Plock
Beräknad läsningstid 3 min

Läkemedelsforskning behöver nationellt samarbete och mer resurser

Antalet läkemedelsprövningar har minskat betydligt. Orsakerna är bland annat universitetssjukhusens knappa resurser och bristen på nationella samarbetsstrukturer, berättar en utredning som beställdes av HUS och delvis finansierades av Sitra.

Författare

Kirsi Suomalainen

Expert, Kommunikation och samhällsrelationer

Publicerad

”I Finland registrerades under 2022 det blygsamma antalet 107 nya kliniska läkemedelsprövningar, då siffran under de bästa åren har uppgått till 285. I hela EU-området registreras cirka 3 500 läkemedelsprövningar per år. Till exempel är antalet läkemedelsprövningar i Sverige och Danmark dubbelt så stort jämfört med oss”, säger Pirkko Lepola, utvecklingschef vid HUS.

”Prövningarna är också den enda möjligheten att utveckla ny behandling av sjukdomar som det inte ännu finns läkemedelsbehandling för och till exempel för barn som saknar många säkra läkemedel som lämpar sig för dem”, berättar Lepola.

Av utredningen, som beställdes av HUS, framgick att läkare inte hittar tid för klinisk forskning vid sidan av sin huvudsyssla, utan den största delen av dem bedriver forskning vid sidan av annat arbete. Läkare önskar också ytterligare stöd för organisation av arbetet. Forskningsskötare som arbetar på heltid med forskningsarbete upplever för sin del att utbildningen och lönen är otillräckliga. Båda yrkesgrupperna är emellertid intresserade av att bedriva mer klinisk läkemedelsforskning och upplever att forskning förbättrar vårdens kvalitet.

Arbetet bromsas emellertid av tung byråkrati, informationssystem som inte fungerar, brister i stödtjänster samt den tid som går åt till förberedelse av forskning, såsom utbildningar och rekrytering av patienter, och som inte räknas med i forskningsarbetet. Till skillnad från till exempel Danmark har man inte ännu inrättat nationella samarbetsstrukturer i Finland. Ur läkemedelsindustrins perspektiv är patientvolymerna i Finland små och det finns för få forskare med akademiska meriter.

För att lösa den kris som den kliniska läkemedelsforskningen befinner sig i krävs ändringar av hur läkarnas arbete organiseras samt utveckling av forskningsprocesser och nationella samarbetsstrukturer mellan universitetssjukhusen och välfärdsområdena.

”Allt färre läkemedelsprövningar är ett fenomen som förekommer runtom i landet, inte enbart inom HUS. Vi måste snabbt ta fram en gemensam nationell samarbetsmodell och bedöma hur vi kan åstadkomma bra incitament för arbetet som forskare. En nationellt överenskommen plan för FoU-finansiering ska utnyttjas i åtgärderna”, säger Petri Lehto, ledande expert vid Sitra.

HUS beställde en konsultutredning om förutsättningar och flaskhalsar för kliniska läkemedelsprövningar och villigheten till dem i HUS och dess välfärdsområden samt i ÅUCS och Egentliga Finlands välfärdsområde. Projektet genomfördes som ett led i Sitras projekt Hälsodata 2030, där man skapar lösningar och rättvisa spelregler för gränsöverskridande utnyttjande av hälsodata i Europa samt stödjer konkurrenskraften för sektorn i Finland.

Läs mer i HUS-sammanslutningens nyhet och bekanta dig med utredningen (båda på finska).

Vad handlar det om?