TREND 2: Utmattning av den representativa demokratin

I västländerna har man talat om demokratins sönderfall eller till och med kris i åratal. Valdeltagandet och partiernas medlemsantal har stadigt gått nedåt. De krismedvetna diskussionerna har ändå inte lett till insatser som stärker demokratin. Inte ens finanskrisen eller den ökande populismen har medfört förnyelser. Inte förrän spelreglerna ändrades 2016.

Storbritanniens beslut att lämna EU, den destruktiva valkampanjen i USA och Donald Trump som president hotar alla de politiska modeller man är van vid och har lyft fram många smärtpunkter hos demokratin som behöver åtgärdas snabbt. För att fungera behöver demokratin stärkas och få nya verksamhetssätt och en större delaktighet.

“

I jämlika och välmående samhällen fungerar även demokrati och delaktighet bättre

Överväganden om demokratins framtid är alltid starkt kopplade till överväganden om hela samhällets framtid, för demokrati är kopplat till många olika saker. Viktiga aspekter för att uppnå demokrati och delaktighet är allmän välfärd, jämlikhet, tillit, utbildning, socialt kapital, fungerande institutioner, sysselsättning och ekonomi. I jämlika och välmående samhällen fungerar även demokrati och delaktighet bättre.

Finland har enligt många indikatorer klarat sig väl i index över läget för demokratin och samhället. Vi skiljer oss emellertid från våra nordiska grannar genom att vi har ett lågt valdeltagande samt en betydligt lägre sysselsättning och mindre jämn fördelning av frukterna av den ekonomiska tillväxten.

Demokratins föränderliga former

När man funderar över demokratins framtid är det intressant att minnas hur folkväldet såg ut ännu på 1800-talet. I Finland innehades den lagstiftande makten av ständer som samlades i ständerhuset. Den industriella revolutionen förändrade emellertid samhället på ett genomgripande sätt och fick en ny klass att uppstå, arbetarklassen. I och med detta genombrott gick ständernas makt och ständerhuset till historien och blev till den moderna industriella tidens masspartier och demokrati med en lagstiftande makt i form av representativ demokrati som sammanträdde i det parlamentariska riksdagshuset. Det är också intressant att fundera över vad 2000-talets ”klass” eller ”stånd” är som definieras av samhällets sammansättning och därigenom formen för den framtida förvaltningsmakten.

“

En ny makt är som en ström. Den får allt mer kraft ju fler som ansluter sig till den och är som starkast när den svämmar över.

Den snabba teknikutvecklingen och globaliseringen är de största krafterna som påverkar utövandet av den representativa demokratin. Tekniken har förändrat maktstrukturerna betydligt, i och med att människor har fått tillgång till information via internet. En intressant jämförelse mellan den gamla och den nya makten är tanken att den gamla makten är som en valuta. Det var få som hade den och när man fått den regleras användningen av den och man vaktar den svartsjukt.

En ny makt är som en ström. Den får allt mer kraft ju fler som ansluter sig till den och är som starkast när den svämmar över. På båda sidor är det ofta så att man antingen nedvärderar på ett farligt sätt eller romantiserar den andra. Spänningen mellan den nya och den gamla makten kommer sannolikt att prägla konflikten mellan samhällen och ställa demokratin inför nya utmaningar under en lång tid framöver.

Olika scenarier är möjliga

De olika scenarierna för demokratins framtid kan se mycket olika ut.

De utvecklingsriktningar som redan bubblar under ytan i det positiva scenariot lyfter demokratin på nytt och får människor att ansluta sig till olika partier och forma grupperingar för att lösa svåra problem i världen på helt nya sätt. De nya rörelser som uppstår lyfter upp fenomenbaserade frågor på den politiska dagordningen och kommer med modiga innovationer i det politiska systemet för att göra det möjligt. Medborgarråd rådfrågas i realtid om stora frågor och teknikens möjligheter utnyttjas i kombination med diskussioner öga mot öga. Artificiell intelligens utnyttjas, partier och rörelser över hela det politiska fältet förenas av en vilja att förnya och öppna upp verksamhetssätten.

Det pessimistiska scenariet kan å andra sidan innebära att den representativa demokratin är skörare än vi föreställer oss och en oförmåga att förnyas kan nagga in på dess acceptabilitet. Beslutsfattarna håller ännu hårdare fast vid den makt som finns kvar. Det leder till att det uppstår vågrörelser mot en auktoritativ maktutövning, politisk differentiering och oro i samhället. Nya rörelser utmanar aggressivt det befintliga systemet och det uppstår en stark motsättning mellan eliten och medborgarna.

Det är bra att komma ihåg att dessa scenarier är endast möjliga föreställningar om framtiden, och ofta ser man i verkligheten drag från många olika framtidsbilder och scenarier.

