artiklar
Beräknad läsningstid 19 min

Sitras utlåtande om utkastet till det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och -politik

Sitra anser det vara viktigt att statsförvaltningens ungdomspolitiska åtgärder siktar på att främja de ungas välbefinnande. Det nuvarande utkastet till programmet för ungdomsarbete och -politik svarar dock inte tillräckligt ambitiöst mot de skrivningar i regeringsprogrammet som gäller barn och unga.

Författare

Heikki Lauha

Expert, Digital makt och demokrati

Publicerad

Det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik (RUNGPO) som beretts av undervisnings- och kulturministeriet har haft sin remissbehandling under januari. I det förvaltningsövergripande programmet som statsrådet godkänner vart fjärde år fastställer man statsförvaltningens mest centrala mål och åtgärder för att främja de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden. RUNGPO omfattar enligt ungdomslagen alla personer under 29 år, men riktas i synnerhet till 12–25-åringar. Programmet som täcker åren 2024–2027 fokuserar tematiskt på de ungas välbefinnande.

I sitt utlåtande fäster Sitra uppmärksamhet på att ungdomspolitiken ska på ett bättre sätt svara mot globala megatrender, såsom demokratins hårdare kamp, den snabba digitaliseringsutvecklingen och förändringen av informationsmiljön. För RUNGPO:s del efterlyser Sitra mer ambitiösa och konkreta åtgärder i enlighet med regeringsprogrammet för att stärka delaktigheten bland barn och i samhället, främja välbefinnandet och förebygga marginalisering.

Utlåtandet har avgetts 25.1.2024.

Läs utlåtandet i sin helhet nedan.

Sitras utlåtande: Utkastet till det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och -politik (RUNGPO) 2024–2027

Regeringens ungdomspolitiska mål och åtgärder; Korg I: Varje ung har en väg som leder framåt

Sitra anser att skrivningarna i regeringsprogrammet gällande förebyggandet av marginalisering, främjandet av välbefinnande och stärkandet av samhälleligt deltagande bland barn och unga är viktiga. Vad gäller dess mål och åtgärder svarar RUNGPO:s programutkast för närvarande inte mot skrivningarna i regeringsprogrammet på ett tillräckligt ambitiöst och konkret sätt. I sitt utlåtande fäster Sitra uppmärksamhet på hur den nationella ungdomspolitiken kan svara mot globala megatrender, såsom demokratins hårdare kamp och bildandet av nya slags makt- och påverkansmekanismer som uppstått i och med digitaliseringsutvecklingen och förändringen av informationsmiljön.

Sitra understöder RUNGPO:s mål att satsa på de ungas välbefinnande i skolor och läroanstalter. Åtgärderna i mål 1 lyfter fram elevernas och de studerandes deltagande i planeringen och utvecklingen av lärmiljöer. I åtgärderna bör man allt mer betona barns och ungas aktörskap och se förstärkandet av detta aktörskap som en del av det övergripande välbefinnandet.

OECD:s förtroendeundersökning (2021) lyfte fram paradoxen i det finländska samhälleliga deltagandet. Med detta hänvisar man till att finländarnas förtroende för samhälleliga institutioner är högt, men tron på att man själv har en möjlighet att påverka är mindre.

Om unga inte upplever demokratin som sin egen finns det risken för att förtroendet för både samhällets institutioner och andra människor försvagas. Demokratifostran och stärkandet av de ungas delaktighet är starkt förknippade med välbefinnande. Enligt rapporten om demokrati- och människorättsforstran i Finland (2023) ligger ansvaret för fostran inom demokrati och de mänskliga rättigheterna i skolor och läroanstalter för närvarande på enskilda lärare. Dessutom har demokrati och människorättsfrågor inte en synlig ställning i läroanstalternas verksamhetskultur. Rapporten rekommenderar att elevernas och de studerandes aktörskap stärks i deras egen läroanstalt- och närmiljö.

Sitra rekommenderar en skrivning i åtgärderna för mål 1 om att öka de ungas delaktighet och möjlighet att påverka i skolor och läroanstalter genom att testa olika slags metoder och modeller inom resonerande (deliberativ) demokrati. Dessutom rekommenderar Sitra att man i åtgärderna lyfter fram utnyttjandet av dialogiska metoder, såsom Dialogpaus, som ett sätt att stärka de ungas delaktighet och främja en demokratisk livsstil.

Då deliberativa och dialogiska metoder testas ska man ägna särskild uppmärksamhet åt delaktigheten av minoritetsgrupper (bland annat språkliga minoriteter). Till exempel erbjuder den av Sitra producerade handboken för demokratiska möten (Demokraattisten kohtaamisten käsikirja, 2023) experter inom offentliga tjänster verktyg för att koppla demokratiska värderingar till vardagliga möten.

