MEGATREND 4: Teknologin kopplas till allting

Centrala trender

• Teknologin förändrar tillvägagångssätten: Teknologin utvecklas snabbt och förändrar produktionssätt och verksamhetsmodeller. Allt fler saker kan automatiseras, produktion och verksamhet kan decentraliseras och kommunikation kan ske på distans eller i en virtuell miljö. Utnyttjande av teknologi förutsätter i allt större omfattning förändring av tankemodeller och tillvägagångssätt.
• Applikationer med artificiell intelligens genomsyrar samhället: Självkörande bilar, tal till maskiner, skräddarsydda rekommendationer och andra applikationer med artificiell intelligens blir allt vanligare. Algoritmer ges allt mer makt att fatta beslut, varvid även frågor om transparens, ansvar och förvrängningar av information som används blir viktigare.
• Digitaliseringens nästa våg: Digitalisering, dvs. användning av digital teknologi i tjänster och interaktion mellan människors, är nutid. På kort sikt är intressanta utvecklingsriktningar med tanke på framtiden virtuell och förstärkt verklighet, röst- och geststyrning, tingens eller alltings internet, betoning av energieffektivitet och på lång sikt även tjänster som byggs på blockkedjor samt kvantdatorernas ankomst.
• Hälsoteknologi blir vanligare: Bärbara enheter som följer upp hälsotillståndet har blivit vanligare och utvecklas fortfarande. Ökad informationsmängd möjliggör en med individuell och förebyggande vård. Samtidigt utvecklas nya behandlingsformer som bland annat utgår från modifiering av genom och mikrobiota.
• Programmerade organismer blir vanligare i produktionen: Genetisk modifiering och syntetisk biologi möjliggör skapande av nya slags organismer och modifiering av existerande organismer i önskat syfte. Med hjälp av modifierad jäst kan man producera siden och med blågrönalger bränsle. Motsvarande tillämpningar kan utnyttjas till exempel i matproduktionen, kemiska processer, textilier, läkemedelsindustrin och bygge.
• Prisen på förnybar energi sjunker: Priset på sol- och vindkraft har sjunkit snabbt. Likaså har batteriteknologi för lagring av dem utvecklats snabbt. I vissa ställen är förnybar energi redan förmånligare än energi som produceras med fossila bränslen. Samtidigt decentraliseras energiproduktionen då allt fler medborgare producerar själv sin egen energi och säljer det som blir över.
• Förståelse för teknologi blir viktigare: Då allt fler saker sker på nätet i digitala plattformar blir det viktigt med lärande av nya slags teknologifärdigheter såväl i fråga om individer som stater. Detta kan betyda till exempel frågor som gäller användning och utnyttjande av data samt rättigheter i anknytning till detta, förståelse för algoritmers inverkan på beteendet och beslutsfattandet eller frågor som gäller beredskap inför nätbrottslighet.

Teknologin utvecklas snabbt och nya applikationer införs raskt. Teknologin påverkar tillvägagångssätten, samhällets strukturer och människornas vardag. Den sammanflätas allt tätare som en del av geopolitik och kan öka ojämlikheten. Det blir allt viktigare med en öppen och engagerande diskussion om teknologins effekter och hur den kan påverkas.

Teknologin har ansetts utvecklas snabbt under en längre tid. För närvarande är det inte bara fråga om att teknologin utvecklas snabbt, utan den blir också snabbt en del av vårt samhälle, delvis utan att vi märker det. Till exempel har smarttelefoner blivit vanliga och normala, även om man för några år sedan närmast skulle har berättat i science fiction-litteratur om en enhet som ryms i fickan, kommunicerar med satelliter och söker information från en annan kontinent för att kunna visa vägen till det närmaste caféet.

Ur detta perspektiv är det också intressant att se på framväxande teknologi och fundera över hur den eventuellt påverkar samhällets strukturer. Rapporten Suomen sata uutta mahdollisuutta lyfter bland annat fram olika teknologier som gäller artificiell intelligens, solenergi, smarta sensorer och batteriteknologi. Även rapporten 100 Radical Innovation Breakthroughs for the future som beställdes av Europeiska kommissionen betonar teknologier med artificiell intelligens och lyfter fram som snabbt framväxande innovationer till exempel chips som härmar hjärnans funktion, biologiskt nedbrytbara sensorer och 3D-utskrivna föremål som ändrar form. Även till exempel kvantdatorer och syntetisk biologi, dvs. skapande och modifiering av organismer, har utvecklats mycket på sistone.

