Utlåtande
Beräknad läsningstid 5 min

Sitras utlåtande om klimatårsberättelsen

Klimatårsberättelsen i enlighet med klimatlagen är ett välkommet tillägg till den klimat- och energipolitiska diskussionen i Finland. I fortsättningen borde årsredovisningen dock beakta Finlands klimatpolitik som helhet och utöver utsläppsutvecklingen även utvidga den årliga granskningen till politiska åtgärder och även till klimatanpassning.

Författare

Mari Pantsar

Publicerad

Utlåtandet har getts 21.11.2019

Centrala observationer

Sitra tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om Finlands första klimatårsberättelse i enlighet med klimatlagen.

Till klimatårsberättelsen har samlats centrala uppgifter särskilt om utsläppsutvecklingen inom ansvarsfördelningssektorn. Det är glädjande att Finland verkar uppnå utsläppsmålen för åren 2020 och 2030. Klimatårsberättelsen borde dock i fortsättningen utvecklas på så sätt att den stödjer Finlands övergång till ett koldioxidneutralt samhälle och till negativa utsläpp. De centrala observationerna i Sitras utlåtande har sammanställts nedan.

  • Klimatårsberättelsen i enlighet med klimatlagen är ett välkommet tillägg till den klimat- och energipolitiska diskussionen i Finland.
  • Utsläppsmålen för åren 2020 och 2030, som studeras i berättelsen, är inte i linje med målen för klimatavtalet från Paris.
  • I fortsättningen borde årsredovisningen beakta Finlands klimatpolitik som helhet (ETS, ESF och LULUCF-sektorerna) och utöver utsläppsutvecklingen även utvidga den årliga granskningen till att omfatta politiska åtgärder och även klimatanpassning.
  • Klimatårsberättelsen bör ges förnyad vikt när klimatlagen uppdateras.

Sitras utlåtande

Klimatkrisen fortskrider med oroväckande fart. Den specialrapport som FN:s klimatpanel IPCC publicerade i oktober 2018 understryker situationens allvar [1]. Enligt rapporten behövs det snabba och extremt kraftiga åtgärder för att uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader.

Mot bakgrund av klimatkrisens allvarliga och brådskande karaktär är det beklagligt att klimatårsberättelsen granskar hur utsläppsmål som redan är föråldrade uppnås. De befintliga åtagandena är inte i linje med klimatmålen i Parisavtalet. Hur väl de mål som ställts upp uppnås ger således en bristfällig bild av huruvida Finlands åtgärder är tillräckliga. Dessutom bör man beakta att målet för 2020 endast uppnås kalkylmässigt, dvs. genom att kompensera för det väntade utsläppsunderskottet med extra utsläppsbesparingar från tidigare år. Användningen av flexibiliteten får inte minska ambitionerna med klimatpolitiken.

Klimatpolitiken som helhet ska granskas årligen

I motsats till vad man skulle kunna vänta sig omfattar klimatårsberättelsen endast en del av finländarnas utsläpp. Årsberättelsen utelämnar energiproduktion och industri, som omfattas av utsläppshandeln, samt markanvändningen genom att inte räkna med skogs- och jordbruket. Regeringsprogrammet har upptagit en anteckning om att även markanvändningssektorn och ett mer ambitiöst mål för kolsänkorna tas med i klimatlagen när lagen uppdateras. Detta kommer i fortsättningen även att återspeglas i klimatårsberättelsen. Idag utelämnar årsberättelsen också de utsläpp som vår konsumtion ger upphov till utanför Finlands gränser, till exempel genom internationella flygresor eller utländska produkter som beställs från webbutiker. Konsumtionsvanorna och andra vanor i vardagen har stor betydelse för utsläppen i Finland [2].

Sitra rekommenderar att årsberättelsen utöver ansvarsfördelningssektorn i fortsättningen också omfattar markanvändnings- och utsläppshandelssektorerna och lyfter fram de utsläpp som beror på konsumtionen. Endast på detta sätt ger berättelsen en helhetsbild av Finlands klimatpolitik och huruvida de klimatåtgärder som valts är tillräckliga.

I enlighet med klimatlagen ska statsrådet lämna en klimatårsberättelse till riksdagen en gång om året. Den årliga rapporteringsskyldigheten gäller dock endast utsläppsutvecklingen inom ansvarsfördelningssektorn. Klimatkrisen fortskrider så snabbt att den årliga granskningen borde utvidgas till alla delområden för klimatårsberättelsen, även till politiska åtgärder och genomförandet av klimatanpassningsplanen. Klimatårsberättelsen erbjuder möjligheter att snabbt reagera på klimatkrisen, om åtgärdernas tillräcklighet utvärderas ofta nog och om nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas.

Klimatårsberättelsen bör effektiviseras när klimatlagen uppdateras

Enligt uppskattning kommer regeringens proposition till uppdatering av klimatlagen att bli färdig i januari 2021. Utredningarna väntas bli färdigställda våren 2020. För att utnyttja hela potentialen hos klimatårsberättelsen borde även kraven på klimatårsberättelsen uppdateras i anslutning till att klimatlagen uppdateras.

I fortsättningen är det av central betydelse att studera de klimatpolitiska åtgärdernas resultat och tillräcklighet i relation till målet för koldioxidneutralitet år 2035 och huruvida negativa utsläpp uppnås strax därefter, samt att noga analysera de utmaningar som uppmärksammats under genomförandet av målet. Förhandsuppgifter visar till exempel att utsläppen från trafiken ökade i fjol. Det här arbetet är viktigt för att säkerställa att målet för att halvera utsläppen från trafiken till år 2030 kan uppnås.

Avslutningsvis kan man konstatera att cirkulär ekonomi har en avgörande betydelse när det gäller att lösa klimatkrisen. Detta begrepp nämns endast förbigående i den första klimatårsberättelsen. I fortsättningen borde potentialen hos cirkulär ekonomi utnyttjas fullt ut, och framstegen inom den cirkulära ekonomin i Finland borde omsorgsfullt följas upp i klimatårsberättelsen.

[1] IPCC (2018): Global Warming of 1.5°C. Summary for Policymakers.
[2] Nissinen, Ari och Hannu Savolainen (2019): Julkisten hankintojen ja kotitalouksien kulutuksen hiilijalanjälki ja luonnonvarojen käyttö – ENVIMAT-mallinnuksen tuloksia. Finlands miljöcentrals rapporter 15/2019.

Vad handlar det om?