Data påverkar oss alla – så här säkerställer EU gemensamma spelregler

Europeiska kommissionen publicerade sitt lagförslag om utnyttjande av data 26.11.2020. Varför skulle detta intressera oss – medborgare, arbetstagare och tjänsteanvändare, och hur kommer det att påverka vårt liv i framtiden?

Lagförslaget är en av de första konkreta åtgärderna i EU:s datastrategi. Målet med datastrategin är att företag, forskare och den offentliga sektorn lättare ska kunna dela och utnyttja data sinsemellan. Bestämmelseförslaget om en modell för hantering av data inom EU (Data governance act) är det första stora försöket att öka fördelningen av data mellan företag, göra den offentliga sektorns data tillgängliga för återanvändning och främja delning och återanvändning av personuppgifter även för allmännyttiga ändamål, med tydliga spelregler och respekt för integritet.

“

Dataekonomins värde uppskattas till 829 miljarder euro år 2025.

Det är ett viktigt lagstiftningsinitiativ för Europas framtid och för oss européer. För det första på grund av att dataekonomin inte handlar om småpengar. Dataekonomins värde uppskattas till 829 miljarder euro år 2025. För det andra, när Europa snabbt går mot en cirkulär ekonomi och vår konsumtion förändras från att äga varor till att hyra, dela och använda nya typer av tjänster, stöder sig också vårt välbefinnande allt mer på ett smidigt utnyttjande av data i stället för på fysiskt material.

I förhållande till effekterna har man i den offentliga debatten förvånansvärt lite uppmärksammat datastrategin och de betydande laginitiativen och de olika projekten i anslutning till den, såsom Gaia-X, som utvecklar den europeiska molninfrastrukturen.

Framtida välbefinnande baseras på data

Målet med det nya laginitiativet är att skapa en modell för förvaltning av den europeiska datamarknaden. I praktiken utvecklas strukturer och verksamhetsmodeller som gör att data kan överföras och utnyttjas effektivare i Europa. På framtidens fungerande datamarknad erbjuds allt mångsidigare data som gör produktionen av bättre produkter och tjänster smidigare och därigenom ökar människornas välfärd. Syftet med den nya propositionen är att underlätta till exempel återanvändning av offentliga datan. Liknande metoder och lösningar har redan utvecklats i Finland, till exempel inom social- och hälsovårdssektorn.

Ett bra exempel på behovet av effektiv användning av data är den pågående pandemikrisen, där de registeruppgifter som myndigheterna samlar in inte längre räcker till för att hitta lösningar, utan för att bekämpa pandemin behövs också information som individen själv producerar, s.k. egna data. Förutom att underlätta återanvändningen av offentliga data skapar lagförslaget en europeisk strategi för att frivilligt donera information till vetenskaplig forskning eller andra användbara ändamål. Detta kan hjälpa oss att i framtiden effektivt lösa utmaningar som hotar vårt välbefinnande, till exempel coronakrisen.

Dataekonomin genomsyrar alla sektorer – ny samordning och nya standarder behövs

Det är även glädjande att det i lagförslaget föreslås att en expertgrupp (Data Innovation Board) inrättas för att stödja Europeiska kommissionen i den sektorsövergripande standardiseringen av delning och utbyte av data samt skapandet av gemensamma spelregler. Standarderna löser säkert inte alla problem, men de kan hjälpa oss att dela och kombinera data lättare och snabbare i enlighet med redan fastställda regler och gränssnitt.

I en global skala är standarderna avgörande för företagens tillväxt över Europas gränser. När data utnyttjas i produktionen av tjänster enligt gemensamma standarder, går det inte åt resurser för att skräddarsy tjänsterna landsspecifikt. Standardiseringens betydelse framhävs alltså allt mer i framtidens dataekonomi och därför håller standardiseringen och informationens bindande verkan på att skärpas till exempel i dataförordningen som ges i början av nästa år.

En utmaning är regleringen av marknaden som just håller på att uppstå

Syftet med kommissionens lagförslag är att stärka förtroendet på datamarknaden. Detta eftersträvas genom att möjliggöra så kallade dataförmedlartjänster (Data intermediaries), med hjälp av vilka man vill underlätta distributionen av data mellan företag och konsumenter. Syftet är att separera förmedlingen av data från själva produktionen av tjänster och på så sätt säkerställa att förmedlartjänsten inte kan kommersialisera de data som förmedlas, utan att de endast fungerar som tillförlitliga aktörer mellan dem som tillhandahåller och dem som använder data, som vissa slags operatörer. Målet är därför att skapa ett alternativt sätt att fungera jämfört med nuvarande aktörer som dominerar datamarknaden. Om dessa mäklartjänster implementerades korrekt kunde de öka individs förmåga att spåra och hantera användningen av deras data.

När den nya teknologin eller servicekonceptet kommer ut på marknaden är det fortfarande svårt att förutspå dess slutliga livscykel och betydelse. Tjänstens faktiska kundenkät och teknikens funktion i förhållande till förväntningarna klarnar först under årens lopp. Det är också omöjligt för lagstiftaren att på förhand bedöma utvecklingen av nya teknologiers och tjänsters livscykel, så kommissionens uppgift med avseende på ett nytt lagstiftningsinitiativ har inte varit lätt. Det finns alltid en risk att för tidig reglering kan göra marknaden styvare och på så sätt slösas den offentliga sektorns och företagens resurser bort och eventuellt bromsas sektorns utveckling upp. Av detta skäl är ett nära samarbete mellan lagstiftaren och näringslivet viktigt när man utformar ny lagstiftning.

Ur företagens och EU-medborgarnas synvinkel är det bra att EU har vaknat upp till dataekonomins möjligheter. Lagstiftningsinitiativ som främjar datastrategin ska grunda sig på en omfattande konsekvensbedömning där konsekvenserna beaktas både för dem som tillhandahåller och dem som använder tjänsterna.

Sitra har byggt upp grunderna för en rättvis dataekonomi i sitt IHAN-projekt sedan 2018. Vi stöder gärna både kommissionen och andra europeiska initiativ för att främja en rättvis och människocentrerad dataekonomi. Förändringen är så stor att alla samhällsaktörer behövs med i arbetet.