Utbildningsfältet som har understött projektet Hållbar utbildning håller på att övergå till ekologisk hållbarhet

Vad handlade det om?

Det internationella forskningsprojektet Education for a Changing World sammanförde 15 finska och nordamerikanska forskare kring följande forskningsfråga: Hur kan vi göra det möjligt för elever, skolor och gemenskaper att utvecklas till byggstenar för en ny samhällsmodell för hållbar välfärd? Utbildning, precis som andra områden, utmanas av stora trender: den ekologiska hållbarhetskrisen, det tekniska genombrottet, ojämlikhet, förändrade globala maktförhållanden och ett åldrande samhälle. Hur kan utbildningssektorn svara på dessa? Hur kan ekologisk hållbarhet bli en del av skolornas vardag? Vad ska en lärare göra om nästa Greta Thunberg finns i hens klass?

Sitras prognostiseringsprojekt Hållbar utbildning (Education for a Changing World) påbörjades 2015 strax efter att Sitras tidigare samhällsvision hade offentliggjorts. Visionens huvudsakliga mål är övergripande välfärd, som jordens bärkraft skapar ramvillkoren för. Med hjälp av projektet Hållbar utbildning ville vi få en bättre förståelse för vilken roll utbildningen har när vi går mot ett samhälle med hållbar välfärd.

Dessutom var våra mål att:

1. påverka diskussionen om utbildningens framtid med hjälp av en högkvalitativ och kvalitetsgranskad bok som är skriven av tankeledare inom utbildning.
2. öppet arbeta tillsammans med intressegrupper med att arrangera evenemang, diskussioner och dokumentärkvällar.
3. bygga en bro mellan akademiskt innehåll och vardagen för centrala aktörer på utbildningsområdet, så att det innehåll som skapades i projektet skulle kunna utnyttjas i deras arbete.

Vad gjorde vi?

Projektet Hållbar utbildning kulminerade i utgivningen av boken Sustainability, Human Well-Being and The Future of Education i november 2018. Man gav även ut en sammanfattning på finska av boken, Tulevaisuuden koulutuksen käsikirja på Suomi Areena 2017. Dessutom anordnade man våren 2017 utbildningsprogrammet Utvecklare av hållbar utbildning.

I juni 2015 höll vi ett öppet informationstillfälle för dem som var intresserade av att vara med och skriva boken. Efter det hade vi en öppen ansökningsomgång för skribenter, då vi bad skribenterna att berätta om sin idé till en artikel. Målet var att hitta en grupp skribenter varav hälften var från Finland och hälften från USA, vars perspektiv kompletterade varandra. Vi ville också hitta skribenter som var beredda att delta i en samutvecklingsprocess, i vilken det ingick två skrivarworkshoppar (i oktober 2015 och i februari 2016), att ge kommentarer till de andra skribenternas texter och åtskilliga evenemang för intressegrupper, då skribenterna delade med sig av sina tankar om sina egna artiklar just då samt om utbildningens framtid.

“

Hur kan vi göra det möjligt för elever, skolor och gemenskaper att utvecklas till byggstenar för en ny samhällsmodell för hållbar välfärd?

Vi var mycket tacksamma över att hitta ett team av skribenter som gav sin in i det öppna arbetet, där man inte väntade med att bearbeta idéerna i projektet till boken var klar, utan gjorde det under hela projektets gång. Vi tror att den öppna processen bidrog positivt till bokens kvalitet och byggde upp en läsarkrets till boken.

Alla skribenter hade samma fråga som rättesnöre för arbetet: Hur kan vi göra det möjligt för elever, skolor och gemenskaper att utvecklas till byggstenar för en samhällsmodell för hållbar välfärd? De behandlade dock denna fråga ur olika synvinklar. Linda Nathan diskuterade på vilket sätt kreativa färdigheter är hårdvaluta i en tid av ett osäkert arbetsliv och Erkka Laininen hur vår världsbild har byggts upp och hur den bör ändras för att vi ska kunna övergå till ekologiskt hållbara, fungerande samhällen. De övriga skribenterna i boken och deras artiklar kan läsas på bokens förläggare Palgrave McMillans webbsidor.

