Petteri Orpo, här är de rätta svaren för Finlands framtid

1. Vilka är de centrala samhälleliga förändringar som den kommande regeringen enligt er bör åstadkomma?

Finlands ekonomi måste ändras så att den utnyttjar data innovativt och stärker klimatet och naturen. När vi beaktar naturens bärförmåga och ekonomiska värde tryggar vi både vårt ekonomiska och vårt mänskliga välbefinnande.

När vi övergår från fossila bränslen till förnybara energikällor, utnyttjar material noggrant med hjälp av cirkulär ekonomi och förnyar vår ekonomi med data snabbare än andra länder uppstår det nya marknader, innovationer och affärsverksamhet. Dessa erbjuder Finland hållbar tillväxt, export och nya arbetsplatser. Nu är det rätt tidpunkt att ta ett språng mot en datadriven ekonomi när EU påskyndar ärendet med ett omfattande regleringspaket och rejäl finansiering.

Finland utvecklar aktivt demokratin på många olika sätt. Människornas förtroende för varandra och beslutsfattandet förbättras när de har tillgång till nya och inspirerande sätt att delta i och påverka utvecklingen av samhället.

Betydande reform av ekonomi och demokrati förutsätter att man skapar möjligheter för alla att lära sig nytt i alla skeden av livet.

Ambitiös utveckling är möjlig när ett sätt att ställa upp strategiska mål som sträcker sig över mandatperioderna får fotfäste i Finland

2. Instämmer ni med den lägesbild av Finlands ekonomiska läge och den offentliga ekonomins anpassningsbehov som presenteras i finansministeriets tjänstemannainlägg från 8.12.2022? Förbinder ni er under kommande mandatperiod till den omfattning av den offentliga ekonomins balansering som finansministeriet presenterat som tjänsteuppdrag? Med vilka metoder är ni färdiga att balansera den offentliga ekonomin?

Först vill vi konstatera att utan naturen finns det ingen ekonomi. Vår ekonomi är fullständigt beroende av naturen och de resurser och tjänster som naturen erbjuder oss – dvs. av naturkapital. Eftersom naturen är ursprungskällan till och förutsättningen för värdekedjorna i ekonomin är det viktigt att sätta ett pris på att utnyttja den. Marknadsekonomin måste användas för att stärka naturen. Så länge som externa effekter, dvs. produktionens och konsumtionens negativa sidoeffekter, inte har ett pris verkar det billigt att belasta naturen och dyrt att stärka den. Det här har vi inte råd med.

För det andra föreslår vi att artificiell intelligens används i större grad inom den offentliga sektorn. Förändringen förbättrar direkt arbetets produktivitet och möjliggör också kostnadsbesparingar på längre sikt. Sitra har utarbetat en utredning om ökad användning av artificiell intelligens inom den offentliga sektorn.

För det tredje är det särskilt viktigt med tanke på arbetets produktivitet att social- och hälsovårdsdata, dvs. människornas social- och hälsouppgifter, rör sig inom välfärdsområdena och mellan dem. Sitra publicerar i början av maj rekommendationer om hur social- och hälsovårdsreformen bör fortsättas genom att använda utnyttjande av data som reformens utgångspunkt. Genomförandet av rekommendationerna medför enligt uppskattningar kostnadsbesparingar på flera hundra miljoner euro per år för Finland. Dessutom frigör det arbetsinsatsen av tusentals arbetstagare inom hälso- och sjukvårdsbranschen för mer effektivt arbete, underlättar den växande bristen på yrkeskunnig vårdpersonal och förbättrar tjänsternas tillgänglighet.

