Välbefinnandemätningar erbjuder möjligheter till innovativa tjänster

Det samlas in enorma mängder data om individer i social- och hälsovårdens system. Dessutom samlar människor in och följer upp med egna smarta enheter data som gäller deras hälsa och välbefinnande.

Tjänster som utgår från sammankoppling av olika datakällor håller fortfarande på att utvecklas både i Finland och ute i världen, eftersom serviceproducenten tills vidare främst har hamstrat insamlad data i sina egna lager. Enligt en enkät som Sitra lät genomföra är tiden emellertid mogen för skapandet av tjänster och serviceekosystem som kombinerar data. Med hjälp av dem skulle Finland kunna visa vägen för världen i fråga om byggande av nya slags övergripande välbefinnandetjänster. Detta skulle gagna både de människor som delar sina data och forskningsinstitut, företag och instanser som utvecklar offentliga tjänster.

Sitra utredde användningen av smarta enheter som utvecklats för självmätning och människors attityder till de data som dessa producerar och utnyttjande av dem i fyra europeiska länder. Kantar TNS Oy genomförde en enkät om bärbara smarta enheter (Puettavat älylaitteet) i juni–juli 2020 i Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Finland. Enkäten hade sammanlagt över 4 000 respondenter, dvs. 1 000 personer från varje land. Nedan finns en sammanställning av resultaten samt hela forskningsmaterialet och nyheten.

Övergripande välbefinnande är tilldragande

Av alla som besvarade enkäten använder hälften för närvarande olika aktivitetsmätare. I referensländerna finns det nu mest användare i Nederländerna (57 procent) och minst i Tyskland (48 procent).

Allra mest utnyttjas vid mätning applikationer som finns i smarttelefoner och minst smarta ringar.

Användningen av enheter såsom aktivitetsarmband och smarta ringar har ökat särskilt under de två senaste åren. Mätningen håller fortfarande på att öka, eftersom en femtedel (19 procent) av användarna hade börjat använda mätande utrustning under de föregående sex månaderna.

Finländarnas beredskap att börja använda ny teknologi och intresset för att mäta sig själv syns i att enheter har använts under en längre tid än i referensländerna. I Finland finns det mest sådana människor som har använt enheter i över fem eller till och med i över tio år. Enligt enkäten är man i Finland i sin helhet huvudsakligen mer intresserade av självmätning än i de övriga länderna.

Kondition och allmänt välbefinnande mäts mer aktivt än saker som direkt gäller hälsan. Stegräkning är det klart populäraste mätobjektet, eftersom två tredjedelar av respondenterna (67 procent) svarade att de mäter antalet steg. Cirka hälften av respondenterna nämnde mätning av energikonsumtion och puls, en drygt tredjedel nämnde sömn och vikt. För närvarande mäts mätningsobjekt som direkt kan kopplas till uppföljning av sjukdom såsom blodtryck (19 procent) eller blodsocker (6 procent) betydligt mindre än objekt som kartlägger det allmänna välbefinnandet.

Det förekom intressanta skillnader mellan länderna i fråga om vad som mäts, bland respondenter till enkäten som mäter sig själva sitt välbefinnande just nu. Av finländarna räknade fyra av fem antalet steg, när däremot fransmännen (52 procent) var minst intresserade av stegen. Fransmännen följde sin vikt betydligt mer än i de övriga länderna, när däremot finländarna (19 procent) följde vikten betydligt mer sällan än i de övriga länderna. Nederländarna (34 procent) var minst intresserade bland referensländerna att mäta sömnen, men det var något mer intresserade av att mäta kroppsvärmen (11 procent). Av tyskarna mätte upp till en av fyra blodtrycket, när däremot finländarna (14 procent) mätte det allra minst jämfört med referensländerna.

Utnyttjandet av mätresultaten var uppenbarligen redan en del av vardagen för den största delen av respondenterna. Nästan hälften (47 procent) berättade att de utnyttjar data som de själva har mätt dagligen eller nästan varje dag, och en tredjedel några gånger i månaden. Endast fem procent av respondenterna svarade att de inte alls utnyttjar resultaten.

I nuläget upplever de som mäter sitt välbefinnande att uppmätta data har gett dem många fördelar. 40 procent av alla respondenter berättar att de har blivit motiverade att motionera mer eller bättre, och nästan en femtedel, 19 procent, har ändrat sina kostvanor och börjat äta mer hälsosamt. Samma antal berättar att de har kunnat ta ett större ansvar för sitt välbefinnande och främjande av det, när åter var sjätte har lärt sig att lyssna på sig själv och förebygga utmattning.

Framtidens välbefinnande från kombinerade data

De möjligheter som data erbjuder och å andra sidan flaskhalsar i anknytning till detta är välkända i social- och hälsovården. I fortsättningen vill man med hjälp av data utveckla hälsovården så att den blir mer förebyggande och individuell, men tillgången till data och utnyttjande av dem är emellertid fortfarande begränsad. Till exempel är utnyttjandet av data som insamlats av individen själv fortfarande mycket liten i hälso- och sjukvården och hälsotjänsterna.

I den yngsta åldersgruppen (18–34-åringar) var över hälften av respondenterna (53 procent) intresserade av att dela sina data med forskningsorganisationer, om detta skulle gagna dem själva eller andra. Upp till 43 procent av alla respondenter skulle vara beredda att dela data om dem med forskningsorganisationer, om detta skulle medföra direkt eller indirekt nytta för dem själva eller andra. Finländarna var mer beredda att dela sina data för allmänintresset än respondenterna i de övriga länderna.