Boken består av 13 artiklar och har skrivits av 17 personer. Bland skribenterna finns både forskare och andra inflytelserika personer inom utbildningsområdet, som exempelvis High Tech High-skolornas och lärarutbildningens andra grundare Rob Riordan och Marjo Kyllönen, som arbetar inom Helsingfors stads fostrans- och utbildningssektor.

Vid den andra skrivarworkshoppen i februari 2016 fick vi tips om den intressanta dokumentären Most Likely to Succeed, som handlar om utbildningens framtid, av Rob Riordan. Vi anordnade en öppen dokumentärkväll och diskussionstillfälle på Korjaamo i Tölö. Dokumentären fick ett så entusiastiskt mottagande att vi har visat den för olika sorters publik flera gånger under projektets gång, bland annat på ett evenemang på Jyväskylä universitet och på festivalen Världen i byn. Dessutom har vi anordnat flera andra evenemang och varit och pratat om boken på bland annat Harvard Graduate School of Education, lärandefestivalen Dare to Learn, på Strelka Institute i Moskva och på Nordiska ministerrådets evenemang i Köpenhamn.

Sammanlagt har det hållits tiotals anföranden om hållbar utbildning såväl i Finland som på internationella arenor. Även en del av bokens skribenter har aktivt fört vidare budskapen i boken i sina anföranden och medieuppträdanden. Det har varit viktiga tillfällen att påverka diskussionen om utbildning på de platser där man även annars diskuterar ämnet.

Mot hållbarhet i skolor och på läroanstalter med hjälp av experiment

Våren 2017 anordnade vi utbildningsprogrammet Utvecklare av hållbar utbildning. Med det ville vi bygga en bro mellan bokens innehåll och vardagen för centrala aktörer på utbildningsområdet, så att det innehåll som skapades i projektet skulle kunna utnyttjas i deras arbete. Inom ramen för programmet läste 29 lärare, rektorer och andra yrkesverksamma inom utbildningsområdet artiklarna i den ännu outgivna boken och arbetade med dem i grupper. Behållningen med den uppgiften var att diskutera vad artiklarna i boken betydde för deltagarnas arbete. Efter det diskuterade deltagarna i team vad de efter inspiration av artiklarna skulle vilja prova på sina egna arbetsplatser.

I ett experiment lät man eleverna vara med och skaffa material till skolan, så att det skulle bli mer hållbart. Syftet med det experimentet var även att stärka elevrådets roll i beslutsfattandet i skolan. I ett annat experiment bekräftades fyra olika arbetsplatsers samförstånd när det gäller de stora strömningarna som påverkar utbildningen med hjälp av megatrendkort. En av grupperna fokuserade på att ha stunder av mindfulness i skolorna och på arbetsplatserna för att dämpa känslan av ständig stress.

Du kan läsa mer om experimenten i Tulevaisuuden koulutuksen käsikirja (Handboken för framtidens utbildning, på finska) och se vilka som deltog i experimenten i nyheten om experimenten.

Arbetet i skolorna fortsätter

Programmet Utvecklare av hållbar utbildning fick ett fortsatt liv även efter Sitras program. Helsingfors stad anordnade ett eget Utvecklare av hållbar utbildning-program våren 2018 och Vasa stad hösten 2018. Lärarna och rektorerna på olika utbildningsnivåer fick genomgå samma inlärningsupplevelse som i Sitras program våren 2017.

”Det räcker att kasta en snabb blick på dagens nyheter för att få klart för sig att vi har stora utmaningar framför oss för att uppnå en hållbar framtid, och att alla lösningar inte finns direkt inom synhåll. Man bör dock kunna skapa en hoppingivande bild av framtiden för barn och unga och lära dem konsten att genomföra förändringar”. Så förklarade Kirsi Verkka, ansvarig för Helsingfors stads program, varför programmet behövs.

Deltagarna i programmet Utvecklare av en hållbar utbildning i Vasa sa följande om varför de gick programmet:

”Jag var orolig över tillståndet i världen, över föroreningarna, mängden plast, mängden kemikalier, utrotning av arter och klimatförändringen och funderade över vad vi kan göra åt dessa problem i grundskolan”, berättade en av deltagarna.

“

Utrymme och tid behövs för att utveckla färdigheter och utveckla gemensam förståelse.