För det fjärde bör hälsobranschens tillväxtstrategi uppdateras för att utveckla branschen. Dessutom måste man genomföra en totalreform av lagstiftningen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

3. Hur skulle ni främja beskattningens incitament? Vilka är era viktigaste mål när det gäller beskattningens utveckling?

Det bör genomföras en skattereform för hållbar utveckling. Genom reformen minskar man på utsläppen och stärker samtidigt sysselsättningen och ekonomin, utan att glömma social rättvisa. Beskattningen måste användas för att styra klimat- och naturpolitiken i större grad än tidigare. Beskattningens fokus ska därför flyttas under regeringsperioden i miljardklassen till beskattning av skadlig klimat- och miljöpåverkan. Då är det också möjligt att lätta på beskattningen av arbete och företagande.

4. Är ni färdiga att förbinda er till att den kommande regeringens mål gällande sysselsättningsåtgärder som stärker den offentliga ekonomin är 100 000 nya sysselsatta? Vilka är era viktigaste sysselsättningsåtgärder som stärker den offentliga ekonomin? Med vilka medel är ni färdiga att förnya arbetsmarknaden och främja avtalsfriheten?

Vi föreslår att Finland satsar på kompetensområden som är centrala med tanke på framtiden: dataekonomi, artificiell intelligens och den digitala gröna övergången. Till exempel skulle ett nationellt företagsprogram för dataekonomi vara en betydande åtgärd som förnyar våra små och medelstora företag och skapar såväl ny slags kompetens och tillväxt som nya arbetsplatser i dem.

5. Hur skulle ni svara på den utbredda bristen på arbetskraft i Finland? Med vilka medel skulle ni öka den internationella rekryteringen för att trygga tillgången till arbetskraft?

Vi anser att man måste slopa behovsprövningen där en arbetstagare från utanför EU kan få uppehållstillstånd endast om det inte finns personer i Finland eller i EU- eller EES-länder som kan utföra arbetet. Företagen kan bedöma hurdan arbetskraft de behöver. Migrationsverket och kommunerna kan tillsammans skapa en verksamhetsmodell som gör det lockande och lätt för utländska experter att komma till Finland. Team Finland-nätverkets kärnuppgifter utvidgas så att de också inkluderar marknadsföring av Finland som en bra plats att arbeta och leva.

Hur skulle det vara om de digitala tjänsterna var strukturerade enligt livssituationerna? Vi anser att detta vore ett centralt sätt att skapa nya, olika slags servicehelheter. Till exempel genom att utveckla avsnittet som relaterar till livssituationer förknippade med experters invandring blir utländska arbetstagares, företags och studerandes inresa till och bosättning i Finland mer smidig. Vi föreslår att arbetet som Virtual Finland utför för att utveckla servicehelheter ska stödjas och påskyndas.

Nya sätt att göra saker hjälper också. Användningen av artificiell intelligens och människornas social- och hälsouppgifter måste effektiviseras, vilket frigör de anställdas arbetsinsats i hälso- och sjukvårdsbranschen för uppgifter med större verkan, och den förlängda bristen på yrkeskunnig vårdpersonal lättar.

Vi föreslår att man skapar i Finland ett nytt kompetenssystem där människors färdigheter att förstå och genomföra den digitala gröna övergången stärks på alla utbildningsstadier, i det fria bildningsarbetet och i annat lärande. På så sätt svarar människornas färdigheter i större grad på framtidens behov.

6. Vilka är era viktigaste sätt att avveckla social- och hälsovårdstjänsternas vårdköer? Vilka är era viktigaste sätt att lösa bristen på vårdpersonal?

Tänk om vi fokuserar på det väsentliga? Det ska vara möjligt för den yrkeskunniga personalen att fokusera på arbete som har en verkan. Därför föreslår vi att de möjligheter som data och artificiell intelligens medför ska användas till fullo inom social- och hälsovårdsbranschen. Sålunda frigörs de anställdas arbetsinsats inom social- och hälsovårdsbranschen för mer effektiva uppgifter. Sitra publicerar en utredning om detta i maj.

