Vad tänker kommande generationer om tiden vi lever i nu?

Antaganden om framtiden kan utmanas och framtidsvyerna kan vidgas genom att byta perspektiv. Om man lyckas byta perspektiv kommer man åt människors beteende och eventuella kulturella förändringar, när det vi tycker är normalt känns konstigt. Detta kan konkretiseras genom att jämföra dagens värld med den för hundra eller tusen år sedan. Man kan jämföra allt det som har förändrats i kulturen och i samhället – och det som inte har förändrats. Hur skulle det vara om vi gjorde samma granskning från framtiden? Hur skulle dagens värld kunna se ut för dem som lever om hundra år?

Obegriplig fossiltid

Kommande generationer kanske förundrar sig över hur vi kunde vara så slösaktiga när det kommer till energi och resurser och grunda vårt ekonomiska system på idén om ständig tillväxt. Sett från en postfossil värld av återväxt kan en värld beroende av fossila bränslen verka som ett infall, ett slags undantag. En stor skara forskare ger rådet att slopa strävan efter ekonomisk tillväxt. Förändring sker också, till exempel blir verksamhetsmodeller för cirkulär ekonomi allt vanligare och användningen av engångsplast minskar i snabb takt. Plogging, det vill säga att plocka skräp medan man är ute och springer, beskriver en vilja att ta hand om sin miljö samtidigt som man tar hand om sin egen kropp.

När det gäller klimatförändringen och bortfallet av biologisk mångfald kan framtida generationer förundra sig över varför vi inte eftersträvade balans med vår livsmiljö. Varför hade inte människor personliga kolsänkor eller en egen del av ett skyddsområde? Hur kunde vi godkänna att vissa använde väldigt mycket mer resurser än andra? När man tittar bakåt kan spänningarna mellan generationer och områden verka självklara, men kan vi identifiera dem nu? De inre spänningarna i människans tänkande och beteende kan också väcka förundran.

“

Hur kan människor ha klimatångest och ändå flyga iväg på semesterresor?

Vårt sätt att förhålla oss till djur och köttätande kan också komma att förändras snabbt. Det nuvarande sättet att behandla djur kan kännas ofattbart grymt i framtiden. Å andra sidan väcker  köttätandets klimatpåverkan och konsekvenser för djurarternas mångfald allt mer oro, liksom hälsoeffekterna. Det finns gott om nya veganalternativ och helt nya former av matproduktion utvecklas.

Den postfossila tiden innebär alltså inte nödvändigtvis en tillbakagång till något gammalt, utan ett helt nytt sätt att agera – kanske något som vi ännu inte helt har kunnat föreställa oss. När man föreställer sig andra slags framtidsscenarier finns det en risk för att man överdriver, som i hörspelet ”Vegaanidystopia” från 2002, där man pratar om däggdjursmord och ”carnofilikliniker”, där de som lider av köttbegär får terapi. Å andra sidan kan sådana här överdrivna föreställningar hjälpa oss förstå riktningar som utvecklingen kan ta och som vi annars inte skulle ha lagt märke till.

Pappa, hur var det att leva i ett konsumtionssamhälle som höll på att digitaliseras?

I science fiction-filmer trollar man fram tredimensionella skärmar ur tomma intet och information susar smidigt mellan olika plattformar. Tänk om de här drömmarna från skärmarnas tid verkar lika lustiga som 50-talets visioner om automatiserade hem medvåffeljärn integrerade i möblerna? Kommer bilderna av människor vid busshållplatser som stirrar på små skärmar att kännas obegripliga i framtiden? Hjärnforskare varnar för att det inte är bra för hjärnan att ständigt ha ett dataflöde framför sig, använda sociala medier och hålla på med telefonerna hela tiden.

“

Ägande och konsumtion inte längre inne?

Ägande och konsumtion kan också kännas som föråldrade begrepp om delningsekonomi och tjänstefiering blir vanligare. Allt färre unga skaffar körkort, och att äga en bil vore konstigt i en värld där trafik ses som en tjänst och bilarna kör sig själva. Inom modebranschen har varumärkena insett att millennials klär sig som sina föräldrar och skaffar sina kläder second hand – i Sverige har det till och med öppnats ett återvinningsköpcentrum. Å andra sidan får man även kläder som tjänst.

När man byter perspektiv väcks frågan hur naturligt eller oföränderligt det nuvarande sättet att leva och handla är, och hur låsta vid dagens värld vi kan vara i vår framtidssyn. Framtiden ter sig också annorlunda sett från framtiden.

Verktyg: perspektivvridning

Genom att byta perspektiv kan det bli lättare att identifiera andra typer av framtidsscenarier och leda sökandet efter svaga signaler.

Gör så här:

• Välj ett ämne som du vill titta närmare på
• Fundera på hur ämnet ser ut från framtiden. Vad skulle vara märkligt med det? Vad skulle vara bekant? Vad skulle väcka förundran? Du kan också fundera på hur ämnet skulle se ut från en annan kultur, tid eller plats, eller hur människor med olika bakgrund skulle tolka det.
• När du identifierar något som kan kännas märkligt när det tolkas ur ett annat perspektiv, försök hitta svaga signaler som hör ihop med det.
• Fundera på vilket slags framtid de svaga signalerna handlar om.