Respondenterna var beredda att dela sina personliga välbefinnandedata med olika instanser, om det skulle möjliggöra uppföljning av den egna hälsan eller nya tjänster. Allra naturligast verkade vara tanken om att dela egna data särskilt med instanser som direkt har att göra med det egna välbefinnandet.

Över hälften (52 procent) av alla respondenter var beredda att dela sina data eller visa dem för sin egen läkare eller sjukskötare. Motsvarande siffra för apotek var 40 procent, för kostrådgivare 42, för personliga tränare 37 och för företag som förmedlar hälsotjänster 25 procent. Endast under en femtedel, 18 procent av respondenterna, skulle vara beredda att överlämna sina data till försäkringsbolag och läkemedelsföretag, och endast 11 procent av respondenterna till mataffärer och restauranger. Dessa respondenter hade inte ännu överlämnat sina data till instanserna i fråga.

Hurdana tjänster intresserar?

Enligt enkäten önskar redan en betydande del av de nuvarande användarna i alla länder att insamlade data ska utnyttjas i större omfattning jämfört med nuläget. Respondenterna angav oftast som de mest intressanta tjänster som kombinerar dataprogram som siktar mot ett övergripande välbefinnande (23 procent), liksom även personlig mat- och kostrådgivning samt uppföljningen av anvisningar för och utvecklingen av motion.

Likaså var en stor del av respondenterna något mer intresserade av tjänster som kopplas till hälsa, såsom reducering av risker för hälsa och välbefinnande och forskningsprogram i anknytning till den egna hälsan (20 procent) samt skräddarsydda uppföljnings- och anvisningstjänster för hälsan (19 procent).

Vad motiverar till självmätning?

Självmätning verkar ofta användas som stöd då man följer upp livsstilen eller effekterna av en förändrad livsstil. I fortsättningen vill man emellertid också mäta den egna hälsan och saker som gäller den. Mätresultat utnyttjas ofta, och respondenterna anser att det är värdefullt att uppmätta data är lätta att använda och tillförlitliga. För närvarande är det främst det egna intresset som motiverar till mätning. Det finns möjligheter att öka intresset, men nyttan och ändamålsenligheten med mätningen är avgörande.

Ett starkt integritetsskydd (68 procent), lättheten att börja använda en tjänst (67 procent), tillgång till egna data och utnyttjande av dem (65 procent) och enkel användning av tjänsten (63 procent) ökade mycket eller i någon mån motivationen till att utnyttja smarta enheter.

Transparent användning av data en konkurrensfördel för tjänsterna

Hälften av alla respondenter berättade att de hade bekantat sig noggrant eller åtminstone i någon mån med användningsvillkoren för de självmätningstjänster som de använde. Siffran var något större, 53 procent, bland dem som hade förbundit sig till att använda tjänsterna också i framtiden och upp till 62 procent bland de respondenter som följde sina mätresultat dagligen eller nästan varje dag.

Nästan hälften, 47 procent, av alla respondenter var intresserade av hanteringen av sina egna data. Bland respondenter som hade förbundit sig till användning av välbefinnandeenheter också i framtiden var motsvarande siffra 61 procent. Med hjälp av någon slags ”dataportmonnä” skulle användaren kunna radera data som insamlats om honom eller henne från enheten, applikationen eller datasystemet då han eller hon slutar att använda tjänsten. Upp till fyra av fem, 79 procent, ansåg att möjligheten att radera data är viktig.

Upp till 69 procent av alla respondenter ansåg att hotbilden för att uppgifter om dem hamnar i fel händer är stor eller rätt stor. Likaså ansåg två tredjedelar, 69 procent, att det finns en stor eller rätt stor möjlighet att deras uppgifter kan hamna utan ersättning hos kommersiella aktörer.
Därmed har olika aktörer en betydelsefull möjlighet att skilja sig ur mängden som tillförlitliga serviceleverantörer bland annat med hjälp av tydliga användningsinstruktioner och affärsmodeller och tjänster som delar data transparent.

Välbefinnande och förtroende går hand i hand

Enligt enkäten överväger 6 procent av respondenterna att de ska sluta använda en smart enhet, och 10 procent har redan slutat att använda eller avbrutit användningen av en enhet. Över en femtedel av dem som använder smarta enheter berättar även att mätningen inte hade någon effekt på deras beteende.

Mer individualiserade tjänster som stöder människors välbefinnande skulle i fortsättningen kunna erbjuda ett tydligare syfte för mätning och datadelning datadelning . Av företag och aktörer inom den offentliga sektorn förutsätts samarbete för att i framtiden skapa mer inriktade, databaserade tjänster. Datadelning som genomförs transparent och med individens samtycke erbjuder en etisk kanal som beaktar integritetsskydd för innovationer.

Sitra bygger en framtid där data används mer rättvist än i nuläget

I Sitras IHAN-projekt för rättvis dataekonomi rättvis dataekonomi söker man lösningar på utmaningar i de nuvarande affärsmodellerna som utnyttjar data. Målet är särskilt att förbättra europeiska företags konkurrenskraft genom att jämna ut konkurrenskraften konkurrenssituationen mellan stora och små företag på datamarknaden samt att öka transparensen vid utnyttjandet av individdata. Särskilt vill man säkerställa att både individer och företag har rätten och verktyg att besluta om frågor som gäller insamling och användning av data som gäller dem.

Notera! Denna artikel uppdaterades 21.10. Avsnittet som handlar om skillnaderna mellan mätobjekten mellan länder har förtydligats. Siffrorna avser de som redan låtit mäta sitt välbefinnande och som har svarat på undersökningen.