Arbetstagardimensioneringarna inom social- och hälsovårdsbranschen får inte förhindra den innovativa produktionen av tjänster som sker till exempel genom att utnyttja distansmonitorering, distansmätningar, artificiell intelligens och robotteknik.

7. Vilka metoder skulle ni använda för att lösa kriserna inom äldreomsorgen och trygga mänsklig omsorg för alla äldre?

Vi skulle utveckla hemvårdens digitala tjänster i betydande grad. Dataekonomi medför möjligheter till bättre omsorg och mer effektivt arbete även inom tjänster för äldre. Till exempel möjliggör övervakning på distans och distansmottagningar fler mottagningstider per äldre person, och maskiner som doserar läkemedel gör det lättare för äldre att ta sin medicin.

Undersökningar har visat att hemvård är både kostnadseffektivt och ett mer meningsfullt alternativ för äldre än institutionsvård. Nya tillvägagångssätt i hemvården möjliggör på ett bättre sätt tillgången till vårdplatser vid institutioner för personer som behöver dem.

8. Hur skulle ni stärka välbefinnandet bland barn, unga och familjer? Hur skulle ni bekämpa de ungas marginalisering?

Vi engagerar unga i att utveckla nya och inspirerande sätt att påverka beslut som gäller deras liv och tjänster som erbjuds dem! På så sätt kan de ha starkare upplevelser av delaktighet och av att vara en del av samhället, och marginaliseringen kan minska. Många finländare upplever i dag att de inte får eller kan påverka beslutsfattandet. Enligt Sitras undersökning skulle dock cirka 700 000 finländare vara intresserade av att delta i beslutsfattandet i större grad om det var lättare.

Vi bör också överväga att sänka åldersgränsen för rösträtten till 16 år vid kommunalval. Detta skulle förbättra de ungas upplevelse av att få påverka sådant som de anser är viktigt. Att sänka åldersgränsen för rösträtten så att den inkluderar personer som omfattas av läroplikten har i andra EU-länder ökat röstandet bland unga och deras upplevelse av delaktighet.

Vi föreslår att man i lagstiftningen gör en helomvändning vad gäller data förknippat med barnskydd. Lagstiftningen ska i fortsättningen stödja användningen av digitala verktyg och artificiell intelligens vid så kallad tidig intervention – för närvarande skyddas data i stället för barn och unga. I förändringen måste vi utnyttja lärdomar från Esbo stads försök år 2018 att utnyttja artificiell intelligens för att upptäcka marginalisering. Resultaten kunde inte utnyttjas på grund av lagar.

9. Hur skulle ni på ett bättre sätt beakta pensionärer som en aktiv resurs vid byggandet av samhället?

Vi föreslår att det skapas ett nytt kompetenssystem. Det erbjuder en möjlighet för alla att lära sig nytt i alla skeden av livet. Det här ökar finländarnas kompetens. Den behövs för en betydande förnyelse av ekonomin och demokratin och dessutom för att reformen ska godkännas även bland äldre åldersklasser.

10. På vilka sätt skulle ni öka finländarnas kompetens och utbildning? På vilka sätt skulle ni stärka småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen så att alla unga som utexamineras från den grundläggande utbildningen har tillräckligt bra läs-, skriv- och räknekunskaper? Hur skulle ni stärka verksamhetsförutsättningarna inom kulturbranschen? Hur skulle ni stödja människors intresse i motion och göra motionen en del av livet för fler människor?

Vi ska knuffa det digitala in i bildningen! Vi behöver ett nationellt projekt för digital bildning som grundar sig bland annat på den digitala kompassens mål och DECA-forskningskonsortiets rekommendationer.Projektet säkerställer att digital informationskompetens och digital bildning i större utsträckning ingår övergripande i läroplanerna för olika utbildningsnivåer. I projektet beaktar man också möjligheterna med informella inlärningssituationer och de platser där personer som hör till olika generationer kan lära sig från varandra. Finland skapar utbildningsprogram inom artificiell intelligens och dataekonomi på alla undervisningsstadier.