Regeringens ungdomspolitiska mål och åtgärder; Korg II: Mångsidig kunskap och verktyg för att stödja ungas psykiska välbefinnande

Sitra understöder de åtgärder för främjande av de ungas välbefinnande som presenteras i korgen. Mer uppmärksamhet ska ägnas till den minskning som anges i åtgärderna i mål 5 gällande de negativa effekter som den ökade användningen av digitala apparater leder till. Även regeringsprogrammet och den offentliga diskussionen i allmänhet har framfört krav på att begränsa användningen av mobila enheter bland annat i skolor. Digitaliseringsutvecklingen och förändringen i informationsmiljön har dock förutom negativa även positiva effekter på människornas välbefinnande. Diskussionen kring användningen av digitala apparater som stöd för lärande, social interaktion och välbefinnande har förblivit mycket ytlig.

I de ungdomspolitiska åtgärderna är det mycket viktigt att beakta de mångahanda sätt som digitalisering påverkar välbefinnandet och att betona betydelsen av forskningsrön i utvärderingen av effekterna. Åren 2024–2025 finansierar Sitra Institutet för hälsa och välfärd THL:s forskningsprojekt som granskar informationsvälbefinnande och som utreder hurdana effekter den tekniska utvecklingen och en informationsmiljö som förändras snabbt har på medborgarnas välbefinnande, delaktighet och jämställdhet.

Sitra rekommenderar att man i åtgärderna utvecklar ungdomsarbetarnas kompetens så att experter inom ungdomssektorn har tillräckliga förutsättningar att förstå de olika negativa och positiva effekterna som utnyttjandet av digitalisering, sociala medier, generativ artificiell intelligens och smarta enheter har på välbefinnandet. Dessutom är det viktigt att man inom ungdomsarbetet och med de unga i fokus testar och utvecklar olika slags metoder som stöder det digitala välbefinnandet.

Regeringens ungdomspolitiska mål och åtgärder; Korg III: Ungas välbefinnande stöds genom ökad delaktighet, gemenskap och trygghet

Sitra anser att korgens målhelhet är mycket viktig. Avsnittets allmänna beskrivning konstaterar följande: ”Undersökningar visar att finländska unga har utmärkta kunskaps- och attitydmässiga färdigheter för deltagande i samhället, men majoriteten av de unga saknar intresse eller behov av alltför aktivt deltagande.” Sitras utredningar stöder inte till fullo den uppfattning som presenteras i programmet.

Sitras utredning Demokrati som en del av vardagen (2024) granskade hinder för och incitament till samhälleligt deltagande bland unga vuxna i 20–30 års ålder med både intervjuer och en omfattande befolkningsenkät. Enligt resultaten visar sig unga vuxna under 30 år inte vara mer passiva vad gäller samhälleligt deltagande än den äldre befolkningen. Jämfört med resten av den vuxna befolkningen är unga vuxna till och med mer villiga att agera mer aktivt i samhället. En central utmaning för de unga vuxnas samhälleliga deltagande är osäkerheten över den egna kunskapen och de egna färdigheterna samt oron över att deltagande är belastande och komplicerat.

Sitra rekommenderar att de mål och åtgärder som gäller fostran inom demokrati och de mänskliga rättigheterna antecknas på ett tydligare sätt i RUNGPO:s mål och åtgärder. Sitras utredning visar att unga vuxna utöver de traditionella delaktighetsmekanismerna deltar på mycket mångsidiga sätt i samhällelig verksamhet. Därför vore det bra att i programmets åtgärder även identifiera, bekänna och definiera utvecklingsåtgärder såväl för skolor och ungdomsarbete som för demokratiarbetet bland andra aktörer inom fostran och bildning. Till exempel spelar bibliotek och många andra offentliga tjänster, museer och olika slags hobbyorganisationer en viktig roll i att främja barns och ungas aktiva medborgarskap. Dessa aktörer ska stödjas ännu mer i hur de kan ge upphov till positiva upplevelser av ett demokratiskt samhälle och stärka barns och ungas tro i sin egen förmåga och sina egna möjligheter att delta.

