Sitras utlåtande om den juridiska utredningen av en lag om företagsansvar

Utlåtandet har getts 30.9.2020.

Centrala observationer

Arbets- och näringsministeriet bad om utlåtanden om den juridiska utredning av en lag om företagsansvar som ministeriet beställde. Utredningen granskar hurdan en skyldighet att iaktta tillbörlig aktsamhet som skulle införas för företag och utgå från internationella standarder för ansvarsfull affärsverksamhet samt omfatta miljön skulle kunna vara. Utredningen betraktar även vilka skyldigheter att iaktta tillbörlig aktsamhet det finns nationellt och i andra stater samt vilka skyldigheter som pågår i andra stater och på EU-nivån. Utredningen ingår i statsminister Marins regeringsprogram och handlingsplan.

Sitra tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om utredningen. De centrala observationerna i Sitras utlåtande har sammanställts nedan.

• Det är viktigt att företagsansvar utvecklas och görs enhetligare. Målet är att företagen ser satsning på ansvar som en fördel och en konkurrenskraftfaktor.
• Förutom traditionella affärsmodeller är det dessutom viktigt att identifiera sådana konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljön som framtidens centrala affärsmodeller såsom dataekonomin och den cirkulära ekonomin skapar och som den nuvarande arbetslagstiftningen i olika länder eller företagens riskhanteringsmetoder inte nödvändigtvis ännu identifierar.
• Vad gäller dataekonomi är frågor som gäller integritet centrala observationer. Företagens ökande användning av data och den ständiga digitaliseringsutvecklingen ökar behovet av transparens och enhetlig ledarskaps- och rapporteringspraxis även i fråga om data. Förutom fysiska leverans- och värdekedjor finns det anledning att beakta digitala leverans- och värdekedjor och dataansvar. Vid utveckling av framtidens lagstiftning ska man även beakta de data som storföretagen delar till andra aktörer för att främja ansvarsfull verksamhet.
• Man har förutspått att affärsmodeller inom cirkulär ekonomi ger upphov till praxis som avviker från traditionell praxis på arbetsmarknaden. Ett sådant exempel är plattformsekonomin som redan nu kritiseras för att arbetstagarnas rättsliga ställning inte alltid motsvarar arbetstagarnas rättigheter i traditionella anställningsförhållanden. Dessutom kan till exempel insamling och behandling av vissa återvunna råmaterial ske utanför traditionella leveranskedjestrukturer, varvid risken för negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter ökar.
• Vi understöder att framtidens affärsmodeller kopplas starkt till planeringen av en eventuell lagstiftning om företagsansvar ända från början.

Sitras utlåtande

– Allmänna kommentarer

Vilka är ur er synvinkel utredningens mest centrala perspektiv?

Det är viktigt att företagsansvar utvecklas och olika referensramar görs enhetligare. Det är viktigt att man inför jämförbarhet till utvärderingen av företagens ansvarstagande. Vi ser att FN:s styrande principer som gäller företag och mänskliga rättigheter är en bra utgångspunkt för diskussioner som gäller företagens ansvar för mänskliga rättigheter.

Målet är att företagen ser satsning på företagsansvar som en fördel och möjlighet som en konkurrenskraftfaktor. Det är viktigt att det utredningsarbete om en lag om företagsansvar som pågår i Finland kopplas till de initiativ om företagens ansvar för mänskliga rättigheter som bereds i EU och FN. Ett alternativ är att anpassa den nationella lagstiftningen då en lagstiftning om företagsansvar på EU-nivån träder i kraft.

Finns det något som ni önskar att man hade behandlat mer? 

I utredningen konstateras att företagens skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna berör brett olika verksamhetsområden och affärsmodeller. Vi vill emellertid betona två betydelsefulla affärstrender som det finns anledning att beakta vid planeringen av en eventuell människorättslagstiftning som är bindande för företag.