Bibliotekens roll i att främja digital bildning och demokrati stöds mer utifrån de försök som redan genomförts. Digital bildning är också förmåga att delta i samhället. Vi föreslår att den ges en central roll i kommunernas och det fria bildningsarbetets demokratiarbete.

Dessutom upprättar man en nationell åtgärdsplan om hur vi definierar och tryggar delaktigheten och välbefinnandet av olika befolknings- och åldersgrupper i en informationsmiljö som ändras snabbt och i ett samhälle som digitaliseras.

Vi föreslår att det skapas ett nytt kompetenssystem. Det erbjuder en möjlighet för alla att lära sig nytt i alla skeden av livet. Det här ökar finländarnas kompetens, som behövs för betydande förnyelse av ekonomin och demokratin. Till exempel är den cirkulära ekonomins effekter på arbete och kompetens betydande; bland annat ändras innehållet i de flesta arbetsuppgifter. Nya arbetsuppgifter uppstår i slutet av produktionskedjan i avfallshanteringen och i reparations- och servicetjänsterna.

11. Har ni förbundit er till det mål som den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen godkände om att höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till fyra procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2030? Förbinder ni er att säkerställa att Finland har tillräckligt med experter för forsknings- och utvecklingsarbete?

Absolut! Vi föreslår att den offentliga maktens forsknings- och utvecklingstillgångar fokuseras på områden som är strategiska med tanke på dataekonomi och digital teknik, den gröna övergången och hanteringen av hållbart naturkapital.

Inom den gröna övergången och hanteringen av hållbart naturkapital är sådana områden bland annat väteekonomi, kärnkraft i mindre skala, tekniker för återvinning av kritiska mineraler, tekniker för att binda kol från atmosfären, biomaterial för att höja skogsindustrins förädlingsvärde, tillvaratagande av näring och celljordbruk som innebär utnyttjande av cellodlingstekniker vid livsmedelsproduktion och vars produktion ersätter traditionellt producerade råvaror.

Inom dataekonomi minskar Finland luckan mellan grundforskning och produktutveckling i finansieringen av tillämpad forskning. Finansieringsmodeller och -program behöver utveckling för att påskynda dataekonomins ekosystem, lösningar och tillväxt samt för att stärka gemensam utveckling av forskning, företag och andra sammanslutningar. Detta gäller i synnerhet spetstekniker såsom 6G-nät, artificiell intelligens, kvantberäkning och mikroelektronik. Att dela data och utveckla dataekosystem kräver nya finansieringskriterier.

Det är nödvändigt för Finland att investera i dataekonomins infrastruktur. Investeringar behövs i synnerhet av utvecklingen av superdator- och kvantberäkningens internationellt konkurrenskraftiga ekosystem, större kompetens inom företagen och forskning och utveckling av kvantteknologier och deras applikationer.

Hälsovårdsbranschen behöver reform av tillväxtstrategin och en ny hanteringsmodell för dess genomförande och uppföljning. Dessutom föreslår vi att man i varje universitetscentralsjukhus grundar enheter för klinisk prövning av läkemedel och utarbetar en samarbetsmodell för dem. Vi föreslår också att virtuella och decentraliserade forskningsmetoder tas i bruk fördomsfritt och att man skapar möjligheter för fullt utnyttjande av hälsovårdsbranschens progressiva datalager i Finland.

Vid behov kan staten skaffa en del av FoUI-finansieringen så att den säljer sin andel av sådana bolag som inte är strategiskt nödvändiga och där staten är minoritetsaktieägare.

12. På vilka sätt är ni färdiga att lätta de kostnader som orsakas människor, företag och den offentliga sektorn av normer och byråkrati samt den administrativa bördan?

