MEGATREND 2: Befolkningen blir äldre och allt mer heterogen

Centrala trender

• Livslängden ökar och befolkningen åldras: Människorna lever längre och befolkningsstrukturen åldras. I västerländska samhällen blir unga en minoritet. Ungdomarna kan inte ensamma ha ansvaret för att börja använda nya tillvägagångssätt, teknologier och hållbarhet. Å andra sidan kan människans funktionsförmåga i framtiden vara en faktor som definierar med än åldern. Hur ser våra samhällen ut då en allt större del av människorna är över 65 år och det är normalt att leva till hundra år?
• Födelsetalen sjunker: Antalet barnlösa ökar och födelsetalen sjunker allt mer i Finland. Barnlöshet blir vanligare särskilt bland mindre utbildade.
• Befolkningen koncentreras till vissa områden: I Finland koncentreras befolkningen till några större tillväxtcentrum. På andra ställen minskar befolkningen och andelen äldre personer ökar.
• Urbaniseringen fortsätter: Flyttning från landsbygden till städer fortsätter globalt. År 2050 bor nästan 70 procent av världens människor i städer. Hurdana de megastäder som nu uppstår i Asien och Afrika blir definierar även den globala framtiden. En viktig fråga är om dessa städer blir jättelika slumområden med miljontals människor eller hållbara i fråga om sin infrastruktur, administration och verksamhet.
• Migrationen ökar: Global migration ökar i och med förändringar av arbetslivet, urbanisering, konflikter och miljöförändringar. Även invandring till Finland kan öka.
• Flickors och kvinnors ställning blir bättre: Globalt har jämställdheten mellan könen gått framåt, men det finns ännu mycket att förbättra särskilt i fråga om strukturella grundorsaker till ojämställdhet, till exempel i fråga om fördelning av arbete och beslutsmakt samt beaktande av omsorg och hushållsarbete nationalekonomiskt. Flickors och kvinnors ställning har blivit bättre och missförhållanden lyfts fram mer. Till exempel har #metoo-rörelsen lyft fram sexuella trakasserier och haft effekter i samhället. Samtidigt har de sociala medierna medfört ny slags hatretorik samt aggressioner mot kvinnors och flickors ställning i de mest jämställda samhällena.
• Hälsoutmaningarna förändras: Då befolkningen åldras ökar demens, fallolyckor och andra åldersrelaterade sjukdomar. Värmeböljor som klimatförändringen försämrar orken hos människor med svagt hälsotillstånd. Psykiska problem ökar särskilt bland unga, de bakomliggande orsakerna är bland annat klimatångest, konkurrenssamhället och informationsflödet som digitaliseringen medfört. Antibiotikaresistensen ökar och sjukdomar sprider sig snabbt i den globala världen.
• Bildning av och uppdelning i stammar: Motsättningar ökar och människor börjar dela upp sig själva och andra i olika inbillade grupper utifrån värderingar, boendeort eller politisk inriktning, men även till exempel utifrån konsumtionsval eller livsstil. Man kopplar egenskaper som nödvändigtvis inte har något att göra med den ursprungliga uppdelningsgrunden till dessa ”stammar”.
• Koncentrationsförmågan och det kreativa tänkandet minskar: Enkel tillgång till information och den accelererande konkurrensen om uppmärksamhet har sänkt koncentrationsförmågan. För att klara sig i informationsflödet drar människor snabba slutsatser utifrån rubriker, bilder och mem. Det finns allt mindre tid för att bli uttråkad och för långsiktigt tänkande.
• Betydelsen av religioner och ideologier ökar: Betydelsen av religioner ökar globalt. Det syns inte i samma omfattning i Finland, även om det finns tecken på att religion används som ett verktyg för politik och inflytande. Vid sidan av traditionella religioner kan nya ideologier, såsom posthumanism, erbjuda en grund för verksamheten i en föränderlig värld.

I framtiden är det allt svårare att dra alla finländare över en kam. Befolkningsstrukturen förändras på grund av längre livslängder och låga födelsetal. Trycket på invandring ökar globalt, och dess konsekvenser kan också synas i Finland. Motsättningarna har ökat och man ser i allt större omfattning att man bildar och delar upp andra i stammar. Hittar vi en ny berättelse för finskhet eller grälar vi om gamla definitioner?

För närvarande finns det cirka 7,7 miljarder människor på jorden. FN uppskattar att befolkningen växer till 10 miljarder före 2050 och nära 11 miljarder före slutet av århundradet. Det förekommer stora skillnader mellan länder i fråga om utveckling av den demografiska strukturen och befolkningstillväxten koncentreras till några länder, särskilt till Afrika söder om Sahara. Befolkningen åldras också på den globala nivån, då livslängderna ökar och födelsetalen sjunker.

