Sitras utlåtande om utkastet till Finlands digitala kompass

Bakgrund

Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra har gjort ett utlåtande om utkastet till Finlands digitala kompass. Den digitala kompassen är Finlands nationella strategiska färdplan. Kompassen anknyter till Europeiska kommissionens initiativ om ett digitalt decennium, som Sitra tidigare gett ett utlåtande om åt Europeiska kommissionen. Finland är ett av de första länderna som förverkligar en kompass.

Finlands digitala kompass har beretts i samarbete med intressentgrupper. Beredningssamarbetet har varit smidigt och Sitra har deltagit aktivt i beredningen. Både internationella och nationella perspektiv har tagits väl i beaktande i utformandet av den digitala kompassen.
Kompassen har som målsättning att skapa en gemensam nationell vision och målsättningar för digitaliseringen och dataekonomin fram till år 2030. Fyra delområden granskas i kompassen: kompetens, säkra och hållbara digitala infrastrukturer, digital förändring i företag och digitalisering av offentliga tjänster. Den digitala kompassen förknippas också med regleringen av och spelregler i den europeiska dataekonomin samt innovationsverksamhet.

Kompassen drar nytta av och uppmärksammar till exempel Sitras utredningar, projekt och initiativ. Till exempel har Sitras promemoria om Finlands styrkor, utmaningar och eventuella möjligheter i att bygga en dataekonomi, som publicerades i januari 2022, använts som bakgrundsmaterial för beredningen av Finlands digitala kompass. Sitra vill även i fortsättningen stödja förverkligandet av kompassen samt samordna kompassen och Sitras initiativ.

Sitras främsta observationer

Digitaliseringen och dataekonomin är fenomen som genomsyrar hela samhället och som kräver ledarskap och samarbete över sektorsgränserna. Sitra anser att Finlands digitala kompass är ett välkommet verktyg för statsförvaltningen för att lotsa denna långsiktiga utveckling över regeringsperioderna.

Enligt Sitra är det viktigt att kompassen bidrar till vilja och lägesbild även inom samhället som helhet. I bästa fall kan kompassen erbjuda en samarbetsmodell där förvaltningen tillsammans med andra aktörer följer med förverkligandet av de ställda målen och planerar nödvändiga åtgärder för att främja dem.

Sitra vill lyfta fram fyra viktiga synpunkter:

• Sitra anser att det är viktigt att en rättvis dataekonomi stärks som ett tema som genomsyrar den digitala kompassen. Åtgärder, nyckelresultat och indikatorer förknippade med rättvis dataekonomi ska förtydligas och kompletteras när man har en tydligare lägesbild. Sitra har utvecklat en vägkarta för rättvis dataekonomi som bidrar till att stärka lägesbilden och identifierar vilka åtgärder och indikatorer som behövs.
  
  Sitra deltar gärna i att verkställa och vidareutveckla Finlands digitala kompass. Sitra anser att ett nytt tema ska ingå Finlands digitala kompass: ett åtgärdsprogram för det nationella hälsodataområdet. Programmet skulle stödja den nationella tillväxtstrategin inom hälsobranschen. Också förverkligande av både hälsobranschens vägkarta och rekommendationer gällande förutsättningarna för dataekonomins tillväxt, som Sitra publicerade i ett arbetspapper våren 2022, skulle få stöd av programmet.
• Sitra anser att det är viktigt att kompassen stödjer Finlands dubbla omställning mot en digital grön framtid samt uppmuntra till att satsa starkt på kompetens. Kompassens klimat- och miljödimension ska stärkas i en betydande grad, så att den följer klimat- och miljöstrategin för ICT-branschen i Finland och så att den ekologiska hållbarheten som valts som en central värdering för den digitala kompassen förverkligas. Förutom en förutsättning för att lösa den ekologiska hållbarhetskrisen är detta också en möjlighet att göra Finland till en betydelsefull föregångare inom ekologiskt hållbar digitalisering, vilket är ett tema som väcker mycket internationellt intresse.
• Den nationella kompetensen ska stärkas och insatserna i kompetens ska förverkligas i samarbete med olika aktörer. Att stärka de digitala färdigheterna hos både medborgarna och hela samhället i stort bör betonas och det är bra att se detta som en övergripande fråga. I den digitala tid vi lever i bör exempelvis en individs rättighet till sin egen data lyftas fram som en mänsklig rättighet. Det är inte endast de som nyttjar digitalisering i sin affärsverksamhet som behöver nytt kunnande och digital kompetens. Eftersom digitala och datafärdigheter har en central betydelse för en människas förmåga att agera i samhället handlar digital och datakompetens också om hållbarheten och förnyelseförmågan hos vår demokrati. Man måste veta hur man använder digitala tjänster: om vi till exempel inte ser till att den äldre befolkningens har tillräckliga färdigheter utnyttjar vi inte digitaliseringens fördelar och dessutom löper en del av befolkningen risk att marginaliseras.

