i innehållslistor eller på en innehållssida.
Centrala observationer
Sitra tackar för möjligheten att uttala sig om Finlands redogörelse om EU-politiken [1] (nedan redogörelsen). Utlåtandet har gjorts med tanke på ekologisk hållbarhet och fokuserar på kapitel 3 (3.1–3.10) i redogörelsen. De centrala observationerna i Sitras utlåtande har sammanställts nedan.
- Sitra anser det vara bra att skapandet av en klimatneutral ekonomi ses som nödvändigt för en tillväxt som möjliggör EU:s konkurrenskraft, ekologiska hållbarhet och social rättvisa. En lösning på den ekologiska krisen förutsätter dock också att man värnar om den biologiska mångfalden och att naturresurserna används på en hållbar nivå.
- Det är glädjande att man i redogörelsen understryker att målen för miljö, klimat och hållbar utveckling genomgående ska synas i EU:s verksamhet.
- Finland borde arbeta för att EU ska ställa upp ett ambitiösare mål för utsläppsminskningen – minst 65 procent 2030 jämfört med 1990. Detta är i linje med EU:s utsläppsminskningsansvar med tanke på rättvisegrunden.
- Vi måste se till att åtgärder inom den offentliga ekonomin och styrningen av investeringar främjar målen i EU:s strategi för biologisk mångfald.
- Finland borde driva målen på EU-nivå för att begränsa användningen av råvaror. Detta skulle vara förenligt med Finlands strategiska program för cirkulär ekonomi och statsrådets principbeslut om detta.
- Inhemska observationer om socialt hållbara metoder för att avstå från torv kan vara värdefulla för att främja en rättvis omställning även i andra EU-länder. På motsvarande sätt borde man i Finland utnyttja god praxis från andra EU-länder.
- Genom att främja återhämtningen efter coronapandemin i enlighet med kriterierna för hållbar återhämtning bland andra EU-länder kan Finland få ett större inflytande även i genomförandet av en rättvis omställning.
- Det är bra att handelspolitiken sammankopplas med främjandet av hållbar utveckling och klimatmålen i redogörelsen. EU är en jätte inom den internationella handeln och har en betydande hävstångskraft för att främja ambitionsnivån för klimat- och miljöåtgärder i partnerländerna.
Finland måste driva på den europeiska hållbarhetspolitiken
Finland och världen kämpar för andra året mot en global hälsokris. Samtidigt framskrider den globala ekologiska krisen: klimatet blir varmare, naturförlusten accelererar och miljön förorenas överallt i världen [2]. Anpassningen till jordens bärkraft kräver att de ekonomiska funktionerna och samhällsstrukturerna blir utsläppssnåla, resurssmarta och stärker naturen. Finland ska genom sina egna åtgärder och som en del av Europeiska unionen genom en konsekvent politik svara på de utmaningar den ekologiska krisen medför.
Sitra anser att tyngdpunkterna i statsrådets redogörelse till stor del går i rätt riktning. Det är positivt att man i redogörelsen ser skapandet av en klimatneutral ekonomi som nödvändigt för en tillväxt som möjliggör EU:s konkurrenskraft, ekologiska hållbarhet och social rättvisa.
Den gröna given är en modig vision om att skapa tillväxt genom lösningar som stärker klimatet och naturen. EU:s åtgärdsförslag och Finlands ståndpunkter gällande dessa måste kraftigt bidra till att målet om klimatneutralitet uppnås och att naturförlusten stoppas. Principen do no harm i den europeiska gröna given måste iakttas [3]. Det är glädjande att man i redogörelsen kräver att målen för miljö, klimat och hållbar utveckling genomgående ska synas i EU:s verksamhet.
Den gröna omställningen identifieras i redogörelsen som en faktor som ökar konkurrenskraften med tanke på export- och affärsmöjligheter. Utöver EU har de största ekonomierna [4] i världen ställt upp mål om klimatneutralitet. I framtiden kommer det att finnas en stark koppling mellan möjligheterna till ekonomisk tillväxt och främjandet av utsläppssnåla lösningar.
Sitra har utrett möjligheterna att skilja åt tillväxt och utsläpp och kommit till slutsatsen att en betydande minskning av koldioxidutsläppen i enlighet med målet på 1,5 grader och en ekonomisk tillväxt mätt med bruttonationalprodukten (BNP) kan ske samtidigt [5]. Detta kräver dock djupgående förändringar i samhällets grundläggande teknisk-ekonomiska system samt att man snabbt lyckas utveckla och ta i bruk negativa utsläppstekniker. En lösning på den ekologiska krisen förutsätter dock också att man värnar om den biologiska mångfalden och att naturresurserna används på en hållbar nivå.