Befolkningen i Finland åldras och födelsetalen sjunker. Enligt Statistikcentralens prognos börjar Finlands invånarantal sjunka 2031 och 2050 skulle det finnas cirka 100 000 färre finländare. Invånarantalet i Finland påverkas särskilt av nativitetens utveckling och invandringsvolymen.

En förändring av den demografiska strukturen påverkar även försörjningskvoten. Från 1970-talet till 2010-talet har det rätt jämnt funnits cirka fem personer som inte är i arbetsför ålder mot tio personer i arbetsför ålder. År 2018 fanns det sex personer som inte är i arbetsför ålder mot tio personer i arbetsför ålder, och enligt befolkningsprognosen kommer antalet att vara sju under 2050. Att befolkningen åldras har signifikanta konsekvenser för arbetsmarknaden och i de nordiska länderna har man reagerat på det med liknande sätt bland annat genom att fokusera på pensionssystemet, utveckling av kompetens, familjepolitiken och invandringspolitiken.

Då befolkningen åldras finns det anledning att förutom kvantitet också betrakta kvaliteten: hur friska är människorna? Enligt Statistikcentralen har den förväntade livslängden i Finland ökat jämnt och är 79 år för pojkar och 84 år för flickor som är födda 2018. Uppskattningen av friska år var 59 för män och 57 för kvinnor. Andelen människor som är friska efter att de fyllt 70 år har ökat under de senaste åren, och allt fler bor hemma längre. Förebyggande hälsovård och en hälsosam livsstil är viktig, och det är också möjligt att förlänga människans friska livslängd med hjälp av genterapi, dvs. överföring och ersättande av gener, ny slags medicin, kost och annan hälsoteknologi.

I Finland har fruktsamheten i flera år legat under reproduktionsnivån. Man får färre barn och senare. Dessutom kan en förklaring för de lägre födelsetalen under de senaste åren vara att man inte alls skaffar eller får barn. Tidigare var barnlöshet vanligare bland högutbildade, men under de senaste åren har barnlöshet ökat mest bland lågutbildade.

“

Mångfalden syns också i åsiktsskillnader

Även invandring påverkar den demografiska strukturen. Globalt förväntas migrationen öka å ena sidan som följd av förändringar av arbetslivet och urbanisering, och å andra sidan på grund av oroligheter och det försämrade miljötillståndet. Migrationen koncentreras emellertid oftast till närområden.

I fråga om Finland beror den framtida invandringsutvecklingen bland annat på politiska beslut, samhällsklimatet, hur integrationen lyckas och den världspolitiska situationen, dvs. på hur många som kommer till Europa. Nettoinvandringen har legat på ungefär samma nivå under de senaste åren. Det har flyttat människor till Finland särskilt från övriga Europa och Asien. Enligt Statistikcentralen är estländare den klart största gruppen med invandrarbakgrund i Finland. Invandrare med flyktingbakgrund utgör endast en bråkdel. Även om invandringen har ökat, har man samtidigt flyttat allt mer till andra länder från Finland.

För närvarande riktar sig invandringen särskilt till städer och huvudstadsregionen. Enligt en undersökning av E2 upplever tre fjärdedelar av representanter för språkgrupper med invandrarbakgrund att de är en del av de finländska samhället, men betydligt färre identifierar sig som finländare. Å andra sidan diskuteras begreppet finländskhet allt mer. Sociala nätverk, att lära sig språket, fast förankring i arbetslivet och en välkomnande atmosfär i det finländska samhället är centrala faktorer med tanke på integration.

Flytt till städer gäller Finland även mer generellt. Invånarantalen förväntas öka i Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna och minska i andra områden. I avfolkningskommuner åldras även befolkningen mer än i de ovan nämnda områdena. Enligt enkäter vill man behålla landsbygden bebodd, men ännu syns ingen mottrend mot urbaniseringen. Om invandringen riktas till nya områden eller jordbruket i och med den ekologiska rekonstruktionen blir mer arbetskraftsintensivt kan detta vända utvecklingsriktningen.

Förutom den demografiska strukturen och förändring av den regionala uppdelningen blir befolkningen allt mer heterogen i fråga om arbetslivet och inställningar. Gamla klassificeringar gäller inte längre i situationer där arbete görs på allt fler sätt och i nya branscher. Arbete och utbildning är viktiga för finländarnas identitet, och det mångsidigare arbetet samt övergången till en tid med ständig kompetensutveckling återspeglas även i identiteten. Mångfalden syns också i åsiktsskillnader. Även om samma saker i regel är viktiga för finländare vid skapande av identitet, finns det allt fler åsiktsskillnader bland annat i fråga om invandring och klimatåtgärder. Väljarna är i stort sett inte längre trogna ett parti, och å andra sidan följer inte politiska frågor heller längre traditionella skiljelinjer till exempel längs höger-vänster-axeln.