Hur framtiden än ser ut är det i vår tid viktigt att:

1. Demokratins stora utmaningar överallt är ojämlikhet och bristande förtroende. Exempelvis i januari 2017 publicerade konsultbolaget Edelman en global barometer om förtroende i olika samhällen, och siffrorna var alarmerande. Två tredjedelar av de länder som undersöktes i barometern befann sig i ett läge av misstroende, när bara hälften gjorde det ett år tidigare. I barometern mättes misstroendet genom att fråga dem som svarade om de trodde att regeringar, företag, medborgarorganisationer och media handlade rätt. Generellt betraktas förtroende som en av de viktigaste förutsättningarna för utövande av demokrati. En annan viktig indikator för demokratin är jämlikhet och graden av ojämlikhet. De flesta undersökningar visar att det politiska inflytandet och deltagandet koncentreras till de vällottade. En utveckling mot en kraftigt minskad jämlikhet påverkar också ojämlikheten i det demokratiska deltagandet. Finland har liksom andra i högre grad undgått den kraftiga utvecklingen mot ojämlikhet de senaste åren än andra OECD-länder. Trenden har dock varit en ökad ojämlikhet. Därför är en viktig fråga: Hur ser framtiden ut; ett gemensamt eller delat Finland?
2. Att kräva både globalt beslutsfattande och en stark närdemokrati. Megatrenden globalisering har särskilt stått i centrum för de politiska diskussionerna den senaste tiden. I världen finns flera elaka problem som inte kan lösas inom nationalstaternas gränser. Fördelarna och nackdelarna med globaliseringen, fördelningen av naturresurserna samt luftens, vattnets och odlingsmarkernas renhet är exempel på ämnen som berör alla som bor på jorden. De globala utmaningar de medför måste lösas. Människor borde ändå även lokalt uppleva att de på riktigt kan påverka sin egen livsmiljö. Därför är det allt viktigare att utveckla närdemokrati och delaktighet. Många forskare och medborgarorganisationer funderar på lösningar för att förbättra det globala beslutsfattandet. Dessa lösningsförslag förtjänar att få verklig uppmärksamhet. Dessutom borde även politiker öppet erbjuda sina egna synpunkter om lösningarna på globala utmaningar i samhällsdebatten.
3. Beslutsfattare och kunskapsproducenter bör lämna sina skyddsgropar och lösa de gemensamma problemen. I en värld som sväller av information är det svårare än tidigare att hitta entydiga svar. Det går inte längre att tänka att klokhet bara finns i beslutsfattarens huvud. Det är också orealistiskt att föreställa sig att beslutsfattare automatiskt skulle läsa de senaste undersökningarna. I framtiden borde beslutsfattare, de som producerar information och de som utformar lösningar samlas för att lära av varandra. Ingen har ensam svaren på de aktuella problemen i världen. Det är inte fråga om att lära sig för att lära sig, utan om en nödvändig förutsättning för bra beslutsfattande. Hela konceptet för beslutsfattande håller på att förändras. Istället för att ett beslut fattas en gång om hur saker egentligen ligger till, borde man snarare engagera sig i en gemensam inlärnings- och utvecklingsresa.
4. Demokratins aktörer bör ta full besittning över tekniken! För tillfället finns det ett enormt antal olösta frågor om tekniken ur demokratins synvinkel. Teknikkunniga och beslutsfattare borde tillsammans på ett kreativt sätt lösa problem såsom hatretorik, störande (ro)botproducerat webbinnehåll eller desinformation och hur man påverkar med hjälp av den. Att öppna algoritmer för att identifiera innehåll som producerats av botar och att förstå användarprofilering som ett verktyg för politiskt inflytande är ämnen som man direkt borde arbeta grundligt med. I tiderna riskerade e-post att bli oanvändbar på grund av skräppost, men teknikbolagen klarade av att lösa det problemet. För internets del borde man kunna uppnå samma slags förmåga att hitta lösningar på de nuvarande problemen.

Fördjupa din förståelse för demokrati och delaktighet på adressen seuraavaerä.fi

Avslutningsvis

Megatrenderna för arbete, demokrati och ekonomi och framtidsutsikterna i Norden cirkulerar på ett synligt sätt i människors vardag. Man bör dock inte glömma att det pågår flera utvecklingsvägar i världen på samma gång, både parallellt och i motsatt riktning. Trenderna och framtiden kan se väldigt olika ut beroende på ur vems synvinkel man tittar på dem.

För närvarande är exempelvis det världspolitiska läget extremt osäkert och på nästan alla kontinenter kämpar man med ”svarta svanar” orsakade av diskontinuiteter och möjliga överraskande händelser. I Europa återspeglas det osäkra politiska läget i exempelvis osäkerheten kring EU:s framtid. Mellanöstern kämpar mot regionala konflikter och inbördeskrig, i Afrika ökar den politiska osäkerheten på grund av en allt värre torka och svält samtidigt som en kraftigt växande ung befolkning flyttar över fokus och uppmärksamheten i världen mot den enorma kontinenten. De motsättningar som pyr under ytan mot Putins auktoritära regering i Ryssland, nyckfullheten i USA:s utrikespolitik och inrikespolitik och spänningarna i Asien samt mellan Nordkorea, Sydkorea, Kina och Japan är mycket oroväckande.

Trots hotbilderna måste man också skapa en vision om framtiden ur de synvinklar som vi kan påverka med vårt eget agerande och acceptera att i en osäker värld kan allt även snabbt byta riktning. Syftet med förutsägandet är inte att ge säkra svar, utan att öppna våra tankar och se de olika utvecklingsalternativen i de framtider som vi vill gå mot i en komplicerad värld.