Samma deltagare berättar att programmet gav henne idén om att verka för en större andel vegetarisk mat i skolorna och i personalrestaurangerna i staden och försäljning av överbliven mat. Sari Tarvonen, en av dem som håller i programmet i Vasa, har främjat experimentkulturen i Vasa på bred front bland annat genom ett samarbete med studenterna på Vasa universitet och Vasa stad.

En viktig observation hos de utbildningsutvecklare som deltog i programmet Utvecklare av en hållbar utbildning var att man först måste skapa utrymme och tid i lärarnas sinnen och kalendrar, men även i skolornas organisationskultur, för att kunna diskutera hur skolan behandlar exempelvis klimatförändringen och hur det syns i skolans vardag och praktiska arbete. Det behövs alltså utrymme och tid för att utveckla kompetensen och skapa en gemensam förståelse. Deltagarna betonade även vikten av en gemensam inriktning för att utveckla skolan. Det kan man endast hitta genom att lärarna aktivt är med i skolans strategiska utveckling.

En hållbar framtid skolans viktigaste uppgift

Huvudbudskapet i boken Sustainability, Human Well-Being and The Future of Education är att skolans roll i att bygga en hållbar framtid bör stärkas ytterligare. De största utmaningarna i vårt samhälle är komplicerade. Därför bör vårt utbildningssystem sikta mot en djupinlärning som förändrar världsbilden och uppfostra medborgare som har kunskaperna och förmågorna samt en inställning som tar fasta på det.

Boken publicerades i november 2018 både som öppen e-bok och inbunden. Efter publiceringen har den öppna e-boken har laddats ner över 144 000 gånger. Vi har tillsammans med teamet analyserat bokens enorma popularitet och kommit till den slutsatsen att förhållandet mellan utbildning och hållbarhet är ett mycket aktuellt tema, som läsarna vill veta mer om. En viktig orsak till populariteten ligger även i det högklassiga innehållet och det öppna arbetssättet, där man har kommunicerat och diskuterat tankarna om projektet under hela projektets gång.

“

Kvaliteten på innehållet och det öppna sättet att arbeta berömdes.

I Sitras resultatutvärdering Möjliggörande av framtidsutsikter och lärande (pdf) var ett av de projekt som utvärderades Education for a Changing World. Enligt intervjuerna med intressegrupper som gjordes i resultatutvärderingen skapade utbildningen och försöksprogrammet Utvecklare av en hållbar utbildning en plats för gemensamt lärande, problemlösning och experiment för yrkesverksamma inom utbildningsområdet. Den stärkte deltagarnas yrkesmässiga utveckling, livslånga lärande och förståelse för olika aspekter av hållbarhet på lång sikt.”

I resultatutvärderingen anges det även att många av deltagarna betonade att det genom utvecklingsnätverket och de utvecklingsprojekt som ingick i nätverket hade skett en förändring i de egna och den nära arbetsgemenskapens attityder. Förändringarna handlade exempelvis om nytänkande vad beträffar innehållet i utbildningen, ändringar i undervisningsupplägget eller inlärningsmiljöerna eller exempelvis användning av dialogmetoder. Dessutom beskriver intervjuerna att beredskapen för en förändring i experimentkulturen hade ökat i de skolor som deltagarna kom ifrån. Det som utvecklades inom ramen för programmet har åtminstone spridits till deltagarnas nära arbetsgemenskap och i vissa fall till ledningssystemen för de aktuella utbildningsorganisationerna.

Handboken Tulevaisuuden koulutuksen käsikirja har enligt intervjuerna används flitigt. Publikationen har i stor utsträckning beställts till olika utvecklingsdagar och tillställningar och även den digitala versionen har använts mycket. I och med att projektet utvecklats har integreringen av de centrala budskapen om hållbarhet i all verksamhet på skolan fått större resonans och det har även kommit fler konkreta initiativ än i början av projektet år 2015. Integreringen av temat ekologisk hållbarhet i utbildningen är också på en annan nivå än i projektets inledningsskede. Bland annat klimatstrejker bland skolelever och en ökad förståelse för allvaret i den ekologiska hållbarhetskrisen har gjort att pressen har ökat. Utbildningsstyrelsen har under 2019 haft påverkansprogrammet Ilmastovastuun oppiminen (Lära sig klimatansvar) och inom ramen för det har man även satt upp ett åtgärdsprogram för klimatansvar inom undervisningen.