10 saker som alla bör veta om den nya klimatrapporten

Den mellanstatliga klimatpanelen IPCC publicerade sin förväntade rapport (på finska) om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader efter midnatt finsk tid. Vad bör vi känna till om rapporten – och vad ska vi göra nu?

1. Klimatet har värmts upp snabbt, men inte över riskgränserna

Världen har nu värmts upp redan en grad, och om vi fortsätter som idag så kommer temperaturen att stiga med 0,2 grader per decennium. Utsläppen hittills skjuter oss dock inte över riskgränsen på 1,5 grader.

2. Redan en uppvärmning på 1,5 grader orsakar betydande olägenheter

Bara en halv grad mer värme har en trist inverkan. Den extrema hettan skulle exempelvis bli tre grader högre och havsytan skulle stiga med 0,3–0,6 meter innan utgången av seklet.

3. En liten skillnad i uppvärmningen innebär en stor skillnad i förödelsen

Vid en uppvärmning på två grader kan skadorna på naturens diversitet vara dubbelt så omfattande och minskningen i fiskefångster dubbelt så stor som vid en uppvärmning på 1,5 grader. Upp till dubbelt så många kan komma att lida av vattenbrist och Norra ishavet kan bli isfritt sommartid tio gånger så ofta.

4. Riskerna vid en uppvärmning på två grader är kraftiga

En uppvärmning på två grader förminskar korallrevens yta med över 99 procent och kan leda till att glaciärerna på Grönland rasar. Vetenskapssamfundets bedömning av riskerna har blivit märkbart dystrare än den senaste rapporten.

5. Det är ännu möjligt att hålla klimatförändringen vid 1,5 grader…

Rapporten har skissat upp fyra stigar som kan anses vara möjliga (på finska). Det finns ännu kvar 420–770 gigaton (Gt) av utsläppsbudgeten – mer än i de tidigare bedömningarna, men lite i förhållande till de årliga utsläppen (42 Gt).

6. …men det förutsätter omedelbara åtgärder…

För att få utsläppen att genast börja sjunka, har världen 20–40 år på sig att uppnå en situation med nollutsläpp som netto där lika mycket kol förbinds från atmosfären som släpps ut. Ju längre vi skjuter upp på att börja tygla utsläppen, desto tuffare åtgärder krävs – och det kostar mer.

7. …och förändringarna är större än vi någonsin skådat

Världens koldioxidutsläpp borde grovt taget halveras innan utgången av nästa decennium och sjunka som netto till noll innan mitten av seklet. Det krävs förändringar i en skala som mänskligheten aldrig tidigare upplevt, och en del av åtgärderna är förknippade med stora utmaningar – inte minst politiska sådana.

8. Ibruktagandet av klimatlösningar kräver snabbt påskyndande

På alla stigar måste andelen utsläppssnål energi öka kraftigt. De årliga investeringarna i den och i energieffektiviteten måste ungefär femdubblas innan mitten av seklet.

9. För att lösa klimatkrisen krävs negativa utsläpp

Som motkraft till de utsläpp som produceras måste mänskligheten förbinda kol från atmosfären i aldrig tidigare skådade mängder – allt högre mängder ju långsammare utsläppen minskar. En del av lösningarna är förknippade med stora risker men genom att öka naturens kolsänkor kan vi å andra sidan skapa annan nytta.

10. Vi måste göra mycket mer – och alla behövs

Ländernas nuvarande åtaganden om utsläppsminskningar håller på att leda oss till en tre grader varmare värld. Utsläppsminskningarna måste alltså skärpas till, och ett omfattande deltagande och samarbete mellan stater, företag, kommuner och organisationer hjälper oss nå målen.

+1 Sitra kartlägger metoder för att lösa klimatkrisen

Enligt Sitras utredning är det möjligt för världen att överbygga utsläppsklyftan och halvera utsläppen inom olika sektorer fram till 2030.

Finland måste uppdatera sitt utsläppsmål (på finska) till -60 procent 2030. Den utredning som snart publiceras presenterar praktiska lösningar för att nå målet och senare kommer Sitra att publicera en lista med hundra möjliga instruktionssätt.