Vi föreslår att digitalisering används för att förnya verksamheten inom den offentliga sektorn. Detta skulle göra det lättare att hitta tjänster och följa beslutsprocessen. Dessutom skulle deltagandet utnyttja principen om alla tjänster över en disk. Då skulle medborgaren hitta samt ha möjlighet att följa och delta i ärenden som intresserar medborgaren, allt på ett och samma ställe, oberoende av vilken myndighet eller vilket område som främjar ärendet. På så sätt skulle även det överlappande arbetet minska.

Digitala tjänster måste vara det främsta sättet att uträtta ärenden för personer för vilka det är möjligt. Vi ska ålägga offentliga organisationer att genomföra en verksamhetsmodell där medborgaren frågas endast en gång om samma uppgifter och därefter överförs uppgifterna mellan olika system.

Dessutom föreslår vi att digitala tjänster sammanställs som helheter i enlighet med olika livssituationer (till exempel experters invandring, investeringstillstånd, företagets digitala ekonomi, en närståendes död). Denna utveckling stöds av centraliserad digitaliseringsfinansiering och styrningen av myndigheterna, företagen och den tredje sektorns aktörer till gemensam verksamhet.

Mer automatisering är också bra!
Automatisering måste tas i bruk allt mer då information plockas och rapporteras. Detta bland annat minskar mängden sådant arbete där arbetstagaren måste anteckna samma uppgifter i flera olika system. Förvaltningens och beslutsprocessernas kunskapsbaserade ledning och rapportering måste utvecklas. På så sätt blir det lättare för både medborgare och beslutsfattare att följa med hur beredningen av ärenden och lagar framskrider och identifiera skeden där de kan påverkas.  När människor deltar i större utsträckning samlas det mer information i lagberedningen, vilket hjälper förbättra kvaliteten på lagstiftningen.

13. På vilka konkreta sätt skulle ni förbättra livsmedelsproduktionens och skogsbrukets framtid i Finland?

I framtiden måste jordbruket vara allt mer lönsamt, inom gränserna för naturens bärförmåga. Därför föreslår vi att vi

1. stöder produktion som stärker klimatet och naturen (ekosystemtjänster) till exempel med ett resultatbaserat stödsystem där stödet kan grunda sig på bland annat utsläppsminskning, bunden kol eller annan miljöfördel,
2. minskar beroendet av näring och energi som importeras från utlandet genom att främja regionala modeller för cirkulär ekonomi,
3. fokuserar i synnerhet på förädling av proteinväxter för att få odlingssäkra sorter och
4. satsar på att producera exportprodukter av hög kvalitet för att höja jordbrukets mervärde.

Skogar är även i fortsättningen en av de stödjande pelarna i Finlands ekonomi – med den förutsättningen att klimat- och naturåtgärderna i vårt land effektiviseras och skogarna används på ett mer hållbart sätt än i dag, med beaktande av deras många fördelar. Därför föreslår vi följande:

1. vi stärker skogsnaturens mångfald och motståndskraft med extra satsningar på naturskötsel av kulturskogar,
2. vi förbättrar vården av ungskogar,
3. vi minskar intensiteten av beståndsvårdande avverkning och förlänger omloppstiden eftersom den nuvarande avverkningsnivån äventyrar ställvis virkesproduktionens kommande mål,
4. vi satsar på FoUI-verksamhet och försök för att höja förädlingsgraden av virke så att skogsområdets mervärde kan höjas utan att öka antalet avverkningar,
5. vi skyddar gamla primärskogar och
6. vi genomför förordningen om restaurering av natur på ett kostnadseffektivt sätt.

14. Hur skulle ni främja ekonomisk tillväxt, livskraft och företagens och företagarnas verksamhetsförutsättningar i hela Finland? Hur skulle ni stärka Finlands attraktionskraft som investeringsobjekt?

