(Översikten är sammanställd för Sitras förvaltningsrådet för perioden 12.6–24.9.2024)
1. Översikt
Sitras nya strategi antogs av förvaltningsrådet den 12 juni 2024 och trädde i kraft i början av september.
Genom den nya strategin läggs fokus i våra insatser på att främja välfärd och stimulera ekonomisk tillväxt inom gränserna för naturens bärkraft.
Vi hjälper Finlands förnyelse genom att ta fram förutsägelsedata om framtidens stora utmaningar, främja förnyelsen med sociala innovationer och öka samarbetet med andra aktörer för att lösa problemen.
Vi såg också över Sitras egen verksamhets- och organisationsmodell. De tidigare tematiska enheterna ersattes av följande fyra funktioner med var sin nya chef: Förutsägelse och utbildning (Veera Heinonen), Lösningar (Kalle Nieminen), Program (Lasse Miettinen) och Internationellt arbete (Kristo Lehtonen).
De närmaste åren kommen Sitra att söka lösningar på framför allt fyra utmaningar för Finlands framtid, nämligen tillväxt, hållbarhetsomställning, starkare demokrati med mindre polarisering samt användning av data och artificiell intelligens.
Vi utnämnde två nya starka namn för att kunna främja hållbar ekonomisk tillväxt med robusta tag. Matti Paavonen valdes till huvudekonom på Sitra. Den nya deltidsanställda äldre rådgivaren Petri Rouvinen kommer från Etla och bidrar med kompetens inom i synnerhet innovation.
I september offentliggjorde vi en externa experters utvärdering av Sitra. Vi hade beställt utvärderingen som underlag för strategireformen, och de viktigaste rekommendationerna har beaktats i den nya strategin. Enligt utvärderingsrapporten ökar behovet av Sitras framtidsorienterade arbete allt mer i vår tid av komplexa problem.
I början av hösten färdigställdes en omfattande intervjuundersökning på uppdrag av Sitra. Den klarlade 1 200 företagsledares tankar om behoven, drivkrafterna och flaskhalsarna gällande FoU-investeringar. Dessutom utarbetade vi tillsammans med Utrikespolitiska institutet en promemoria om de långsiktiga ödesfrågor för Europa som kräver mer uppmärksamhet här och nu inom Finlands politik och påverkan i EU.
2. Detta gjorde vi under rapporteringsperioden
2.1 Förutsägelse och utbildning
Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:
Utrikespolitiska institutets och Sitras gemensamma debattinlägg om EU:s val inför framtidens EU:n tulevaisuusvalinnoista
I slutet av augusti publicerade vi Sitras och Utrikespolitiska institutets gemensamma promemoria Millaisen EU:n haluamme?. Den bjuder in till en debatt om alternativa framtidsscenarier för EU, unionens stora val och deras långsiktiga konsekvenser. Promemorian bygger på expertworkshoppar som ordnades i våras.
Tillsammans med Utrikespolitiska institutet anordnade vi också en debatt på Europaforumet i Åbo med rubriken Euroopan tulevaisuus – EU-politiikan kova ydin vai alaviite? (Europas framtid – kärnan eller en fotnot i EU-politiken?). I debatten deltog bland annat europaparlamentarikern Li Andersson, EU-ungdomsdelegaten Emilia Uljas (Allians rf), seniorforskaren på Utrikespolitiska institutet och författaren av promemorian Tuomas Iso-Markku samt chefen för Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen Markku Keinänen (t.o.m. 1 september).
Teamen för programmet Framtidsmakt har valts – 15 försök startar på olika håll i Finland
Under våren sökte vi team för att spåna idéer och driva försök med att bredda samhällspåverkan inför framtiden. Vi fick in 180 ansökningar och valde utifrån dem ut 15 team för programmet – såväl organisationer, universitet och företag som aktörer inom den offentliga förvaltningen. Till exempel i Finnish Consulting Groups (FCG) projekt får barn och unga ta ställning till planläggning. Föreningarna Finlands Byar, Kymenlaakson kylät och Satakylät testar hur landsbygden kan göra sig bättre hörd i framtidsdiskussionerna. Tusby kommun vill få fram en mer röststark kommunstrategi, det vill säga aktivera underrepresenterade grupper att delta i framtidsarbetet.
Samtidigt utvecklar teamen verktyg och arbetsmodeller för alla intresserade som stöd för demokratisering av framtidsmakten.
Utbildning i hållbar ekonomisk politik (kurs 22) inledde Sitras utbildningshöst
Sitras samhällsinriktade utbildningsprogram, det vill säga Ledarskapsutbildning i hållbar ekonomisk politik och Utbildning i framtidens EU-ledarskap, fortsätter på hösten. Kurs 22 i hållbar ekonomisk politik startade i augusti.