Nyanser av grått till ”vi mot dem”-tänkandet

Den allt mer heterogena befolkningen kan orsaka ”demografiångest”, dvs. känslan av att man är en främling i sitt eget land och att andra inte längre tänker och handlar på samma sätt som man själv. Följden av detta kan bli att man bildar och delar upp andra i stammar, dvs. man försöker definiera sig själv och andra utifrån några enskilda skillnader och därmed förenklar världen. ”Vi mot dem”-tänkandet tycks bli vanligare i många avseenden. Det centrala är också att hitta nyanser av grått i motsättningarna och förstå de olika dimensionerna av mångfald.

En central uppdelning är mellan städer och landsbygden. Med tanke på diskussioner kring framtidens utvecklingsriktningar är uppdelningen emellertid onaturlig och väcker missledande föreställningar om fullproppade megastäder och byar som avfolkas. Skillnaderna i synsätt och livssituationer kan vara större mellan stadsinvånare än mellan invånare i städer och på landsbygden. Å andra sidan har boende och arbete på flera orter ökat under en längre tid. I städer kan det bli vanligare med ett mer självförsörjande och kollektivt ”landsbygdsaktigt” boende och i glesbygdsområden åter koncentrerad, ”urban” verksamhet. En eventuell ökning av inhemsk turism bland annat av miljöskäl och diversifiering av jordbruket kan öka behovet av arbetskraft på landsbygden.

Många grunder till stambildning gäller värderingar och motsättningar mellan dem, såsom internationalism vs. nationalism, individualism vs. kollektivism eller liberalism vs. konservatism. Sådana motsättningar har ofta en koppling till en gammal uppfattning om världen. Det är också intressant att följa hur de spänningar som uppstår av motsättningar utvecklas och om man kan komma ifrån dem och utvecklas mot nya sätt att förstå världen och pågående omvälvningar.

Bakom motsättningar ligger även upplevd ojämlikhet. Enligt Statistikcentralen har inkomstskillnaderna knappt förändrats under de senaste åren i Finland, men förmögenhetsskillnaderna har ökat. Den mest förmögna andelen som uppgår till tio procent av den totala nettoförmögenheten har ökat samtidigt som medelklassens andel har minskat. En osäker sysselsättningssituation och skuldbelopp ökar känslan av ojämlikhet. Ojämlikhet syns även i hälsan och livslängden: allt fler lever allt längre och de som har råd satsar på att främja sin hälsa och sitt välbefinnande.

En av de mest centrala frågorna med tanke på framtiden är hur man tar hand om hälsan och välbefinnandet då befolkningen åldras och blir allt mer heterogen. Hur säkerställs kvaliteten på samhällets tjänster samt att de räcker till då befolkningen åldras och arbetskraften minskar? Vilka lösningar kan digitalisering och förebyggande hälsovård erbjuda? Löser man problemet med minskande arbetskraft genom automation, invandring eller längre karriärer – eller kanske genom att kombinera dem eller på ett helt nytt sätt?

Spänningar

• Staden, landsbygden och boende på flera orter: Att befolkningen koncentreras till några tillväxtcentrum och samtidigt önskan om att behålla Finland bebott orsakar motsättningar mellan städer och landsbygden. Motsättningarna tycks bli mer polariserade, även om det också finns ambitioner att hitta nyanser av grått genom företeelsen av att bo och arbeta på flera orter och en mångsidigare uppdelning.
• Internationalism vs. nationalism: I och med globaliseringen har världen blivit en mer internationell plats, och man har lyckats avtala om många saker på internationell nivå. Som motreaktion mot globalisering kan man emellertid också se en ökning av nationalism och betoning av statsgränser. Man ser inte alltid vilka fördelar internationalismen medför, eftersom de kan vara indirekta, och olägenheter lyfts fram i diskussionen.
• Individualism vs. kollektivism: Den rådande individualistiska kulturen utmanas av stambildning, dvs. skapandet av nya sammansvetsade grupper, ökningen av rörelser som driver en viss fråga, och å andra sidan även delningsekonomin och kollektivboende.
• Nätverk vs. bubblor: Polarisering av diskussioner och stambildning ökar bubblor, dvs. grupper med människor som tänker likadant. Å andra sidan betonas samtidigt sociala nätverk och det förtroende och den ömsesidighet som uppstår i dem med tanke på välbefinnande och även arbetslivet.
• Försörjningskvoten och upprätthållande av välfärdssamhället: Allteftersom befolkningen åldras och antalet människor i arbetsför ålder minskar växer spänningen mellan idén om välfärdssamhället och upprätthållandet av det. Arbetskraftsinvandring, längre karriärer och en hälsosammare livsstil kan minska spänningen, men vi kanske också står inför ett djupare omtänkande av strukturerna för arbete, försörjning och välbefinnande.