Vi ska bli av med ”konsumera och släng bort”-ekonomin som slösar på råvaror! Vi ska sätta fart på övergången mot en cirkulär ekonomi där vi om och om igen utnyttjar material och det värde som de binder. Vi skulle också accelerera övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor och väteekonomi samt ekonomins reform med hjälp av dataekonomi. Dessa skapar nya marknader, innovationer och affärsverksamhet. Statens FoUI-satsningar måste styras till dessa strategiskt viktiga branscher, och dessutom måste vi säkerställa att verksamhetsmiljön är stabil för att locka investeringar till Finland. Utöver detta är det viktigt att aktivt kommunicera vilket ändamål Finland strävar efter. Kommunikation och utformningen av en strategisk vision är i sig viktiga sätt att sätta fart på investeringarna. Det är viktigt att Finland är en del av den digital gröna övergångens investeringsvåg eftersom arbetsplatserna och experterna annars flyter till andra länder.

Vi föreslår att regeringsprogrammet utvidgas med en omfattande strategisk temahelhet för dataekonomi, liksom ministeriernas tillväxtarbetsgrupp föreslår i sin rapport. Temahelhetens mål skulle vara att

1. kontinuerligt uppdatera förståelsen för den globala digitala förändringen,
2. koppla samhällets aktörer till det aktiva övertagandet av förändringskrafterna,
3. säkerställa att kompetens riktas till kontinuerlig förändring och
4. peka ut målområden för samhälleliga strategiska investeringar. 

Vi genomför en skattereform för hållbar utveckling. Hållbar tillväxt grundar sig på innovationer, investeringar och tillgängligheten av kompetent arbetskraft. Företagen sysselsätter människor och nya företag bildas när dessa faktorer är ok, och den strategiska riktningen, såsom engagemang i klimat- och naturmålen, hålls stabil. Med hjälp av skattereform kan vi sätta fart på tillväxten och hållbarhetsövergången på ett budgetneutralt sätt.

Dessutom ska vi ta hand om vårt anseende. Vi säkerställer att anseendet som den fungerande demokratins modelland och ett nordiskt välfärdssamhälle har en grund även i framtiden. När demokratins tillstånd försvagas globalt kan Finland framstå som ett ännu mer attraktivt investeringsobjekt, eftersom vi har ett högt förtroende för institutioner och företag, men också för andra människor. Detta förutsätter nytt slags aktörskap även från företagen för att stärka demokratin.

15. På vilka sätt skulle ni stärka städernas och kommunernas livskraft och investeringsförmåga i den förändrade verksamhetsmiljön?

De olika regionerna i Finland ska ha möjligheter att själva i samarbete identifiera sina styrkor och utveckla samarbetet mellan regioner. Detta skulle också göra landets näringsstruktur mångsidigare. Ett sätt att göra detta är att omfördela regionutvecklingens fenomenbaserade finansiering.

Möjligheterna för aktörer i olika regioner att påverka och bilda nätverk måste utvecklas så att det livskraftiga nätverket av aktörer utvidgas. Vi stöder också utvecklingen av områdenas innovations- och branschekosystem. Vi engagerar aktörerna i regionerna så att de främjar hållbar tillväxt och välbefinnande.

Allt detta förutsätter också att vi kommer överens om ledningspraxis för nya slags resultat.

Metoderna ska i första hand riktas till att

1. stärka håll- och attraktionskraften som stöder hållbar tillväxt,
2. säkerställa kompetens, förnyelseförmåga och matchningen av arbetskraft som främjar sysselsättningen och
3. utnyttja möjligheterna som invånarnas och gemenskapernas deltagande medför.

16. Vad anser ni är de viktigaste sätten att minska utsläppen? På vilka sätt är ni färdiga att främja Finlands mål för koldioxidneutralitet och öka de finländska företagens rena export? Är ni färdiga att skapa förutsättningar för nya kärnkraftsinvesteringar och kärnkraft i liten skala?