EU:s klimatpolitiska ambition måste växa
Finlands nationella mål för kolneutralitet 2035 är ett av de mest ambitiösa målen i EU och världen. Målet återspeglar nödvändigheten av att minska de globala utsläppen samt uppmuntrar andra EU-länder att fastställa sina egna mål och åtgärder. För att uppnå målet på ett kostnadseffektivt sätt krävs förutom nationella åtgärder för att minska utsläppen och stärka kolsänkorna även ett klimat- och energipolitiskt regelverk på EU-nivå som påskyndar utsläppsminskningarna.
Det utsläppsminskningsmål [6] för 2030 (minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå) som EU-ledarna kom överens om i december 2020 är ett steg i rätt riktning. Målet är dock otillräckligt i förhållande till målet i redogörelsen om att stoppa ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader. Finland borde arbeta för att EU ska välja en ambitiösare väg mot utsläppsminskning – målet för utsläppsminskningen borde vara minst 65 procent 2030 jämfört med 1990. Detta är i linje med EU:s utsläppsminskningsansvar med tanke på [7] rättvisegrunden enligt utredningen UNEP Emissions Gap från 2019. [8]
Sitra betonar att man på EU-nivå bör sträva efter klimatneutralitet senast 2040, vilket analysen av Finlands klimatpanel visar [9]. Detta skulle vara ett mål som är förenligt med det beslutsfattande som stöder sig på forskningsbaserad information och som framhävs även i redogörelsen. Målet skulle också bättre stöda uppnåendet av Finlands nationella mål.
Det är bra att man anser att den primära och mest kostnadseffektiva metoden för att minska utsläppen är att reformera EU:s system för handel med utsläppsrätter på ett sätt som stärker ambitionen och utsläppshandelns styrande effekt. Samtidigt identifieras i redogörelsen också främjandet av andra metoder för att hejda klimatkrisen, såsom att stärka sänkorna inom skogs- och markanvändningssektorn. I redogörelsen föreslås klokt att förnybara bränslen ska styras särskilt till flyg- och sjötrafiken samt till den tunga trafiken eftersom det till vidare är utmanande att dekarbonisera dessa med hjälp av batteriteknologi.
Det är bråttom att stoppa naturförlusten – den cirkulära ekonomin erbjuder lösningar
Den biologiska mångfalden har under de senaste årtiondena utarmats snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. De grundläggande funktioner i naturen som är nödvändiga för livet försvagas. Naturförlusten är entydigt en följd av människans verksamhet. Uppskattningsvis hälften av de globala klimatutsläppen och cirka 90 procent av naturförlusten orsakas av ibruktagandet och förädlingen av naturresurser [10]. Omställningen till en koldioxidneutral cirkulär ekonomi skapar lösningar för att stoppa naturförlusten och stävja klimatkrisen. Främjandet av cirkulär ekonomi ska vara ett centralt mål för Finlands EU-politik. Utan cirkulär ekonomi är det omöjligt att skapa en klimatneutral ekonomi som stärker naturen.
Finland har uttryckt sitt stöd för de ambitiösa målen i EU:s strategi för biologisk mångfald, bland annat vad gäller att utvidga de skyddade arealerna och återställa livsmiljöer. Möjligheterna att nå målen för den biologiska mångfalden är också starkt beroende av åtgärder och styrning inom andra politiska områden, till exempel inom jordbruks- eller ekonomipolitiken. Vi har inte längre råd med en ekonomisk tillväxt som sker på bekostnad av att naturen utarmas eftersom många kritiskt viktiga ekosystem närmar sig alarmerande tillstånd [11]. Vi måste se till att åtgärder inom den offentliga ekonomin och styrningen av investeringar främjar målen i EU:s strategi för biologisk mångfald.
En cirkulär ekonomi erbjuder verktyg som kan återhämta och diversifiera ekonomin, skapa högklassiga arbetsplatser och hejda den ekologiska krisen. Med tanke på att det i regeringsprogrammet [12] ställs upp ett entydigt mål att stärka Finlands roll som föregångare inom cirkulär ekonomi, tar redogörelsen ganska måttfullt ställning till prioriteringarna i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. [13] Främjandet av ett ambitiöst genomförande av programmet är ett viktigt intresse för Finlands konkurrenskraft. Det lönar sig för Finland att ha ett starkt inflytande på EU:s politik och standardiseringsprocesser för hållbara produkter. Föregångarländerna som går i spetsen och skapar standarder har också en fördel i konkurrensen och exporten.