För det första bör man i och med den ökade digitaliseringen och användningen av data beakta frågor som gäller integritet (mänskliga rättigheter / integritetsskydd) som inte alls nämns i utredningen. Företagens ökande användning av data och den ständiga digitaliseringsutvecklingen ökar behovet av transparens och enhetlig ledarskaps- och rapporteringspraxis även i fråga om data. GDPR definierar detta, men också i detta sammanhang finns det anledning att beakta digitaliseringens effekter och digitala mänskliga rättigheter då lagstiftningen förnyas. Insamling och användning av data genomsyrar olika verksamhetsområden och är gränsöverskridande. För det andra befinner sig företagen på olika nivåer i fråga om hur insamling och utnyttjande av data förstås även inom referensramen för ansvar. (Som exempel praxis för hantering av marknadsföring och kundrelationer vid insamling och utnyttjande av data samt rapportering om detta.) Detta är en ökande trend, och eftersom UNGP i fråga om sin natur gäller företagets hela värdekedja är det naturligt och viktigt att betona detta perspektiv.

Den ökade användningen av data har också effekter på energiförbrukningen och andra miljöfrågor. Klimatförändringen och försämringen av den biologiska mångfalden är även frågor som gäller mänskliga rättigheter och därför är de relevanta också i detta sammanhang.

Förutom fysiska leverans- och värdekedjor vore det bra att även beakta digitala leverans- och värdekedjor som överskrider gränser för nationalstater. Därmed finns det anledning att beakta transparens i värdekedjor för data även i eventuell människorättsreglering som gäller företag (digitala värdekedjor och dataansvar).

Vid utveckling av framtidens lagstiftning ska man även beakta de data som storföretagen delar till andra aktörer för att främja ansvarsfull verksamhet. Man skulle kunna betona mer i utredningen även företagens ansvar för i vilket syfte kunderna använder den teknologi eller produkt som företaget har tillverkat (till exempel i fråga om data).

En annan viktig trend är cirkulär ekonomi, och affärsmodeller som följer den är en central del av framtidens affärsverksamhet. Man har förutspått att en del av den cirkulära ekonomins operativa modeller kan skapa på arbetsmarknaden praxis som avviker från den traditionella praxisen. Den nuvarande arbetslagstiftningen i olika länder eller företagens riskhanteringsmetoder identifierar nödvändigtvis inte ännu alla de risker som nya slags operativa modeller kan medföra.

Plattformsekonomin är ett exempel på en företeelse som förväntas växa särskilt i och med att delningsekonomin och produkt som tjänst-affärsmodellerna blid vanligare. Redan nu kritiseras i många länder att i plattformsekonomin motsvarar inte arbetstagarnas rättsliga ställning alltid rättigheterna för arbetstagare i traditionella anställningsförhållanden.

Ett annat exempel på en människorättsrelaterad risk som kopplats till cirkulär ekonomi är utnyttjande av råmaterial, vars insamling kan i fråga om en del råmaterial kan ske utanför traditionella arbetsmarknadsstrukturer särskilt i riskländer. UNGP omfattar företagets värdekedja också i fråga om råmaterial, och man skulle kunna ytterligare betona detta perspektiv i utredningen och i företagens riskhanteringsmetoder.

Vi förespråkar att framtidens affärsmodeller kopplas starkt till planeringen av en eventuell lagstiftning om mänskliga rättigheter som är bindande för företag ända från början.

– Tillbörlig aktsamhet som gäller miljön och mänskliga rättigheter

Vilka är ur er synvinkel det mest centrala perspektiv som bör beaktas i den fortsatt beredningen? Berätta era åsikter enligt utredningens underrubriker nedan.

Process för tillbörlig aktsamhet

Perspektiv som understöds:
Man bör stödja tillräckligt företag som omfattas av en eventuell lag vid verkställande av lagen till exempel genom utbildning eller annat stöd.

Det är viktigt att man förtydligar lagens existens och individens möjligheter att påverka för såväl företag som människor som omfattas av värdekedjor.

Utvärdering av verksamhetens aktsamhet
Inga kommentarer.

Definitioner
Lagens och utredningens namn kan i sig vara missvisande: man antar att en lag om företagsansvar skulle gälla även till exempel miljöansvar och ekonomiskt ansvar. Vi förespråkar att lagens namn tydligare ska hänvisa till företagens människorättsansvar så att lagens syfte genast framgår tydligare.

Tillämpningsområde
Inga kommentarer.

Övervakning och sanktioner
Det är viktigt att övervaka att den nationella lagen iakttas och att det tillsätts tillräckligt med resurser för detta.

Utvärdering av effekter

Vad bör man beakta vid utvärderingen av en eventuell lagstiftnings effekter?
Inga kommentarer.