På kort sikt medför emellertid den ökande användningen av tillämpningar med artificiell intelligens de största förändringarna. Artificiell intelligens genomsyrar samhället på samma sätt som internet tidigare. Detta betyder inte att artificiell intelligens skulle utvecklas så att den blir medveten om sig själv eller tänker som en människa, utan att det finns allt mer algoritmer som blivit lärda att utnyttja en stor datamängd och göra en viss sak. Bakom detta ligger flera sammanflätade trender, såsom ökning av datavolymen och tillgången till data, ökningen av konnektivitet, ökning av beräkningskapacitet och utvecklingen av algoritmer. I praktiken betyder detta till exempel att taligenkänning, ansiktsigenkänning, automatisering av trafik, kommunicerande robotar och rekommendationssystem blir allt vanligare. Datorprogrammen ges också mer makt att fatta beslut, vilket väcker oro om den artificiella intelligensens begriplighet och transparens.

Centralt med tanke på teknologins utveckling är inte heller egentligen teknologin utan förändringar av tillvägagångssätten. Det är inte enbart fråga om att vi skulle föra samma saker effektivare och snabbare, utan att vi gör saker på ett annat sätt. De största förändringar som den teknologiska utvecklingen driver framåt kommer att gälla transporter, produktion av föremål och mat samt konsumtion. Trafiken tjänstefieras och elektrifieras, och självkörande bilar blir en del av det övergripande trafiksystemet. Vi modifierar organismer att producera råmaterial eller nästan färdiga produkter åt oss. Inomhusodling utvecklas vid sidan av åkerodling och bioreaktorer producerar bärpuré. Cirkulär ekonomi och delningsekonomi som en del av den förändrar konsumtionen och utbyte.

Ovan nämnda utvecklingsriktningar uttrycker vart teknologin är på väg just nu. Man kan emellertid påverka riktningen. Därför är det viktigt att diskutera hurdan den önskade framtiden är och hur teknologin kan hjälpa oss att nå den. Å andra sidan kan det också vara bra att ägna uppmärksamhet åt nya utmaningar som teknologin för mer sig till exempel i fråga om ojämlikhetsutvecklingen. Det förs också allt mer diskussion om teknologiernas samhällskonsekvenser i anknytning till artificiell intelligens och i viss utsträckning också till syntetisk biologi. Godtagbart införande av ny teknologi kommer att förutsätta samarbete mellan olika aktörer och hänsyn till och lösning av etiska frågor.

Teknologin påverkar oss, men hur påverkar vi teknologin?

Med tanke på människans vardag är teknologins begriplighet, användarvänlighet och därtill anknuten möjlighet till val och påverkan centrala frågor. Hänger alla med då man förändrar tillvägagångssätten med hjälp av teknologi? Då man allt oftare uträttar ärenden med hjälp av smarta enheter, erbjuds alla samma möjligheter? Ny teknologi kan också medföra nya skiljelinjer i fråga om vem som kan använda vad, vem som har tillgång till det och vem som kan påverka dess utveckling och införande. Begriplighet och användarvänlighet blir viktiga särskilt med tanke på den åldrande befolkningen.

Det är också nödvändigt att betrakta hur utvecklingen och införandet av teknologi är sammankopplad till andra trender, såsom åldrande. Editering av genom och mikrobiota medför nya behandlingsformer och kan förlänga radikalt den friska livslängden. Samtidigt uppstår frågan om vilka som erbjuds nya behandlingsformer? Vilken valmöjlighet har människor i fråga om ny teknologi och hurdana konsekvenser har det om man avböjer nya behandlingsformer? Inför den nya teknologin lönar det sig inte heller att glömma det gamla. Fortfarande är motion och en hälsosam kost det effektivaste sättet att förlänga sin friska livslängd.

Man kan påverka teknologin, men genom den påverkar man även oss. Smarta enheter och sociala medier har förändrat avsevärt vår sociala interaktion. I bästa fall kan man till exempel med hjälp av teknologi bidra till jämlikhet genom att till exempel hjälpa blinda att se eller öka kraft hos svara med hjälp av exoskelett. I värsta fall kan införande av teknologi öka samhällets sårbarhet genom att göra oss mer beroende av komplexa system och isolera oss i en slags filterbubblor.

