens förslag på webbplatsen valtioneuvosto.fi. När ärendet går vidare till riksdagen kan material som gäller riksdagsbehandlingen granskas på webbplatsen eduskunta.fi.

I praktiken är det svårt att hitta omfattande information och hänga med i processen, eftersom det finns många webbplatser och kanaler.

Sitra föreslår: Människorna bör ges en enkel och tydlig helhetsbild av lagstiftningsprocessen och dess faser. Öppen och enhetlig data samt samspel mellan informationssystem skulle underlätta uppföljningen av beslutsfattandet.

3. Hur följer jag upp EU-ärenden och påverkar dem?

Ett sätt att påverka EU-frågor är att rösta i Europaparlamentsvalet vart femte år. I Europavalet väljs 15 finländare bland över 700 representanter till Europaparlamentet.

I övrigt är det svårt att påverka och följa upp EU-ärenden från hemlandet, eftersom medborgarnas möjligheter att få information och påverka Finlands EU-lagar är dåliga.

Det är svårt att följa upp behandlingen och beredningen av EU-ärenden i Finland, eftersom det inte finns så mycket information om EU-lagstiftningsprojekt i statsrådets Hankeikkuna.

På EU-sidan är medborgarnas tjänster bättre: beslutsfattandet kan följas t.ex. i tjänsten Legislative Train och medborgarhörandena finns på kommissionens webbplats.

Sitra föreslår: Lagprojekt som utgår från EU bör registreras i tjänsten Hankeikkuna precis som nationella lagprojekt.

Med hjälp av Sitras nya webbutbildning (på finska) lär du dig hur lagarna i EU kommer till och på vilket sätt du kan påverka frågor som man beslutar om i EU.

4. Har medborgarinitiativet någon effekt?

Medborgarinitiativ kan göras och undertecknas av en medborgare som fyllt 18 år, och det är ett populärt sätt att lyfta fram behovet av ändringar i lagstiftningen.

Under tio år har finländarna gjort sammanlagt 1 425 medborgarinitiativ, varav 65 har samlat in över 50 000 underskrifter och därmed gått vidare till behandling i riksdagen.

Medborgarinitiativ har emellertid sina problem: Ett initiativ måste kunna göras väl för att det ska ha möjlighet att lyckas. Behandlingstiderna blir långa. Om medborgarinitiativet förkastas i riksdagen, kan möjligheten att påverka gå i stöpet.

Hittills har majoriteten av medborgarinitiativen antingen inte gått vidare till riksdagen eller förkastats i riksdagsbehandlingen.

Sitra föreslår: Riksdagen bör förbinda sig att behandla medborgarinitiativ och man bör förhindra att initiativen förfaller vid valperiodens slut. Behandlingen av medborgarinitiativ i riksdagen bör också förtydligas genom att till exempel offentligt hörande och betänkanden automatiskt tas med i utskottens arbete. Läs mer om våra förslag i artikeln.

5. På vilka andra sätt kan jag bli hörd?

På kommunnivå kan man påverka genom att göra ett invånarinitiativ, i välfärdsområdet ett välfärdsområdesinitiativ och på EU-nivå ett europeiskt medborgarinitiativ.

Andra sätt att stärka medborgarnas röst är till exempel medborgarpaneler, öppna diskussionsforum eller digitala plattformar.

Med medborgarpaneler har man redan tagit ställning till svåra val i kommunalekonomin. När Medborgarparlamentet prövades fick vanliga finländare behandla medborgarinitiativ. I Finland har man också testat en ny typ av nätplattform för konstruktiv diskussion.

I Finland används också en rådgivande statlig folkomröstning, men den har bara ordnats två gånger: 29–30.12.1931 röstades om upphävande av förbudslagen och 16.10.1994 om Finlands anslutning till Europeiska unionen.

Dessutom har man i Finland rätt till yttrandefrihet samt rätt att ordna och delta i demonstrationer.

Sitra föreslår: Medborgarpaneler, diskussionsforum och nya digitala metoder bör ingå som en del av lagstiftningsprocessen: alltså som ett eget skede i beredningen av lagar.

Vad handlar det om?