i innehållslistor eller på en innehållssida.
Man har länge talat om en brytningstid för arbetet och den industriella världen står inför det okända. Den snabba teknikutvecklingen, som exempelvis digitaliseringen, robotiseringen, artificiell intelligens och automatisering formar nästan alla branscher vi känner till. Just nu är det emellertid oklart vad brytningstiden för arbetet i slutändan innebär. I den offentliga debatten talar man både om att många arbeten och arbetsplatser kommer att försvinna och om möjligheterna till en blomstring för nya arbetssätt och uppkomsten av nya arbetstillfällen tack vare ny teknik.
Troligtvis vet vi lika lite om framtiden som de människor som levde på 1800-talet
På 1800-talet var det nästan omöjligt att föreställa sig hur exempelvis en uppfinning som personbilen skulle förändra människors vardag eller städerna, eller att vanliga människor skulle kunna flyga över världshaven eller gå från enkla förhållanden till att leda landet. Efteråt är det också lätt att se hur arbetet har förändrats på lång sikt. Exempelvis sjuksköterskans eller bokförarens arbete var i grundläggande arbetsuppgifterna likadana på 1800-talet som de är idag.
Utövandet av yrken har dock ändrats enormt på 1900-talet i och med vetenskap och teknik. Vad kommer 2000-talet att tillföra dessa yrken som vi känner till? Exempelvis artificiell intelligens eller en robotassistent? Det uppstår även helt nya yrken – och gamla yrken försvinner. På 1900-talet fanns det knappt några droskkuskar längre, och istället bidrog lastbilschaufförer och logistikbranschen till uppkomsten av den globala världshandeln. På 2000-talet uppstår det troligtvis återigen helt nya arbeten i dessa branscher i och med att självkörande bilar blir vanligare och logistiken bistås av artificiell intelligens.
Upplever vi en paus i arbetet och utkomsten?
Enligt historiker försämrade ny teknik i ett inledningsskede utkomsten för många yrkesgrupper, men möjliggjorde på längre sikt en bättre levnadsnivå för såväl individer som hela samhällen. Fenomenet att inkomster och utsikter stannar av i flera decennier beskrivs med uttrycket Engels’ pause. Håller det i västländerna nu på att uppstå en liknande paus eller grop?
I början av 1800-talet ökade inkomstskillnaderna för att en större andel av inkomsterna hade gått till ägarna och en mindre andel till arbetstagarna. Den ägande klassen gjorde stora vinster, men inga investeringar. I början av 1800-talet såg det ut som att teknikens effekter på ekonomin skulle bli genomgripande, men det var inte helt tydligt exakt vilka effekter det skulle få. Detsamma gäller nu i början av 2000-talet. Inkomsterna har stagnerat, medelklassen minskar, inkomstskillnaderna ökar, vinsterna investeras inte och det tekniska genombrottet syns inte till fullo i de ekonomiska indikatorerna. Å andra sidan får vi numera mycket tillgångar gratis och mer effektivt.
I världshistorien är 50 år en kort tid, men i en människas liv är det en tragedi som varar under en hel karriär
Om vi upplever en likadan paus finns det anledning att ta sig en allvarlig funderare: hur mildrar man dess effekter och hur får man återigen fart efter pausen? I statistisk skala och i världshistorien kan 50 år vara en kort tid, men i en människas liv är det en tragedi som varar under en hel karriär och ett helt liv.
År 2040 vill vi ha ett bra arbete och ett gott liv
Det handlar alltså även om vad vi vill ha ut av arbetet och vilket samhälle vi strävar efter. Om vi med teknikens hjälp kan producera saker till betydligt lägre kostnader än tidigare kan arbete och att göra saker i framtiden vara lika annorlunda som om vi jämför 1800-talets fabriksarbete och förändringen av vardagen när det gäller vilken sorts arbete vi utför och det liv vi lever år 2017.
Ett bra exempel är begreppet teknisk deflation: Den stora spridningen av digitala tjänster via exempelvis internet och appar syns inte i statistiken på samma sätt som fysiska varor i form av produktionsökning mätt som BNP. När en elektronisk tjänst en gång har utvecklats leder multiplicering av den för nya användares behov knappt till några ökade totala kostnader eller utökad produktion, men tjänsten kan exempelvis öka välfärden om den är utvecklad för det.
Denna så kallade tekniska deflation förklarar också till stor del varför levnadsnivån och människors välbefinnande i bland annat Japan har utvecklats positivt under de senaste 20 åren utan tillväxt mätt i BNP. I ljuset av det kan man säga att indikatorerna för arbete och utkomst kan förändras betydligt i framtiden.
Det finns ingen som har några kompletta svar, men ett bra tankeexperiment är att föreställa sig en arbetsdag år 2040, då artificiell intelligens och virtuell verklighet ingår och den egna upplevelsen av att du lever ett bra liv. Vilken sorts värld föreställer du dig då?
