Utlåtandet har getts 23.11.2020

Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitras utlåtande till finansministeriet

Ärende: VN/16660/2020

Begäran om utlåtande om regeringens proposition till lagstiftning för genomförandet av direktivet om öppna data

Ändringar i informationshanteringslagen och offentlighetslagen

Förslaget och direktivet nämner inga skyldigheter att använda gränssnitt som uttryckligen är öppna. Vad anser ni om påståendet att myndigheterna enligt eget omdöme ska använda öppna gränssnitt i varje fall när det är ändamålsenligt?

Sitra betonar att det behövs koordinering särskilt för att fastställa gemensamma gränssnitt för att få skapa gränssnitt som fungerar. Öppnandet av gränssnitten och en realistisk tidtabell för verkställandet borde göras nationellt förpliktigande för myndigheter genom bestämmelse.

Lag om vidareutnyttjande av vissa offentliga företags data

Kommentarer om lagen om vidareutnyttjande av vissa offentliga företags data som helhet.

Sitra understöder vidareutnyttjande av uppgifter. I lagstiftningen borde man beakta utvecklingsmöjligheterna för innovativ serviceaffärsverksamhet som gäller vidareutnyttjandet.

Känner ni till någon reglering som förpliktar offentliga företag inom tillämpningsområdet för den lag som föreslås att publicera eller offentliggöra handlingar som de innehar, men vars faktiska syfte eller konsekvens är att uppgifterna vidareutnyttjas för kommersiella eller icke-kommersiella ändamål?

Åtminstone trafikens MAAS, energibolagens energiförbrukningsuppgifter samt väder- och luftkvalitetsuppgifterna är områden där det finns reglering om vidareutnyttjandet av uppgifter. Inom ovan nämnda branscher ger vidareutnyttjandet av uppgifterna betydande möjligheter till innovationsverksamhet och nya kommersiella tillämpningar.

Är tillåtandet av handlingar för vidareutnyttjande utmärkande eller väsentligt för affärsverksamheten för något offentligt företag som hör till tillämpningsområdet för den lag som föreslås?

Trafikens offentliga bolag och MAAS

Lag om vidareutnyttjande av forskningsmaterial som producerats med offentliga medel

Kommentarer om lagen om vidareutnyttjande av forskningsmaterial som producerats med offentliga medel som helhet.

Lag om vidareutnyttjande av forskningsmaterial som producerats med offentliga medel är en både lönsam och kostnadsmedförande faktor för forskningen. Forskningsrönens riklighet och utnyttjandet av dem på olika sätt är också en konkurrensfaktor för Finland. Vidareutnyttjandet av forskningsmaterialen öppnar även nya möjligheter i undervisningen och i lärdomsproven för studerande och forskare.

Har förslaget konsekvenser för aktörer som producerar eller publicerar forskningsmaterial och som ännu inte har identifierats? Hurdana konsekvenser är det fråga om eller hur kan de bedömas mer ingående?

Propositionen har konsekvenser åtminstone på miljöuppgifterna och uppgifterna om skogs- och naturresurser. Som jämförelsepunkt för bedömningen kan man använda publikationen av försäljningsuppgifter om bostäder och fastigheter och den affärsverksamhet detta skapar.

Finns det risk för att forskningsmaterial inte längre görs offentligt tillgängliga för att den lag som föreslås ska tillämpas på dem om de publiceras?

Att öppna upp och producera forskningsmaterial kräver både ekonomiska resurser och personresurser. Utan tillräckliga resurser finns det en risk för att fördelarna inte uppnås.

Man hinner inte sammanställa materialen vid sidan av de egentliga uppgifterna och det blir dröjsmål i hur materialen fås i bruk. Med tanke på en effektiv användning av resurserna är det viktigt att säkerställa den nationella koordinationen och gemensamma spelregler bl.a. i prissättningen i lagen och förordningen om grunderna för avgifter, så att det inte uppstår olika prissättningsgrunder för användarna.

I vilken omfattning förutsätts avgiftsfri tillgänglighet till forskningsmaterial redan i nuläget som en del av den offentliga finansieringen av forskning?

Exempelvis har social- och hälsovårdssektorns offentliga material varit tillgängligt i redan 10–20 år. Bland annat bidrar Sotkanet och TEAviisar till kommunjämförelsen av tjänster.

Allmänna kommentarer

Sitra stöder regeringens proposition som är både motiverad och nödvändig.

En utvidgning av öppenheten (att utvidga offentlighetsprincipen till vissa företag och mätningsdata) är motiverad. Sitra önskar fästa uppmärksamhet vid att data redan omfattande öppnats i Finland. Till exempel är KM:s förvaltningsområde en föregångare då man med hjälp av öppna data skapat lönsam affärsverksamhet. Vid implementeringen av direktivet bör man se till att den affärsverksamhet som redan uppstått inte äventyras. Dessutom är det skäl att säkerställa att offentlighetsprincipen även sträcker sig till offentligt ägda bolag.

Dessutom är det viktigt att sörja för kompetenser och resurser så att olika aktörer ska få tillräckliga möjligheter att använda data. För detta behövs tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser för att täcka kostnaderna för implementeringen av direktivet. Genomförandet av direktivet om öppna data ska göras hållbart och enligt den nationella koordineringen och anvisningarna så att det kring den data som öppnas upp uppstår ett tjänsteskikt som är lätt att använda för dem som utnyttjar data. Att öppna data och skapa tjänsteskiktet förbättrar den offentliga sektorns serviceförmåga och utvecklar även för de offentliga aktörerna själva en informationsgrund som bättre kan utnyttjas för att följa upp, utveckla och leda verksamheten.

Den största svårigheten med implementeringen av direktivet ur Sitras synvinkel är att genomförandeakten för värdefulla informationsmaterial kommer att antas först 2021. Det är för närvarande svårt att uppskatta konsekvenserna eftersom man inte vet vilka datamaterial som kommer att definieras som öppna i genomförandebestämmelserna. Lagens slutresultat är inte klart eftersom konsekvensbedömningen ännu är bristfällig.

Sitra rekommenderar att man utreder hur olika lagar överlappar varandra och eventuella motstridigheter. Dessutom finns det skäl att överväga om en förordning är ett tillräckligt instrument för att göra data tillgänglig för andra aktörer att utnyttja, eller om man borde stärka möjligheterna att använda data. Även behandlingen av personuppgifter är oklar och särskilt användningsmöjligheterna och begränsningarna för aggregerade och anonymiserade personuppgifter ska tydliggöras.

Sitra rekommenderar att man för verkställandet av direktivet om öppna data har en aktör vars skyldighet är att upprätthålla metadatakataloger. Ett exempel på detta är THL:s och Statistikcentralens metadatakataloger. För öppna datas del vore det bra att sammanställa all befintliga data till en katalog exempelvis på tjänsten Avoindata.fi.

För att främja den europeiska dataekonomin är det viktigt att arbetet koordineras både på nationell och på EU-nivå.