2.2 Utmaning: Ekonomisk tillväxt
Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:
Statlig FoU-finansiering till företag är ett viktigt incitament
Statens rekordstora satsningar på forskning och utveckling kräver investeringar också av företagen. Vi klarlade företagens avsikter genom att intervjua 1 200 företagsledare. Enligt undersökningen anser 60 procent av de intervjuade företagsledarna att stödet från staten uppmuntrar företagen att öka de egna FoU-satsningarna antingen betydligt eller måttligt. Särskilt små företag med färre än tio anställda, men även starkt tillväxtinriktade företag är intresserade av att öka sina satsningar och följa i statens fotspår. Flaskhalsarna anknyter enligt företagsledarna särskilt till bristen på kompetent arbetskraft.
Vi identifierar utmaningarna för FoUI-sektorn och söker lösningar tillsammans med våra samarbetspartner och Forsknings- och innovationsrådet. Vi arbetar bland annat med en analys av Finlands internationella jämförelsegrupper och driver regionala försök med samarbetsmodeller för FoUI.
Snabb utveckling av välfärdsområdenas FoUI-miljö kan också ge tillväxt i hälso- och sjukvårdssektorn
Insatser för att driva på FoUI-aktiviteten inom hälso- och sjukvårdssektorn i Finland har pågått länge. Sektorn har redan en del progressiva strukturer för samarbete, men utvecklingsinsatserna bör fortsätta och finansieringen öka på ett strategiskt och förutsebart sätt. Vi har sammanställt det centrala budskapet i expertdebatter som Sitra och SHM ordnade. De handlade om behovet att stimulera tillväxten inom hälso- och sjukvårdssektorn, såsom användning av hälsodata och artificiell intelligens, FoUI-samarbete mellan välfärdsområden och företag samt kompetenskluster inom hälsosektorn.
2.3 Utmaning: Hållbarhetsomställning
Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:
Vi utredde hur Finland kan vara självförsörjande på protein genom inhemska växtproteiner
I och med Rysslands anfallskrig och det allt spändare världsläget är det viktigare än förr för Finland att säkerställa en tillräcklig inhemsk proteinproduktion under alla omständigheter. Samtidigt uppmanar kostrekommendationer medborgarna att av hälsoskäl gå över till en växtbaserad kost.
En utredning som vi beställde av Naturresursinstitutet visar att inhemska växtproteiner kan spela en viktig roll för att säkerställa Finlands självförsörjning på protein och hälsosam näring i framtiden.
Ekonomiska mekanismer hjälper att förhindra förlust av biologisk mångfald
Ekonomiska incitament kan ge skjuts åt insatserna för att bromsa förlusten av biologisk mångfald. På olika håll i världen har införts miljöavgifter, bidrag och frivilliga lösningar som uppmuntrar företag att minska negativ miljöpåverkan eller förbättra miljöns tillstånd.
Vi sammanställde 17 praktiska exempel på hur ekonomiska mekanismer används hos oss och i andra länder. I Sitras promemoria presenteras också sådana alternativ som eventuellt kan övervägas i Finland.
Vi stärker den finländska finanssektorns förmåga till förutseende genom en ny utbildning
För att finanssektorn i Finland ska kunna ställa om till en naturstärkande framtid och behålla sin konkurrenskraft, är det viktigt att ställa naturen i fokus för beslutsfattandet. Ett hjälpmedel för detta är den nya internationella ramverket för miljörapportering TNFD (Taskforce for Nature-related Financial Disclosures). I höst kommer vi att anordna finländska finansföretag utbildning, som stödjer införandet av TNFD. Vår vision är att finanssektorn i Finland är en global föregångare inom tillämpning av ramverket.
2.4 Utmaning: Starkare demokrati och mindre polarisering
Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:
Medborgarpaneler yttrade sig om planeringen av kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi
Sitra siktar på att medborgarpaneler blir en bestående metod för delaktighet i beslutsfattandet på alla beslutsnivåer i Finland. I Jyväskylä testade man en medborgarpanel där invånarna tog ställning till stadens sparprogram. Panelen i Rautalampi dryftade saneringen av ett kommunägt hyreshusbolag.
I Mellersta Finlands välfärdsområde har man redan utvärderat vilken effekt medborgarpanelen som genomfördes i våras haft på besluten. Enligt välfärdsområdets servicedirektör hade panelens uttalande en stor effekt på beslutet om servicenätet. Det har föreslagits att panelen ska få fortsättning.
Medborgare dryftade styrmedlens godtagbarhet i nyttjandet av skogarna
Hurdana lösningar om skogen är rättvisa och allmänt acceptabla? Den frågan kommer i höst att diskuteras av de 45 deltagarna i medborgarpanelen om skogen. De slumpmässigt rekryterade deltagarna kommer från olika håll i landet. Utifrån diskussionerna formuleras ett skriftligt ställningstagande med rekommendationer till beslutsfattarna som stöd för miljö- och klimatpolitiken. Medborgarpanelen om skogen finansieras av Sitra och genomförs av Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral.