Finland borde driva målen på EU-nivå för att begränsa användningen av råvaror. Detta skulle vara konsekvent med målet för Finlands strategiska program för cirkulär ekonomi [14] och statsrådets principbeslut om detta [15], där de nationella målen för användningen av råvaror beskrivs. I målen linjeras att den totala konsumtionen av inhemska primära råvaror 2035 inte överskrider 2015 års nivå. Europaparlamentet har i samma riktning i sin resolution om EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi krävt bindande mål på EU-nivå för att minska materialanvändningen och miljöfotavtrycket [16]. Genom att ställa upp ett ambitiöst nationellt mål för användningen av råvaror kan Finland fungera som förebild och starkt påverka målet på EU-nivå, som i sin tur skulle stöda exportförutsättningarna för finländska lösningar för cirkulär ekonomi. Dessutom bör Finland agera beslutsamt på EU-nivå för att främja uppkomsten av ett globalt avtal om naturresurser inom ramen för den globala allians för cirkulär ekonomi [17] som kommissionen har startat.
Vid en hållbar användning av de förnybara naturresurser som lyfts fram i redogörelsen bör man beakta att tillgången till hållbar biomassa är begränsad och att den påverkar den biologiska mångfalden. Enligt den senaste uppskattningen [18] är det verkliga antalet skogsavverkningar på EU-nivå högre än den officiella statistikföringen i EU-länderna visar, och en stor del av den andel som överskrider statistikföringen går till energianvändning av trä. I en finländsk kontext är det mycket utmanande att de skyddade arealerna och avverkningen samtidigt ökar kraftigt [19]. Åtgärder inom ett delområde kan höja kostnaderna eller försämra möjligheterna att nå målen inom ett annat delområde. Dessa delvis motstridiga ambitioner måste övervägas noggrant då Finland bildar sin ståndpunkt till en eventuell reform av LULUCF-förordningen, skogsstrategin och lagstiftningsinitiativ som lyder under biodiversitetsstrategin.
En lyckad grön omställning är rättvis och leder till hållbar tillväxt i EU och partnerländerna
Omställningen till en klimatneutral ekonomi förändrar de ekonomiska strukturerna och kräver att samhällets grundläggande infrastruktur
uppdateras. Enligt en måttfull uppskattning kommer omställningen fram till år 2050 att medföra en nettoeffekt på upp till fem miljoner nya arbetsplatser i Europa [20], i synnerhet inom områdena förnybar energi, jordbruk och byggande. Effekterna av omställningen fördelas dock ojämnt. De minst utvecklade områdena, som är beroende av fossil produktion och kolintensiva branscher, genomgår den största strukturomvandlingen. För att främja den sociala acceptansen av omställningen måste EU stödja dessa områden. Finländska observationer om socialt hållbara metoder för att avstå från torv [21] kan vara värdefulla även i andra EU-länder. På motsvarande sätt borde man i Finland utnyttja den bästa praxisen från andra länder. För att främja en rättvis omställning behövs samarbete, spridning av den bästa praxisen samt satsningar på omskolning och fortbildning.
Finland borde betona att en rättvis omställning inom EU måste ske genom metoder som förutom att de är socialt rättvisa även minskar utsläppen och de facto leder regionernas ekonomi mot hållbara näringsstrukturer även på kort sikt. Det är bra att man i redogörelsen fäster uppmärksamhet vid att medlemsstaten måste förbinda sig till klimatmålen som en förutsättning för att få stöd.
Priset på utsläppsrätter har redan en stark inverkan på produktionskostnaderna för fossila energikällor och därmed på produktionsområdenas livskraft. Genom att främja kriterierna för hållbar återhämtning efter coronapandemin [22] bland andra EU-länder kan Finland få ett större inflytande i genomförandet av en rättvis omställning. Finland måste naturligtvis också själv följa logiken för hållbar återhämtning. I sitt program för hållbar tillväxt har Finland förbundit sig att rikta minst 50 procent av återhämtningsmedlen till grön omställning – detta bör man hålla fast vid i genomförandeskedet.