Utmaningar och möjligheter

Den finländska diskussionen om dataekonomi och i allmänhet kulturen kring ekonomidebatten behöver förbättras. Frågorna diskuteras i allmänhet inte. Ifall frågorna diskuteras så utgår diskussionerna ofta exempelvis från ett dataskydd- och cybersäkerhetsperspektiv.

Att trygga välbefinnandet i Finland förutsätter att ekologisk hållbarhet tas på allvar i allt beslutsfattande och all verksamhet. Den ekologiska hållbarhetskrisen är den främsta faktorn som påverkar vår framtid. Att hitta en lösning på krisen är brådskande. Av denna orsak ska den digitala kompassen i en omfattande grad behandla åtgärder som strävar till att minska på koldioxidavtrycket för digital teknik, vid sidan om åtgärder som ökar på kolhandavtrycket.

Rysslands anfallskrig i Ukraina och den åtstramade säkerhetspolitiska situationen understryker, förutom cybersäkerhet, även betydelsen av en transparent dataekonomi, vår datasuveränitet (både som individer och nation), dataekonomifärdigheter och digital utbildning ännu mer än tidigare. En central fråga är till exempel hur vi kan använda teknologi för att stödja demokrati och fred och hur vi i fortsättningen kunde identifiera och bekämpa olika former av informationspåverkan, medan omvärlden blir allt mer utmanande (bland annat deepfake-teknologi och andra sätt att påverka). Eftersom teknikens utveckling är snabb, ska till exempel målsättningar i anknytning till utvecklingen av den digitala informationskompetensen vara tillräckligt ambitiösa och framtidsorienterade.

Mål

Utbildningssystemet bör utvecklas så att alla som utexamineras har tillräckliga grundläggande digitala färdigheter. Vid sidan om detta bör man lösa hur man kunde uppdatera kompetensen hos de som är i arbetslivet och de som redan har lämnat arbetslivet. Detta lär kräva ett program och åtgärder av flera aktörer. Ett utbildningsprogram för välbefinnandeanalytiker är ett exempel på ett nytt tvärvetenskapligt utbildningsprogram. Programmet baserar sig på Sitras internationella pilotprojekt som genomförts i samarbete med flera olika aktörer och en kompetenskartläggning inom hälsovården. Dessutom borde målsättningen vara att hela befolkningens digitala kunnande tillvaratas. Till exempel digital läskunnighet och färdigheter inom dataanalys är mycket viktiga.

I målbildsarbetet framgick det att det nationella kompetenskapitalet behöver synliggöras. Målsättningen med arbetet är att möjliggöra en utveckling av kompetens så smidigt och omfattande som möjligt. När kunnandet görs synligt till exempel digitalt och i en öppen data lake, som vi visade i Birkalands simulering, är det enklare att utveckla, utnyttja och synliggöra kunnande. Frågan har även en nationalekonomisk betydelse.

Målsättningen är att skapa en så heltäckande och aktuell lägesbild om det nationella kompetenskapitalet som möjligt. Lägesbilden utnyttjas för att utveckla tjänster, styra verksamhet och rikta politiska åtgärder. Det behövs en helhetsbild av det nationella kompetenskapitalet för att lösa matchningsproblemet mellan utbildningen och arbetslivet. Ju noggrannare information det finns om kompetensen, desto bättre fungerar matchningen mellan arbetstagare och arbetsplatser samt inlärare och utbildningsplatser. Målbilden går att finna i Sitras publikation Mot livslångt lärande.

Kompetens hänvisar i denna kontext också till att kunna identifiera skadliga miljöeffekter som orsakas av digitaliseringen och en växande användning av data, och förmågan att minska på skadeverkningar. Dessa åtgärder är bland annat hållbar programvaruutveckling och planering av resurseffektiva digitala tjänster (grön kod), material- och produktutveckling enligt principerna för cirkulär ekonomi samt materialåtervinning (digitala enheter). Att öka kompetensen kring dessa är också en central åtgärd för att utveckla hållbara digitala lösningar. I den digitala kompassen presenteras emellertid inte de ovan nämnda lösningarna eller åtgärder förknippade med dem. Detta är en brist när man pratar om ekologiskt hållbar digitalisering och dataekonomi.