Stärkandet av de ungas samhälleliga deltagande kräver utöver stöd och uppmuntran även olika slags sociala och ekonomiska incitament. Även Europeiska kommissionen har rekommenderat att medlemsstaterna i synnerhet uppmärksammar att deltagandet av personer i utsatt ställning, såsom unga, möjliggörs och hinder för deras deltagande avlägsnas. Enligt kommissionen bör medlemsstaterna genomföra inriktade åtgärder för att utveckla barns och ungas deltagande på lokal och nationell nivå (Europeiska kommissionen, Inkluderande delaktighet för medborgare och civilsamhällesorganisationer i politiska beslutsprocesser, 12.12.2023). I programmets åtgärder bör man uppmuntra olika aktörer, såsom välfärdsområden och kommuner, att mer aktivt använda modeller för resonerande demokrati (till exempel medborgarpaneler) som stöd för beslutsfattandet för att komplettera sådana former av representativ demokrati som ungdomsfullmäktige.

Många medborgare anser att rädslan för konflikter, gräl och trakasserier är ett betydande hinder för samhälleligt deltagande (Demokrati som en del av vardagen, 2024). Till och med 68 procent av finländarna upplever att den samhälleliga debatten försämrats (Yle, undersökningen Hyvin sanottu – Bra sagt, 2023). Enligt Sitras enkätundersökning Demokraattiset osallistumismahdollisuudet Suomessa (Demokratiska möjligheter till delaktighet i Finland, 2022) är finländare villiga att delta mer i det samhälleliga beslutsfattandet, men de vill ha enkla, anonyma och digitala sätt att delta.

RUNGPO:s åtgärder bör beakta de möjligheter som demokratiteknik och andra tekniska innovationer medför för stärkandet av de ungas delaktighet. Tekniska lösningar som bygger på öppen källkod erbjuder alternativ för den nuvarande, ofta destruktiva samhällsdebatten som förs särskilt i sociala medier. Sitra har bland annat finansierat Polis-onlineplattformens försök inom välfärdsområdena. Nästan tjugotusen finländare deltog i den riksomfattande ”Vad tycker du, Finland?”-onlinediskussionen. Dessutom har Sitra understött en kampanj där man med hjälp av Make.org-plattformen samlade in över en miljon uppfattningar från unga om EU:s framtid. Även Europeiska kommissionen har rekommenderat att medlemsstaterna bör utnyttja och testa nya tekniker i utvecklingen av deltagandet (Europeiska kommissionen, 12.12.2023).

Trots att Sitra understöder skrivningen i mål 6 om att samordna RUNGPO:s och demokratiprogrammets mål och åtgärder, är vi dock oroade över att demokratiprogrammets beredning eller verkställande tills vidare inte har fått ett separat anslag.

Sitra understöder också skrivningen i mål 7 om att stärka de ungas trygghetskänsla och säkerhet till exempel genom att utveckla Ankarverksamheten. Det vore dock bra att öka dialogen mellan experter inom ungdomssektorn, säkerhetsmyndigheter, socialarbetare och experter inom hälsovårdsbranschen, på både lokal och nationell nivå. I utkastet konstateras att den pedagogiska kompetensen förknippad med bland annat förebyggande av trakasserier definieras som en prioritering i fortbildningen av personal och ledning inom småbarnspedagogiken och undervisningsväsendet under de följande tre åren. Vi anser att även inom ungdomssektorn bör experternas kompetens vad gäller förebyggande av trakasserier och i synnerhet ingripande i de ungas nättrakasserier stärkas. Nättrakasserier är ett betydande problem i samhället (t.ex. Statistikcentralen, undersökningen Sukupuolistunut väkivalta ja lähisuhdeväkivalta Suomessa 2021, 2023) och en företeelse som ökar polariseringen. Ingripande i det förutsätter utvecklingen av sektorsövergripande verksamhetsmodeller och intensivare nordiskt samarbete (t.ex. Nordic Safe Cities-nätverket).

Sitra anser det vara viktigt att man i åtgärderna för mål 8 ”De ungas gemenskap, likabehandling och resiliens ökar” lyfter fram mediefostrans betydelse och bättre förståelse av de sociala mediernas funktionslogik. Sitra anser dock att åtgärderna inte är tillräckliga och att de inte beaktar de snabba förändringar inom teknik och i informationsmiljön som är synliga bland annat i hur de sociala medierna blivit mer beroendeframkallande och i hur desinformation och informationspåverkan ökat.

Spridningen av felaktig information och desinformation anses utgöra den mest betydande globala risken för de närmaste åren (t.ex. Världsekonomiskt forum, Global Risks Report 2024). Resultaten från Sitras utredning om digitala fotspår (2019) och Digital makt-utredningen (2022) visar att omfattningen på de data som samlats in om medborgare och beslutsfattare överskrider det sunda förnuftet och förlamar i sin omfattning individernas förmåga att förändra situationen. Bristande öppenhet inom dataekonomin och koncentrationen av den digitala makten till några få aktörer är till och med ett hot mot den europeiska demokratins hållbarhet.