Vi diskuterade artificiell intelligens i förhållande till barnets rättigheter
Aktörer inom pedagogik och utbildning samt experter på teknik, barnets rättigheter och demokrati samlades i september för att diskutera demokrati, barnets rättigheter och artificiell intelligens. Vårt mål var att skapa en gemensam bild av hur det vore möjligt att öka barns och ungas medverkan i utvecklingen av AI och beslutsfattandet om den.
2.5 Utmaning: Användning av data och artificiell intelligens
Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:
Slutrapporterna från försöken säger att generativ artificiell intelligens ger fördelar för lagberedarna
Lagberedningsprocessen består av många moment. I framtiden kan generativ artificiell intelligens hjälpa effektivisera processen genom att hjälpa vid hanteringen av stora mängder information. Vi finansierade och konsulterade statsförvaltningens försök med generativ artificiell intelligens för framtagning av ett verktyg för lagberedarna.
I försöken som avslutades i juni deltog kommunikationsministeriet, statsrådets kansli och justitieministeriet. Försöken tydliggjorde att artificiell intelligens kan hjälpa att fördjupa expertarbetet, men att de finska språkmodellerna kräver vidareutveckling för att de ska ge nytta. Vi gjorde en sammanställning av lärdomarna och rekommendationerna från försöken. För resultaten av utvecklingsarbetet redogörs också i kommunikationsministeriets och statsrådets kanslis slutrapporter.
Försöksteam utvecklade bättre tjänster med hjälp av data
I våras valde vi utifrån en öppen utlysning åtta försöksteam till ett förändringsprogram i Sitra Lab för framtagning av bättre tjänster med hjälp av data. Teamen fokuserade på bland annat innovativa datalösningar för regionala sysselsättningstjänster, förebyggande av social utslagning av unga med hjälp av artificiell intelligens samt ett datalager för idrott och motion i Finland. Teamen delade med sig av resultaten och lärdomarna av försöken på ett avslutningsevent.
Gaia-X Finland byggde samarbetsnätverk för datadelning
Syftet med projektet Gaia-X Finland var att skapa en samarbetsmodell mellan den offentliga och privata sektorn för att säkerställa finländska aktörers deltagande i det europeiska dataområdet. Dataområden är helheter av gemensamt överenskomna principer och spelregler som underlättar delning och utbyte av data inom eller mellan sektorer. Under projektet som avslutades i juni byggde vi med pilotfinansiering upp fyra internationellt betydande idéer till dataområden för utveckling av sjötransporter, flygfrakt, lantbruk och personal. Arbetet som Sitra påbörjade fortsätter i Finland genom Data Spaces Alliance Finland, som samordnas av Teknologiateollisuus och TIEKE Utvecklingscentralen för Informationssamhälle.
2.6 Internationell verksamhet
Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:
EU:s kompetenscentrum för cirkulär ekonomi samt inre marknad blir till
För närvarande pågår förberedelserna för Europeiska kommissionens nya kompetenscentrum för cirkulär ekonomi (EU Circular Economy Resource Centre) och för lansering av verksamheten. Kommissionen kommer att investera 15 miljoner euro i centret över fem år. Dessutom finansierar finska staten centret med 2 miljoner euro.
Tankesmedjan Bruegel i Bryssel publicerade den av Sitra beställda utredningen av en cirkulär inre marknad i förhållande till unionens ekonomiska säkerhet och konkurrenskraft. Utredningen ger input också till det med regeringsprogrammet överensstämmande målet att skapa en genuin cirkulär inre marknad för EU. Senior rådgivare Heather Grabbe från Bruegel besökte Helsingfors för att presentera utredningen för ministerierna och Finlands Bank.
Ny EU-lagstiftning underlättar användningen av hälsodata – Sitra samordnar gemensamt genomförande
De 29 länder som deltar i projektet TEHDAS2 för utveckling av ett gemensamt europeiskt hälsodataområde arbetar för närvarande under Sitras ledning för att ta fram gemensamma anvisningar för unionslagstiftning.
Som en del av projektet VALO, som finansieras av Nordiska ministerrådet, utlyste vi en offentlig upphandling för en studie som testar säker användning av nordiska hälsodata för forskning över landsgränserna.
Livsstilstest med BBC:s nya serie – ett avsnitt spelades in i Finland
Vi förnyade Livsstilstest hösten 2023 ,som en del av EU-projektet PSLifestyle som samordnas av Sitra. Nio länder i Europa har tagit i bruk testet, det senaste tillskottet är Polen, och flera länder är intresserade av det. I EU-länderna har livsstilstestet gjorts redan hela cirka 260 000 gånger.
Det brittiska public service-bolaget BBC har ett inslag om Livsstilstest i avsnitt av den nya serien Purchasing Powers.
Vi rekommenderar
Läst den än?