I delområdet infrastruktur ingår förutom teknik även mjuk infrastruktur: rådgivning, avtalsarrangemang, utbildning och kompetens, planering av digitala tjänster och bättre kod.

Det handlar om förmågan att kunna dra fördel av infrastrukturen. Ett bra exempel på detta är Birkalands simulering av öppen data och ett scenario som byggts på basis av det, som visar att det redan finns en hel del möjligheter för öppen data. Dessa möjligheter blir emellertid inte effektivt testade eller föremål för pilotprojekt. En mera agil utveckling- och försökskultur skulle möjliggöra att idéer snabbt kunde testas i praktiken, vilket skulle föra oss framåt i snabbare takt.

Verkställandet och uppföljningen av kompassen lönar sig att göra i gott samarbete med olika parter, med hänsyn till en omvärld i förändring. Sitra är en aktiv aktör inom delområdet.

En fungerande dataekonomi förutsätter att processer i anknytning till myndigheters förvaltning förbättras så att företag kan agera på en inre marknad i förändring. För att accentuera frågan konstaterar 25 % av de finländska företagen att kompetensen saknas och resten konstaterar att resurser inte finns. Det finns skäl att reagera på denna kompetens- och resursbrist i företagen.

Nyckelresultat

Målet ”Finland är ett digitalt bildat land” (s. 18) förblir på en ganska hög och ytlig nivå. Det räcker inte enbart med en förmåga att agera i ett digitalt samhälle, vilket även beredarna identiferade. I detta skede skulle det vara bra att understryka betydelsen av digital växelverkan och digitala möten, det vill säga hur vi agerar för att uppmärksamma varandra till exempel i sociala medier. Det handlar om ett samhälle i teknologisk och även annars i stark förändring och att den sociala verksamheten och de nya verksamhetsmiljöerna borde speglas i människans psykiska tillväxt och beteende. Det är bra att betydelsen av ömsesidig respekt betonas, samt att tilliten till samhället också ska bevaras. För att bildningen ska utvecklas behövs även en förståelse för omvärlden och förändrade metoder för växelverkan.

Det finns många olika åtgärder som gör det möjligt att minska på skadliga miljöeffekter som orsakas av digitaliseringen och en växande användning av data. Dessa åtgärder är bland annat hållbar programvaruutveckling och planering av resurseffektiva digitala tjänster (grön kod), material- och produktutveckling enligt principerna för cirkulär ekonomi samt materialåtervinning (digitala enheter). Att öka kompetensen kring dessa är också en central åtgärd för att utveckla hållbara digitala lösningar. I den digitala kompassen presenteras emellertid inte de ovan nämnda lösningarna eller åtgärder förknippade med dem. Detta är en anmärkningsvärd brist när man pratar om ekologiskt hållbar digitalisering och dataekonomi.

Datarymder behandlas i kompassens Mål- och åtgärdstabeller under delområdet, Digital infrastruktur / Dataekonomi (bilaga 1, sida 47). I kolumnen ”Beslut och kopplingar” har enbart trafikdataprojekt behandlats. I avsnittet borde TEHDAS-samarbetsprojektet, ”Joint Action Towards the European Health Data Space – TEHDAS”, som förknippas med det europeiska hälsodataområdet, som koordineras av Sitra, läggas till. Projektet finansieras av Europeiska unionens tredje hälsoprogram, där gemensamma verksamhetsprinciper för att utnyttja hälsodata utvecklas. Från Finland medverkar förutom Sitra även Institutet för hälsa och välfärd (THL), Findata, CSC och VTT i projektet.

TEHDAS-projektet är på ett väsentligt sätt förknippat med förslaget om rättsgrund för ett europeiskt hälsodataområde (EHDS) som komissionen publicerade i maj 2022. Förslaget lyfter utnyttjandet av hälsodata till centrum för den europeiska inre marknaden. Förslaget skapar även förutsättningar att utnyttja hälsodata såväl för individers hälsa, folkhälsan, forskning och företagens utvecklings- och innovationsverksamhet i en snabbt växande hälsodataekonomi.

I samband med kompassen borde ett åtgärdsprogram för det nationella hälsodataområdet inledas. Det första steget är att förnya strategin för sektorn för hälsa och välbefinnande så att den främjar digitaliseringen och dataekonomi. Strategin bör verkställas effektivt. Strategin bör innehålla nationella effektmål för internationalisering och utvecklingen av Europas inre marknad.