Olika scenarier är möjliga
För närvarande är det ingen som har några säkra svar på hur framtiden för arbetet kommer att se ut. Det är möjligt att det uppstår gott om nya arbetstillfällen i och med pensioneringarna och att man utvecklar nya färdigheter samt att en bättre matchning får det att skramla till på arbetsmarknaden. Digitalisering och artificiell intelligens utvecklas med människans hjälp och genom att arbeta kan man fortsätta att leva ett drägligt liv, då det återigen finns arbete för ett stort antal människor. Det utförs i en annan utsträckning än tidigare och också på ett annat sätt, i stark interaktion med andra eller virtuellt i globala team. I ett sådant scenario är arbete fortfarande en central del av livet.
Ett annat scenario som diskuterats mycket är att det uppstår större ojämlikhet och att en liten elit utför ett extremt produktivt arbete och en ännu mindre elit samlar kapital till sig själva genom exempelvis ägande av teknik och plattformar. Det uppstår ett enormt välstånd men inget arbete. Digitalisering och artificiell intelligens ersätter till stor del mänskligt arbete. Då är kärnan i organiseringen av hela samhället hur välståndet som uppstår fördelas.
Dessa scenarier är endast möjliga föreställningar om framtiden, och ofta ser man i verkligheten drag från många olika framtidsbilder.
Hur framtiden än ser ut är det i vår tid viktigt att:
- Underlätta för dem som hamnar i kläm vid förändringen i arbetslivet och som känner av effekterna av en längre paus i arbete och utkomst i sina liv. Exempelvis på Sitra har man de senaste åren arbetat mycket med brytpunkter i arbetslivet genom att utreda, utveckla och prova metoder för att främja matchningen mellan arbete och utförare samt utveckla ny arbetslivskompetens. Nya verksamhetsmodeller har utvecklats för exempelvis sysselsättningstjänster, att förnya och identifiera människors kompetens samt utformningen av framtidens arbetsmarknad.
- Diskussioner om den framtida fördelningen av välståndet och utkomsten bör vara i fokus för de politiska framtidsresonemangen. Beroende på i vilken riktning samhället och arbetet utvecklas skulle det vara klokt om centrala aktörer inom politiken, som partier och exempelvis arbetsmarknadsorganisationerna, hade olika strategier för olika typer av framtidsscenarier. Om det ser ut som att samhällena i snabb takt blir mer ojämlika när det kommer till arbete, hur ska vi göra då? I Finland pågår det redan ett intressant experiment med globala dimensioner på det området med basinkomst, som i många framtidsdiskussioner kopplas samman med framtidens arbete.
- Tekniken gör det troligtvis möjligt för oss att både skapa en ojämlik eller alternativt en ypperlig framtid beroende på vilken sorts samhälle vi vill bygga upp. Om den industriella tiden skapade arbetarklassen, vilken klass uppstår nu? En välmående klass som med hjälp av digitala hjälpmedel arbetar mindre eller en marginaliserad klass? Digitaliseringen gör båda alternativen möjliga. Vad väljer vi och vilken väg tar vi mot den valda framtiden?
- Även livslångt lärande bör bli en ny hörnsten i livet i och med att livslängden ökar i framtiden. Mikroexamina eller studiekonton kan bidra till det. Medan vi tidigare mätte produktivitet i arbetslivet kanske kärnan i framtiden är motivation samt förmågan att lära sig nytt och dra nytta av teknik.
Fördjupa din förståelse för förändringen av arbete och utkomst på adressen seuraavaerä.fi
Avslutningsvis
Megatrenderna för arbete, demokrati och ekonomi och framtidsutsikterna i Norden cirkulerar på ett synligt sätt i människors vardag. Man bör dock inte glömma att det pågår flera utvecklingsvägar i världen på samma gång, både parallellt och i motsatt riktning. Trenderna och framtiden kan se väldigt olika ut beroende på ur vems synvinkel man tittar på dem.
För närvarande är exempelvis det världspolitiska läget extremt osäkert och på nästan alla kontinenter kämpar man med ”svarta svanar” orsakade av diskontinuiteter och möjliga överraskande händelser. I Europa återspeglas det osäkra politiska läget i exempelvis osäkerheten kring EU:s framtid. Mellanöstern kämpar mot regionala konflikter och inbördeskrig, i Afrika ökar den politiska osäkerheten på grund av en allt värre torka och svält samtidigt som en kraftigt växande ung befolkning flyttar över fokus och uppmärksamheten i världen mot den enorma kontinenten. De motsättningar som pyr under ytan mot Putins auktoritära regering i Ryssland, nyckfullheten i USA:s utrikespolitik och inrikespolitik och spänningarna i Asien samt mellan Nordkorea, Sydkorea, Kina och Japan är mycket oroväckande.
Trots hotbilderna måste man också skapa en vision om framtiden ur de synvinklar som vi kan påverka med vårt eget agerande och acceptera att i en osäker värld kan allt även snabbt byta riktning. Syftet med förutsägandet är inte att ge säkra svar, utan att öppna våra tankar och se de olika utvecklingsalternativen i de framtider som vi vill gå mot i en komplicerad värld.
