Sitras utlåtande om Finlands program för hållbar tillväxt

Utlåtandet har getts 11.1.2021 (ekonomiutskottet), 21.1.2021 (finansutskottet) och 3.2.2021 (miljöutskottet).

Centrala observationer

Sitra tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om redogörelsen för Finlands program för hållbar tillväxt. Utlåtandet har beretts med tanke på den kolneutrala cirkulära ekonomin.

De centrala observationerna i Sitras utlåtande har sammanställts nedan.

• Det är glädjande att tyngdpunkterna i den europeiska gröna given tydligt kommer fram i redogörelsen.
• Att trygga välbefinnandet i Finland förutsätter att ekologisk hållbarhet tas på allvar. Alla ekonomiska beslut ska bedömas med tanke på ekologisk hållbarhet – även nu när vi återhämtar oss från lågkonjunkturen som coronakrisen orsakat.
• Ur det ekonomiska perspektivet är det motiverat att styra pengarna till hållbara lösningar. Det är ohållbart att cirka hälften av Finlands hittills utbetalda återhämtningsmedel med anknytning till energi har riktats till den fossila ekonomin. Riktningen måste vändas.
• Sitra betonar att det är en absolut minimimålsättning att rikta minst 50 procent av medlen till investerings- och reformhelheter inom den gröna övergången.
• Det som är kritiskt för att få ändringar gjorda på systemnivån är att man väljer prioriteringarna på rätt sätt. Nu är risken att finansieringen splittras och att effektiviteten försvagas.
• Anslagspengarnas hållbarhet ska bedömas grundligt och bara de verkligen hållbara objekten ska godkännas som en del av finansieringen för den gröna övergången. Man ska förstärka projektens positiva effekter på den biologiska mångfalden och på hållbar användning av naturresurser.
• Den cirkulära ekonomin har en central roll i en grön ekonomisk omstrukturering. De nuvarande investerings- och innovationsstöden går i rätt riktning, men deras omfattning är otillräcklig.

1. Ekologisk hållbarhet utgör grunden för allt välbefinnande

Finland och världen kämpar med en global hälsokris. Samtidigt framskrider klimatuppvärmningen[1] och naturförlusterna[2] i en oroväckande takt. Grunden för Finlands framgång förutsätter förnyelse: tryggande av välbefinnande förutsätter att ekologisk hållbarhet tas på allvar. Alla ekonomiska beslut ska i fortsättningen också bedömas med tanke på ekologisk hållbarhet[3]. Det strategiska främjandeprogrammet för cirkulär ekonomi som publiceras i januari erbjuder möjligheten att skapa en hållbar grund för ekonomin.

Effekterna av den ekonomiska verksamheten har redan överskridit den ekologiska hållbarhetens gränser. Vi behöver ekonomistyrning och verksamhetsmodeller som hjälper att reparera skador som redan uppstått[4]. Med hjälp av återhämtningsmedlen borde man endast finansiera åtgärder som är hållbara även på lång sikt. Till exempel naturförlusternas skadliga inverkan på vårt välbefinnande beaktas inte i tillräcklig omfattning i beslutsfattandet. Utdelningen av stimulansmedlen ska fungera som ett exempel på hur bekämpningen mot naturförluster görs till en del av beslutsfattandet.

Med tanke på ekonomin är det lönsamt[5] att styra återhämtningsmedel till hållbara lösningar, som för att främja övergången till förnybar energi: investeringar på förnybar energi och på energieffektivitet skapar upp till tre gånger fler nya permanenta arbetsplatser jämfört med den fossila infrastrukturen. Det är beklagansvärt att enligt internationell jämförelse[6] kan cirka hälften av Finlands hittills[7] utbetalda återhämtningsmedel med anknytning till energi klassificeras som en del av den fossila ekonomin. Riktningen måste ändras tydligt, och ett program för hållbar tillväxt skulle erbjuda möjlighet till detta.