Den digitala kompassen lyfter på ett bra sätt fram de möjligheter och åtgärder som erbjuds av digital teknik som svarar på klimat-, cirkulär ekonomi- och miljöutmaningar. Utkastet noterar stigande digitala teknologier som för tillfället genomgår snabb utveckling, bland annat 5G, 6G, IoT, artificiell intelligens, blockkedjor och kvantteknologi, samt synliggör hurdana möjligheter dessa kan medföra för den digitala och gröna omställningen. Många av dessa teknologier är emellertid mycket energiintensiva. Skadlig miljöpåverkan som orsakas av en ökande användning av digital teknik i fråga, och åtgärder som siktar på att minska på dem lyfts emellertid inte fram i den digitala kompassen.
Ifall Finland vill vara en föregångare bland de digitaliserade länderna och en vägvisare inom delområden digitalisering och dataekonomi, bör också de finländska lösningarnas totala hållbarhet vara världens bästa. Förutsättningen för detta är att identifiera, helhetsmässigt utvärdera och mäta både positiva och negativa miljöeffekter i anslutning till digitala teknologier och lösningar i fråga. Finland kan på detta vis agera som ett exempel för andra EU-länder, inkludera klimat- och miljödimensionen i den digitala kompassen och uppmärksamma sitt arbete som det första landet i världen som utarbetat en nationell klimat- och miljöstrategi för ICT-branschen.

I utkastet till Finlands digitala kompass uppmärksammas de möjligheter och lösningar som digitalisering och data kan erbjuda i den gröna omställningen (kolhandavtryck). Däremot har utkastet inte uppmärksammat IKT-branschens och IC-teknologins hållbarhetsutmaningar (kol- och materialavtryck), som hänger ihop med apparaternas korta livscykel och användningen av naturresurser, ineffektiva och kortlivade lösningar i programvaruteknik samt hur en växande mängd data bidrar till infrastrukturens energiförbrukning och koldioxidavtryck. Utkastet till den digitala kompassen nämner heller inte åtgärder med vilka man kunde implementera klimat- och resurseffektiva operativa modeller som utnyttjar digitalisering och data (dataekonomi).

Den digitala kompassens målsättning är att skapa en gemensam nationell vision och färdplan för digitaliseringen och dataekonomin fram tills år 2030. Digitalisering och dataekonomi berör alla sektorer och utgör en grund för ekonomins förnyelse och en central faktor för företags framtida konkurrenskraft.
I kompassens mål- och åtgärdstabell Företagens digitala omvandling / Digitala teknologier / Beslut och kopplingar (bilaga 1, sida 55) nämns Sitras tema Rättvis dataekonomi och Vägkarta för dataekonomi-projekt. I Sitras tema Rättvis dataekonomi ingår dessutom tre andra projekt utöver Vägkartan för dataekonomi: Hälsodata 2030, Konkurrenskraft genom data och Gaia-X Finland, som alla stödjer Digitala kompassens mål inom olika delområden, medräknat företagens digitala förändring.

Indikatorer

Utveckling av kompetens är en mångfacetterad fenomen. Lärandet sker i arbetet, på fritiden, i utbildningssystemet och andra ärmiljöer. Kompetens har också en mångfacetterad betydelse såväl för förnyelseförmågan, bildningen, välbefinnandet och delaktigheten som konkurrenskraften och ekonomin. För att utveckla kompetenshöjande åtgärder behövs att flera olika aktörer deltar i mångsidiga aktiviteter. För att kunna säkerställa att vi rör oss i rätt riktning ska också indikatorerna vara mångsidiga.

Genom att stärka innovativa lösningar i ekosystem och kunskapskluster som skapats i samarbete mellan offentliga och privata sektorn kan kunskapsstrukturer aktivt utvecklas.Genom att synliggöra Finlands styrkor ska internationella företag bli lockade att investera i digi- och dataekonomi inom kunskapskluster.
Sitra har sammanställt sin uppfattning för att främja livslångt lärande i Finland i en rapport med sju rekommendationer:

En övergripande granskning av livslångt lärande förutsätter att man åstadkommer kollisioner mellan tankemodeller och ställer individen i centrum för tänkandet.