Det är bra att handelspolitiken sammankopplas med främjandet av hållbar utveckling och klimatmålen i redogörelsen. EU är världens största exportör och importör räknat enligt det sammanlagda värdet på produkterna och tjänsterna [23]. EU har en betydande hävstångskraft för att främja ambitionsnivån för klimat- och miljöåtgärder i partnerländerna. Finland borde starkt stödja de strävanden som framförts i granskningen [24] av EU:s handelspolitik vad gäller att införliva fullgörandet av skyldigheterna enligt Parisavtalet i EU:s handels- och investeringsavtal. När det gäller handels- och investeringsavtal mellan EU och G20-länderna borde Finland också kräva anteckningar om parternas gemensamma strävan efter klimatneutralitet som grundar sig på IPCC:s rekommendationer. Man måste också se till att EU inom WTO lyfter fram element som stärker en grön och hållbar handel, såsom avreglering av handeln med miljöteknik och utsläppsminskande produkter och tjänster.
EU:s import orsakar en betydande avskogning i tropiska områden [25]. Därför borde Finland starkt ta ställning för det åtgärdsförslag som är under beredning och som minskar de globala effekterna vad gäller avskogning av produkter som importeras till EU [26]. Nedskärningarna i fossila stöd och andra stöd som är skadliga för miljön skulle också vara en viktig strävan som Finland borde främja på EU-nivå. Man bör stöda utvecklingsländernas möjligheter att tillgripa gröna värdekedjor genom att rikta Aid-for-Trade-utvecklingssamarbetsfinansiering bland annat till projekt inom cirkulär ekonomi.
[1] Statsrådets redogörelse om EU-politiken: Ett starkt och enhetligt EU – mot mer hållbarhet inom Europeiska unionenhttps://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162703/VN_2021_5.pdf?sequence=1&isAllowed=y
[2] UNEP (2021): Making Peace With Nature (Executive Summary), s. 17-20
[3] Den europeiska gröna given https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52019DC0640 :“Den är en ny tillväxtstrategi som ska ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. “
[4] Nature: Net-zero pledges must be meaningful to avert climate disaster: https://www.nature.com/articles/d41586-021-00864-9
[6] https://www.consilium.europa.eu/media/47327/1011-12-20-euco-conclusions-fi.pdf
[7] https://caneurope.org/content/uploads/2020/09/CAN_Europe_65percent_is_feasible_sep20_short2.pdf
[8] UNEP (2019): Emissions Gap Report (Executive Summary): https://wedocs.unep.org/bitstream/handle/20.500.11822/30798/EGR19ESEN.pdf?sequence=13
[10] Internationella naturresurspanelen (IRP) Global Resources Outlook (2019)
[11] HM Treasury (2021): The Economics of Biodiversity: The Dasgupta Review (Abridged version)
[12] Statsminister Sanna Marins regeringsprogram (2019) Ett inkluderande och kunnigt Finland – ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle, kapitel 3.1. Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden, mål 6. https://valtioneuvosto.fi/sv/marin/regeringen/regeringsprogrammet/klimatneutralt-finland-som-tryggar-den-biologiska-mangfalden
[13] En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52020DC0098
[14] Se till exempel https://ym.fi/sv/programmet-for-framjande-av-cirkular-ekonomi och https://ym.fi/-/kiertotalousohjelman-tavoitteena-vahentaa-uusiutumattomien-luonnonvarojen-kulutusta?languageId=sv_SE
[16] Europaparlamentets resolution om EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (punkt 6, sidan 7)
[17] Concept Note Global Alliance on Circular Economy and Resource Efficiency: https://ec.europa.eu/environment/international_issues/pdf/GACERE%20Concept%20Note.pdf
[18] EU Joint Research Centre (2021): Analysis of wood resource balance gaps for the EU
[19] VNTEAS (2021): Kostnadseffektiva medel för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogarna (på finska)
[20] McKinsey (2020): How the European Union could achieve net-zero emissions at net-zero cost
[21] Sitra (2020): Turpeen käytöstä luopuminen (på finska, Avskaffande av användningen av torv)
[22] Sitra (2020): Utvärderingskriterier: Hur känner man igen hållbara återhämtningsåtgärder?
[23] DG Trade Statistical Guide 2020
[24] EU Trade Policy Review 2021
[25] WWF (2021): Stepping Up? The Continuing Impact of EU Consumption on Nature Worldwide
Vi rekommenderar
Läst den än?