Det är klart att finansieringen för hållbar tillväxt ska stöda Finlands och EU:s kolneutralitetsmål, EU:s uppdaterade utsläppsmål för 2030 och dess underordnade lagstiftning samt Parisavtalet. Dessutom ska principen ”do no harm” i den europeiska gröna given följas.

2. Tydliga målsättningar och mätare utgör grunden för effektiviteten

Sitra anser att målet att fokusera på stora helheter för att maximera de önskade effekterna är bra. Samtidigt har man ändå listat flera olika program och projekt under tyngdpunkterna för programmet för hållbar tillväxt[8]. Risken är att finansieringen splittras och att effektiviteten försvagas. Det som är kritiskt för att få ändringar gjorda på systemnivån är att man ännu funderar över de eftersträvade effekterna och prioriterar åtgärderna som dessa förutsätter. Sitra betonar att det är en absolut minimimålsättning att rikta minst 50 procent av medlen till investeringshelheter inom den gröna övergången[9].

Tydliga mål och mätare som stöder dessa skulle stöda bedömningen av effektiviteten. Dessutom främjar transparenta mål och valkriterier den offentliga debatten om användningen av återhämtningsmedel. Sitra anser det som värdefullt att man bildar en separat expertpanel som stöd för bedömningen av effektiviteten.

Sitra anser att det är bra att ta hänsyn till nettoutsläppseffekterna och den cirkulära ekonomin vid prioriteringen av åtgärder. Utöver dessa borde man granska inverkan av samtliga åtgärder på biologisk mångfald. Sitra tackar för att naturbaserade lösningar ingår i den gröna övergångens tyngdpunkter men anser att detta i och för sig är en otillräcklig åtgärd.  När man bereder programmet för hållbar tillväxt ska man utnyttja utvärderingskriterierna av arbetsgruppen för hållbar stimulans[10].

I protokollsanteckningarna för regeringens fjärde tilläggsbudgetförslag 2020 förband sig Sanna Marins regering till att ”åtgärderna för att stimulera ekonomin väljs så att de också stöder regeringens mål om klimatneutralitet. För detta ändamål utvärderar regeringen stimulerande investeringar utifrån utvärderingskriterierna för hållbar stimulans, med hjälp av vilka man kan beräkna åtgärdernas inverkan på bl.a. sysselsättningen, den ekonomiska återhämtningen, klimatet, tillräckligheten av naturresurser, den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och konkurrenskraften.” Det skulle vara mycket beklagligt om regeringen valde att inte följa detta beslut.

Det är viktigt att säkerställa att de olika målen och projekten för att förverkliga dessa inte är motstridiga sinsemellan. Till exempel de branschspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle spelar en viktig roll med tanke på industrins utsläppsminskningar och flera av dessa färdplaner stöder sig på användningen av biomassa. Tillgången till hållbar biomassa är dock begränsad, och ökad användning av biomassa innebär risker för minskade kolsänkor och minskad biologisk mångfald[11].

Fonden för en rättvis omställning (Just Transition Fund) är avsedd för att möta de socioekonomiska utmaningarna som uppstår i samband med den gröna övergången och fondens medel ska helt och hållet räknas som klimatfinansiering. Ur detta perspektiv skulle det vara motstridigt att använda JTF-pengar till exempel till torvprodukter med högre förädlingsvärde, eftersom miljö-[12] och energitorvens utsläpp under livscykeln och miljöeffekt är avsevärda.

3. Ekonomisk reform

Ekologisk hållbarhet är också en konkurrensfördel. För tillfället orsakas cirka hälften av världens klimatutsläpp av stater som strävar efter koldioxidneutralitet, och i och med USA:s nya ledning ökar andelen till två tredjedelar. Detta inverkar avsevärt på konkurrensställningen i den globala marknaden. Det lönar sig för Finland att satsa på rena tekniker med även internationell efterfrågan.