Data från Sitras digiprofiltest (mer än 45 000 svar åren 2019–2023) visar också att utifrån alla åldersgrupper litar personer under 20 år mest på leverantörerna av digitala tjänster, att de är gruppen som minst skyddar sina data och att de är gruppen som har den sämsta förståelsen av författningar som gäller dataekonomi och individens dataskydd. Man kan till och med säga att de ungas digitala profil påminner till denna del mest om deras mor- och farföräldrars profil.

I Finland genomförs sådan mediefostran riktad till olika åldersgrupper, faktagranskning och undersökning relaterad till felaktig information och desinformation, som internationellt jämfört är av hög kvalitet. Aktörfältet är stort men delvis splittrat. Samarbetet mellan forskare, myndigheter, organisationer och experter inom mediefostran bör intensifieras ytterligare. Utöver mediekompetens ska man i fortsättningen satsa på digital informationskompetens och grundläggande kompetens inom dataekonomins verksamhetsmodeller bland barn, unga och experter inom ungdomssektorn. Detta är ännu viktigare när generativ artificiell intelligens utvidgar den traditionella mediekompetensen från att identifiera riktiga källor och sakligt innehåll till att även känna igen vem av barnens och de ungas ”vänner” på nätet är riktiga människor och vilket innehåll har skapats av artificiell intelligens. Sitra har bland annat finansierat Faktabaaris handbok om digital informationskompetens (2022) och bilagan gällande artificiell intelligens (2023) som gavs ut som fortsättning på handboken.

Sitra har efterlyst ett omfattande projekt för digital bildning som skulle säkerställa att digital informationskompetens och den digitala bildningen upptas som genomgående teman i läroplanerna på olika utbildningsnivåer samt i kommunernas och det fria bildningsarbetets demokratiarbete (inkl. ungdomsarbete, bibliotek, museer, folkhögskolor). För att det finländska ”bildningsprojektet” ska kunna framgångsrikt fortsätta som en grundval för den nationella resiliensen är det viktigt att bildningen i den digitala eran inte avgränsas endast till kompetens och att den inte ses endast som underställd den ekonomiska tillväxten.

EU:s nya bestämmelser om digitalisering skapar spelregler och främjar en rättvis dataekonomi och digitalisering. I bestämmelserna betonas säkerhet och bättre skydd av barnen. Problemet är dock att barn och unga ses i politiska åtgärder främst som skyddsobjekt i stället för att man skulle satsa på både utvecklingen av deras kompetens och deras möjligheter att påverka utvecklingen av digitala tjänster och framtidsdiskussionen kring digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens. Till exempel har man i beredningen av EU:s förordning om artificiell intelligens inte på något speciellt sätt beaktat barnens rättigheter, och i Finland har man inte satsat på medborgarnas delaktighet i den nationella utvecklingen av artificiell intelligens.

Sitra rekommenderar att man i programmet identifierar de ungas dåliga möjligheter att delta i beslutsfattande som gäller teknik och lyfter fram exempel som Skottland (t.ex. Exploring Children’s Rights and AI), där barns och ungas delaktighet har förstärkts i beslutsfattandet gällande artificiell intelligens i samarbete mellan statsförvaltningen, experter inom samhälle, teknik och etik och det nationella barnens parlament.

Riktlinjer för stödet till ungdomsarbete och ungdomsverksamhet

En av slutsatserna i Sitras utredning Demokrati som en del av vardagen är att ungdomspolitiska åtgärder också bör riktas till att avlägsna hinder för samhälleligt deltagande bland personer över 20 år. Sitra anser det vara viktigt att man inom ungdomsarbete och -verksamhet testar nya slags sätt att öka det samhälleliga deltagandet bland såväl barn och unga som unga vuxna med hjälp av resonerande demokrati.

Finlands nationella mål för den europeiska och internationella verksamheten på ungdomsområdet

Sitra understöder programmets mål att främja de ungas delaktighet och stärka demokratin i den europeiska och internationella verksamheten.

Enligt den internationella rapporten The Global State of Democracy 2023 fortsatte demokratin att försämras globalt under 2022. Demokratin försämrades också i många europeiska, långlivade och starka demokratier och var i synnerhet förknippad med förfallet av rättsstaten och pressfriheten. Trots att demokratins tillstånd fortfarande är ganska bra i Finland jämfört med andra länder, väcker bland annat klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald och det försämrade ekonomiska läget och säkerhetsläget mycket oro och utmanar det demokratiska samhällets strukturer.