Därför måste man också fråga vem som får bestämma om teknologi? Hurdan är företagens makt jämfört med stater eller medborgare? Lyckas man reglera teknologins inverkningar på statligt och global nivå? I stället för enskilda teknologier fokuserar man allt mer på större helheter, ekosystem, och sociala innovationer. Det finns anledning att ytterligare vidga perspektivet mot nivån för en systemisk förändring och se teknologin som en del av en större förändring.

På global nivå har spänningarna mellan reglering av teknologi ökat. Till exempel har Kina, USA och Europa mycket olika syner på ägande av data och införande av artificiell intelligens. Eftersom samhället har digitaliserats, dvs. blivit allt mer beroende av datanät och digitala tjänster, har teknologins roll som ett maktinstrument för geopolitik. Förutom att man diskuterar vem som äger data är det också nödvändigt att ägna uppmärksamhet åt ägarskap av patent och digital infrastruktur.

Samtidigt som man ökar samhällets återhämtningsförmåga i fråga om överraskningar som miljön medför, såsom extrema väderförhållanden, är det nödvändigt att öka återhämtningsförmågan i fråga om överraskningar som teknologin medför. Detta omfattar förutom strukturers, såsom el- och datanätens förmågor, även kulturens och medborgarnas förmågor. Medvetenheten om ny teknologi och dess effekter samt förmågan att använda den blir viktigare, liksom även förmågan att klara sig temporärt utan bekant teknologi. På samhällsnivån finns det också ett allt större behov att ta hänsyn till skillnader i användningen av teknologi och kunskaper i anknytning till detta.

En central fråga är också om teknologin innebär mer till hjälp eller nackdelar i en rättvis övergång till ett mer hållbart samhälle? Smarta nät möjliggör decentraliserad energiproduktion och en utjämning av energitoppar, med hjälp av artificiell intelligens kan man öka energieffektiviteten och med hjälp av blockkedjor kan man skapa ett globalt, tillförlitligt sätt att till exempel följa upp ursprunget till och koldioxidavtrycket av produkternas resurser. Ny teknologi utvecklas till exempel för insamling av energi och ökning av energieffektivitet och självförsörjande biologiskt nedbrytbara sensorer hjälper med att samla in information som är viktig med tanke på miljön. Samtidigt ökar användningen av teknologi, särskilt energin i artificiell intelligens och blockkedjor, kraftigt. Enligt forskare vid University of Massachusetts Amherst går det beroende på komplexiteten upp till 600 MWh för att lära en AI-algoritm och enligt Digiconomist producerar Bitcoin som utgår från blockkedjeteknologi lika mycket koldioxidutsläpp som Danmark. Spänningen mellan teknologins energianvändning och de fördelar som den medför betydligt hur framtiden utformas.

Spänningar

• Att besluta om teknologi: Införandet av teknologi formar samhället på ett påtagligt sätt och därför är det också viktigt att uppmärksamma vem som beslutar om dess utveckling: företag, stater eller medborgare, eller kanske alla tillsammans? I stället för enskilda teknologier är det också fråga om det ekosystem de utgör och beaktande av deras samverkan.
• Kampen om internet och artificiell intelligens: Det pågår en tävling mellan både företag och stater om vem som lyckas få den allra största nyttan av den ökande datamängden och utvecklingen av artificiell intelligens till exempel genom definiering av patent, infrastruktur eller praxis. Den digitala teknologin sammanflätas allt tätare som en del av geopolitik.
• Teknologin en möjlighet eller ett hot: Teknologin kan vara till hjälp i övergången till ett mer hållbart samhälle, men den kan också ha negativa effekter. I synnerhet strider teknologins ökande energibehov med uppnåendet av klimatmålen. Dessutom kan teknologiberoende minska välbefinnandet.
• Teknologin delar befolkningen och gör den mer ojämlik: I och med den snabba utvecklingen av teknologi och människornas ökade livslängder förekommer det i samhället allt fler teknologiska verkligheter som är separata från varandra. Olika åldersgrupper använder teknologi på sätt som avviker sig mycket från varandra. Det finns inte längre en lösning för alla.