Vi bör hålla fast vid koldioxidneutralitetsmålet för 2035. Målet grundar sig på vetenskap och medborgare, kommuner, städer och näringslivet är alla starkt förbundna till det. En tydlig, konkret och förutsebar stig mot mindre utsläpp och fler sänkor erbjuder ett ryggstöd för de finländska företagens investeringar och ökningen av ren export.

För att uppnå klimatmålen krävs grovt taget tre slags lösningar:

1. ökad effektivitet och produktivitet,
2. ersättning av funktioner som orsakar utsläpp med utsläppssnåla alternativ och
3. snabbt stärkande av markanvändningssektorns sänkor. Konkreta förslag på åtgärder har sammanställts i Sitras publikation Korrigerande åtgärd. Minusutsläpp kräver ett kvantitativt mål och en strategi som stöder målet.

Eftersom klimatpolitikens verksamhetsmiljö har ändrats drastiskt på grund av Rysslands anfallskrig och energikrisen, och markanvändningssektorn har omvandlats från sänka till utsläpp, måste bakgrundskalkylerna för klimatpolitikens planeringssystem uppdateras genast i början av regeringsperioden.

En snabb minskning av utsläppen förutsätter bland annat att vi avstår från värmeproduktion som grundar sig på bränning, såsom stenkol och torv. Fjärrvärmelösningar som inte baserar sig på bränning existerar, men många av dem är ännu inte tekniskt mogna eller kommersiellt tillgängliga. Finland ska främja ren energiproduktion på ett kostnadseffektivt och tekniskt neutralt sätt. Kärnkraftslagstiftningen ska reformeras så att den gör det lättare att ta i bruk små reaktorer.

17. Hur skulle ni bekämpa minskningen av biologisk mångfald och stärka naturens mångfald?

Finland ska genomföra Kunming-Montrealramverkets mål som avtalades om under ledning av FN om att stoppa minskningen av biologisk mångfald före 2030 och innefatta dem på ett övergripande sätt i den nödvändiga materiella lagstiftningen.

Vi stiftar en naturlag eftersom minskningen av biologisk mångfald kräver systemiska lösningar, dvs. förändringar i hela vårt sätt att producera, konsumera och leva. Den nuvarande lagstiftningen erbjuder inte ramar med vilka man kan närma sig minskningen av biologisk mångfald som ett systemiskt problem. Den nya naturlagen måste vara en ramlag av samma typ som klimatlagen, som ålägger förvaltningsområdena och myndigheterna och skapar konsekventa ramar för politiska åtgärder som siktar på att stoppa minskningen av biologisk mångfald.

Vi tar på en bred front i bruk ekosystembokföring som synliggör de tjänster som naturen erbjuder ekonomin och samhället samt tjänsternas värde och förbättrar beslutsfattandets kunskapsbas avsevärt. För närvarande är många av de ekosystemtjänster som naturen erbjuder, såsom rengöring av vatten, ganska osynliga i beslutsfattandet och definieras ingen ekonomisk värde. Detta leder till beslut som är kortsiktiga med tanke på finländarnas välbefinnande och ekonomi.

18. Förbinder ni er till Finlands medlemskap i Europeiska unionen och fördragsorganisationen Nato? Är ni engagerade i initiativrik och konstruktiv EU-politik i det eventuella regeringsansvaret? Vilka anser ni är Finlands viktigaste föremål för EU-påverkan under mandatperioden?

Vi föreslår som centrala mål för påverkansarbetet i EU att man genomför en datastrategi i EU och gör det möjligt att utnyttja artificiell intelligens. Finland måste göra europeiska värderingar en allt starkare del av den EU-lagstiftning som gäller digitala miljöer och av principerna för utveckling av nya tekniker. För detta krävs ännu bättre samarbete inom EU-påverkan mellan den offentliga och den privata sektorn.