Forsknings-, utvecklings- ja innovationsverksamhet (FUI) utgör grunden för produktivitet och ekonomiska reformer. Vid en lågkonjunktur finns risken att företagen och den offentliga sektorn skär ner sina FUI-utgifter och därför är det motiverat att finansiera FUI-verksamheten med hjälp av återhämtningsmedlen. Några potentiella mål är tekniker för negativa utsläpp och nya former av matproduktion samt kommersialisering och uppskalning av lösningar.

3.1 Rättvis övergång

Sitra stöder starkt målet att göra Finland till världens första fossilfria välfärdssamhälle. Det är dock tydligt att Finland inte har i tillräcklig utsträckning berett sig inför ändringarna som den nödvändiga övergången kommer att medföra. Ett bra exempel på detta är den snabba minskningen av användningen av torv som energikälla – riktningen har ju redan varit känd i flera år. Övergången ska planeras på ett förutseende sätt och i samarbete med aktörerna inom branschen som står som objekt för ändringen.

För att påskynda en hållbar tillväxt bör man i olika delar av Finland utnyttja och verkställa beprövade medel[13] för främjande av en rättvis övergång så att det uppstår nya arbetstillfällen och näringar i stället för de gamla. En förutsägbar och långsiktig energi- och näringspolitik, regional inkludering samt utbildning och finansiering är centrala frågor i detta[14].

Flera branscher saknar personer med kompetens i frågor om klimatet och den cirkulära ekonomin[15], och nya industriella processer och råvaror samt den cirkulära ekonomins affärsmodeller kräver nytt slags kunnande. Tröskeln för att komplettera den egna kompetensen, till exempel genom kompletterande utbildning, ska sänkas så mycket som möjligt så att människor kan gå över till nya branscher. Exempel på metoder för detta är ekonomiska incitament till personer som deltar i utbildningarna, flerformsundervisning eller läroavtalshelheter samt incitament till företag att erbjuda utbildningar.

3.2 Cirkulär ekonomi erbjuder en ny grund för ekonomin

Finlands tväradministrativa strategiska program för främjande av cirkulär ekonomi publiceras 13.1.2021[16]. Enligt programmet ska den cirkulära ekonomin tillsammans med digitaliseringen utgöra en ny grund för den finländska ekonomin. Den cirkulära ekonomin har en central roll i en grön ekonomisk omstrukturering och åtgärderna det strategiska främjandeprogrammet borde helt integreras i programmet för hållbar tillväxt. Den cirkulära ekonomin erbjuder verktyg för att stimulera och diversifiera ekonomin, skapa nytt arbete och dämpa den ekologiska krisen. Tyngdpunkten ligger på produktionens och konsumtionens utgångspunkt, dvs. på hållbar produktpolitik (EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi 2020, Circular Economy Action Plan) som är en av stödpelarna för Europas gröna övergångsprogram (Green Deal). Övergången till en kolneutral cirkulär ekonomi är nödvändig, eftersom uppskattningsvis hälften av de globala klimatutsläppen och cirka 90 procent av naturförluster orsakas av ibruktagande och bearbetning av material[17].

Av de många goda tyngdpunkterna i det strategiska främjandeprogrammet för cirkulär ekonomi vill Sitra betona möjligheterna med servitisering, dvs. sådana affärsmodeller som håller resurser längre tid i cirkulation och ökar användningsgraden för produkterna (Sitra 2020, Omistamisen muutos kiertotaloudessa). Tack vare digitaliseringen har tjänstehandeln i redan över 10 år ökat snabbare än varuhandeln, och den cirkulära ekonomins nya lösningar skapar export och arbetsplatser för framtiden. Utöver stora exportföretag siktar även små cirkulärekonomiskt orienterade företag på den internationella marknaden (Sitra 2020, Trading Services for a Circular Economy). Företag som utvecklar och erbjuder tjänster inom den cirkulära ekonomin – framför allt tjänster baserade på digitaliseringen – samt internationaliseringen av dessa företag borde stödas.