• Centrala aktörer beslutar tillsammans om strategin för livslångt lärande.
• Att öka det politiska samförståndet om resultaten av långsiktiga investeringar inom kompetensutveckling.
• Aktörerna ska rikta in utvecklingsarbetet så att det motsvarar regionernas och företagens verkliga kompetensbehov.
• Aktörerna ska utveckla målinriktade ekosystem för kompetensförnyelse.
• Aktörer inom livslångt lärande ska producera och utnyttja högklassig information.
• Att bygga upp en omfattande verksamhetsmodell för ledning genom information som involverar olika aktörer.

Till exempel i modellen för informationsledning beskrivs hur de strategiska målen gemensamt definieras, hur en delad lägesbild skapas, hur information tillsammans produceras och tolkas och hur informationen som insamlas om effekterna styr beslutsfattandet.

Att leda livslångt lärande förutsätter en decentraliserad ledning och att besluten fattas så nära kunderna som möjligt. De eftersträvade fördelarna ska förstås så att man vet hurdan förändring man eftersträvar och vilka indikatorer det lönar sig att använda. När lärandet utvecklas behövs ett ekosystemliknande tankesätt och gemensamma plattformar.

Dataekonomin är i sig en indikator på värdet som skapas från datamarknadernas verksamhet. Att fastställa indikatorer för dataekonomin kräver rätt slags och nytänkande frågeställningar.

Indikatorer för data- och kommunikationsteknologibranschen är mycket viktiga för kompassen. Informations- och kommunikationsbranschen står enligt olika bedömingar just nu för 4–10 procent av världens energiförbrukning. Enheternas livslängd minskar på grund av att teknologin utvecklas i en ökande fart och elektronikavfall är den snabbast växande avfallssorten i världen. Enligt prognoserna kommer IKT-branschens andel av världens energiförbrukning att stiga till ungefär en femtedel redan till slutet av detta decennium. Att minska på energiförbrukningen i branschen är därför viktigt.

Internationella rättsliga ramar som gör det möjligt att spåra utsläpp är enligt Sitra en bra målsättning. Det skulle möjliggöra att en produkts kolavtryck kan beräknas under hela dess livscykel, ända fram till produktens användare. Enligt Etlas undersökning uppstår en betydande del av IKT-sektorns utsläpp i Finland i den internationella leveranskedjan. Därför borde tyngdpunkten hos mätning och rapportering av utsläpp granskas i hela värdekedjan.

Att utveckla och påskynda idrifttagandet av verktyg som beräknar företags kolhandavtryck är en bra målsättning. Samtidigt är det bra att komma ihåg att beräkningen av kolhandavtryck baserar sig på hur koldioxidavtryck beräknas.

Uppföljning av resultat och utvärdering av samhälleliga effekter 

Då kompassen förverkligas, anser Sitra att det är viktigt att uppfölja resultat och utvärdera samhälleliga effekter inom alla delområden. Uppföljning och utvärdering förutsätter också samarbete och eventuellt utveckling av nya angreppsätt och indikatorer. Ett bra exempel på ett välgjort analysarbete är rapporten för hållbar ekonomisk tillväxt. I rapporten behandlas bland annat följande grundfråga: varför har Finland inte lyckats utnyttja sina goda utgångspunkter för att skapa en tillväxt som tryggar välbefinnandet i vårt samhälle. I rapporten har man också behandlat effekterna av FUI-satsningar.

Övriga iakttagelser om utkastet till den digitala kompassen

Sitra konstaterar att målen för den digitala omställningen och utvecklingen av konkurrenskraft kan inte nås utan satsningar på en värdebaserad datapolitik och utveckling av spelregler för en rättvis dataekonomi. Därför vill vi betona den dubbla omställningen, det vill säga den digitala gröna övergången samt digital självbestämmanderätt. Ansvarsfull och hållbar användning av data förnyar Finlands ekonomi samtidigt som en ekonomi som stärker klimatet och naturen gör Finlands välbefinnande möjligt. Digitala gröna investeringar skapar arbete, utkomster och exportmöjligheter.

Finland kan agera som ett exempel för andra EU-länder genom att förverkliga en rättvis dataekonomi, och inkluderar klimat- och miljödimensionen i den digitala kompassen. Dessutom kunde Finland uppmärksamma sitt arbete som det första landet i världen som utarbetat en nationell klimat- och miljöstrategi för IKT-branschen.
Sitra har gjort långsiktigt arbete för en rättvis dataekonomi samt för att förstå och utnyttja möjligheterna av hållbar utveckling och digital grön omställning både i Finland och internationellt. Sitra stödjer ett ambitiöst och samtidigt praktiskt genomförande av den digitala kompassen.

Mer information

Offentligt samråd i utlåtandetjänsten