Sitras utredning Demokrati som en del av vardagen visar dock att unga vuxna har vilja att delta i samhällsdebatten, vilket kan stödjas med nya sätt att delta. Till exempel genomförde man under sommaren och hösten 2023 en digital medborgarkonsultation som omfattade hela Europa och som kartlade de ungas uppfattningar om EU:s framtid. Försöket visade att finländska unga var mycket aktiva bland andra EU-länder. Nya sätt att diskutera EU och globala frågor bland unga och mellan beslutsfattare och unga bör utvecklas.

Utöver demokratimätare är Finland en av de bästa länderna i världen när det gäller utnyttjande av digitalisering. Problemet är dock att förbindelsen mellan digitalisering och demokrati inte identifieras tillräckligt bra på nationell och global nivå. Därför rekommenderar vi att Finland i EU:s demokratiarbete lyfter fram det starka sambandet mellan digitalisering och demokrati. Till exempel har EU:s bestämmelser om digitalisering, såsom EU:s rättsakt om digitala tjänster och förordning om artificiell intelligens, en betydande inverkan både på den offentliga och privata sektorns verksamhet och även i större utsträckning på användningen av digitala tjänster som är avsedda för samtliga medborgare. Både unga och aktörer inom ungdomssektorn behöver mer förståelse och kompetens när det gäller rättsakternas effekter och deras tillämpning.

Andra tankar kring programmet

Sitra är oroad över att programmet för närvarande inte har någon koppling till Finlands digitala kompass eller programmets verkställande (t.ex. programmet för utveckling av digital bildning och grundläggande färdigheter) eller till riktlinjer som gäller digitaliseringen av fostran och utbildning. Å ena sidan är faran att ungdomsarbetet och -politiken inte hålls med i statsförvaltningens övriga digitaliseringsutveckling. Å andra sidan kan detta leda till att man i digitaliseringens utveckling inte identifierar de ungdomspolitiska dimensionerna. Detta kan också leda till att man inom digitaliseringsutvecklingen ser de unga och ungdomssektorn endast som föremål för åtgärder, inte som aktiva aktörer.

En betydande teknisk utveckling som påverkar samhället är förknippad med artificiell intelligens, i synnerhet den snabba ibruktagningen av generativ artificiell intelligens i samhället. Enligt en rapport (2023) från det brittiska Office of Communications-ämbetsverket använder 79 procent av unga i 13–17 års ålder och 40 procent av barn i 7–12 års ålder generativ artificiell intelligens. Enligt Sveriges ungdomsbarometer (Back2School 2023) hade 75 procent av 15–24 år gamla och till och med 84 procent av 15–16 år gamla svenska unga utnyttjat generativ artificiell intelligens under det senaste året. Över hälften (55 %) medgav att de använt artificiell intelligens utan tillstånd för att göra skoluppgifter.

Sitra efterlyser att man i programmet ska identifiera och bereda sig för de betydande samhälleliga implikationer som artificiell intelligens medför och uppmuntrar aktörer inom ungdomssektorn att utnyttja artificiell intelligens på ett ansvarsfullt och etiskt sätt. Barns och ungas delaktighet och aktörskap måste stärkas i planeringen, utnyttjandet och bedömningen av artificiell intelligens. Till exempel har man i referensramen för digitaliseringen av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och det fria bildningsarbetet ställt som mål att under 2024 utarbeta riktlinjer för användningen av artificiell intelligens.

Dessutom efterlyser Sitra ett starkare framtidsbaserat perspektiv i programmet. Enligt Sitras Framtidsbarometer (2023) har de ungas intresse för framtiden blivit starkare jämfört med tidigare barometrar. Enligt resultaten upplever 85 procent av unga i 15–24 års ålder att de kan själv påverka hurdan den egna framtiden blir. Å andra sidan anser både unga och äldre respondenter att i synnerhet barn och unga får inte sin röst tillräckligt hörd i framtidsdebatten.

Statsrådets framtidsredogörelse, del 1 och 2: Utblick över kommande generationers Finland (2023) presenterar internationell praxis för hur kommande generationer kan på ett bättre sätt beaktas i beslutsfattandet. Framtidsutskottet konstaterar i sitt utlåtande om framtidsredogörelsen (Betänkande FrUB 1/2022 rd – SRR 16/2022 rd) att statsrådet bör ”utveckla tillvägagångssätten för barn och unga under 18 år att ta ställning till framtidsfrågor och vara aktiva aktörer i det finländska beslutsfattandet och i byggandet av en gemensam hållbar framtid.” Sitra rekommenderar att dessa skrivningar beaktas i RUNGPO:s mål och åtgärder.

Vad handlar det om?