Källförteckning

[1] IPCC (2018): Global Warming of 1.5°C. Summary for Policymakers.

[2] CBD (2020): Biodiversity Outlook 5. Sidorna 164–167.

[3] Valen stöds av kriterierna som upprättats av arbetsgruppen Hållbar stimulans och som hjälper med att bedöma åtgärdernas hållbarhet. Regeringen förband sig att utnyttja dessa kriterier för att utvärdera budgetförslaget för 2021.

[4] Hellström, Eeva och Porevuo, Mervi (2020): Talous tulevaisuuden palveluksessa, Sitra.

[5] Hepburn, Cameron och Brian O’Callaghan, Nicholas Stern, Joseph Stiglitz, Dimitri Zenghelis (2020): Will COVID-19 fiscal recovery packages accelerate or retard progress on climate change? Se s. 13–14.

[6] Energy Policy Tracker (2020): Finland.

[7] Beräkningen hittills innehåller Finlands återhämtningsmedel i anslutning till energi fram till den sjunde tilläggsbudgeten år 2020. Budgeten för 2021 ingår inte i siffrorna.

[8] I redogörelsen lyfter man också fram flera åtgärder som är positiva med tanke på bekämpningen av klimatkrisen och naturförluster, till exempel främjandet av havsvindkraft och icke-bränslebaserad värmeproduktion. För tillfället verkar målen vara av ett ganska allmänt slag (man ska till exempel förbättra både det privata och offentliga byggnadsbeståndets energieffektivitet eller öka produktionen av ren energi).

[9] https://www.sitra.fi/blogit/100-prosenttia-kestavaa-elvytysta/

[10] https://www.sitra.fi/app/uploads/2020/05/kestavaelvytysarviointikriteerit2020-06-09update.pdf

[11] https://politiikasta.fi/biomassojen-rooli-ja-riskit-huomioitava-ilmastostrategiassa/

[12] Till miljötorv räknas till exempel växt- och absorptionstorv. Miljötorvens utsläpp under livscykeln avviker från energitorvens utsläpp endast när det är frågan om produkter där kolet binds för flera decennier.  Se t.ex. Turpeen rooli ja sen käytöstä luopumisen vaikutukset Suomessa. s. 56–57.

[13] Till exempel diskussioner som fördes i Asturien i Spanien ledde till att det kommer att genomföras 70 infrastrukturprojekt i regionen med hjälp av en maximal investeringssumma på sammanlagt 97 miljoner euro. På riksnivån är planen att investera sammanlagt 250 miljoner euro under åren 2019–2023 i och med att stenkolsgruvorna stängs ner. I samband med dessa projekt är avsikten att beräkna miljö- och sysselsättningspåverkan samt den ekonomiska och sociala påverkan. År 2019 beslöt sig Kanada, utifrån rekommendationerna från arbetsgruppen för en rättvis övergång, att styra 35 miljoner dollar (cirka 23 miljoner euro) för att främja övergången, skapa arbetsplatser och trygga pensionerna. Dessutom har man för avsikt att finansiera investeringar som syftar på att diversifiera den lokala näringsstrukturen ur en infrastrukturfond på 150 miljoner dollar (cirka 99 miljoner euro) som grundas 2020–21. Se Sitra (2020): Turpeen käytöstä luopuminen.

[14] Se Sitra (2020): Turpeen käytöstä luopuminen. Sidorna 27–29.

[15] Parviala, Antti (2020): EK: Suomi kouluttaa nuoria väärille aloille – Ilmastonmuutoksen käytännön osaajia tarvitaan nopeasti: neljän vuoden rahat jaetaan nyt. Yle, 17.5.2020.

[16] https://ym.fi/kiertotalousohjelma

[17] Global Resources Outlook (2019)