Ett exempel på pågående viktig datalagstiftning är den europeiska hälsodatarymden (EHDS) som kommer att definiera hur hälsodata kan utnyttjas på EU:s inre marknad för forskning, innovationsverksamhet och beslutsfattande. Det är i Finlands intresse att påverka lagförslagets snabba behandling i EU:s råd så att lagstiftningen är i kraft före EU:s kommande parlamentsval.

Vi behöver en modell för Finland gällande EU-projektens nationella medfinansiering samt resurser för företag och forskningsinstitut för EU-samarbete och beredning av EU-projekt. Målet måste vara att dataekonomins FoUI-finansiering som tagits hem från EU tredubblas från nivån år 2022 före 2030.

Medborgare måste också delta mer i politiken och beredningen på EU-nivå såväl under val som mellan val. Ett centralt sätt att uppnå detta är utvecklingen av lagstiftningsprocesserna så att de är mer öppna och lättare att följa upp än i nuläget. Statsfinansernas nyckeltal förknippade med processerna, den använda arbetsmängden och medborgarnas deltagandeaktivitet ska vara transparent mätbara så att det är möjligt att se effektiviteten av finansieringen och besluten på ett pålitligt och öppet sätt. 

Medborgarna behövs med i definitionen av Finlands prioriteringar och centrala mål inom både EU- och Nato-påverkan. Vi föreslår att medborgarna tas med i den gemensamma diskussionen om ämnet. Detta vore ett bra internationellt exempel på demokrati i en situation där demokratin försvagas globalt.

21. Hur skulle ni stärka den interna säkerheten och rättsstaten? Har ni förbundit er att säkerställa de resurser som garanterar rättssystemets och polisens funktionsförmåga? På vilka sätt skulle ni bekämpa gäng- och ungdomsbrottslighet?

Vi fortsätter att genomföra och utvärdera åtgärder som blickar mot framtiden. Vi behöver långsiktigt, systematiskt och förvaltningsövergripande samarbete för att utveckla demokratin och upprätthålla dess styrkor. Därför föreslår vi att det utarbetas ett separat åtgärdsprogram utifrån principbeslutet om finländsk demokratipolitik på 2020-talet som statsrådet godkände i november 2022.

Att stärka och trygga rättsstaten förutsätter en fungerande demokratisk infrastruktur. Detta innebär såväl fungerande och säkra val som bland annat sådana mångsidiga möjligheter att delta mellan valen som är meningsfulla för medborgarna, demokratifostran, förvaltningens öppenhet, flerstämmiga medier och ett fungerande civilt samhälle. En fungerande infrastruktur för sin del skyddar från både interna och externa hot samt stöder det finländska samhällets kristålighet.

Människornas förtroende för varandra och beslutsfattandet förbättras när de erbjuds nya och inspirerande sätt att delta i och påverka utvecklingen av samhället.

23. Är ni färdiga att delta i Petteri Orpos majoritetsregering och förbinda er till verkställandet av programmet i sin helhet om några av era mål kommer med i regeringsprogrammet? Om ni inte är färdiga att delta i regeringsansvaret, är ni i stället färdiga att stödja genomförandet av ert partis mål från utanför regeringen?

Varje riksdagsledamot ska ha en möjlighet att delta i beredningen av lagstiftningsprocessen redan i dess första skede. Detta främjar stödjandet av regeringen från utanför den. Deltagande kan genomföras till exempel med hjälp av diskussionsplattformen Polis som nu tas i bruk i Finland, genom att skapa en diskussion i vilken såväl riksdagsledamöter, medborgare och beredare som alla centrala intressenter deltar. En sådan diskussion kan kunskapsmässigt berika lagstiftningsprocessen och även möjliggöra beaktande av större perspektiv vid det skede när detta är mest effektivt. Diskussionen avlägsnar inte regeringens makt vad gäller politiska riktlinjer, utan tvärtom stärker den eftersom beslut kan fattas utifrån bättre och mer omfattande information. Detta stärker riksdagens roll som den mest centrala instansen inom beslutsfattandet.