i innehållslistor eller på en innehållssida.
Nästan alla av Sitras sex digitala terapipiloter har redan kommit en bra bit på väg. De digitala terapierna som används i piloterna är digitala vårdformer som grundar sig på medicinsk evidens, såsom hälsoappar som används i smarttelefoner. De ges direkt till patienter som stöd för deras vård eller rehabilitering.
Projekten fokuserar på följande sjukdomar, syndrom eller patientgrupper: vuxenastma, viktkontroll, MS-relaterad trötthet, vård av cancer, distansrehabilitering av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt blodtryckskontroll hos patienter som använder blodförtunnande läkemedel.
Inom de projekt som avancerat snabbast har yrkespersoner inom hälso- och sjukvården utbildats och patienterna har fått använda de metoder och enheter som hör till piloten. Piloter som direkt påverkar patientens vardag har avancerat snabbare än forskningsbaserade piloter.
Efterfrågan på digitala terapier är större än vad som kan erbjudas i piloterna.
Redan från början har man konstaterat att människan har ett enormt behov av nya digitala vårdformer. Patienterna vill ha mer information och handledning kring sin egen vård. Det verkar finnas en större efterfrågan på digitala terapier än vad man kan erbjuda i piloterna. Yrkesmänniskor saknar också ofta fler verktyg för sitt arbete för att kunna hjälpa sina patienter bättre än tidigare. I vissa piloter har man till och med blivit tvungen att hejda införandet för att kunna följa användningen.
Som preliminärt resultat kan nämnas till exempel Onnikka-appen för viktkontroll, som används i Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt, och vars användare uppger sig redan ha tappat tre procent av sin kroppsvikt på ett par månader. En så här snabb utveckling är dock inte realistisk att förvänta sig under hela piloten, men de preliminära resultaten är emellertid lovande.
Användningen av digitala terapier kräver ny kompetens, men minskar däremot besöken på poliklinikerna.
Användningen av digitala lösningar kräver kompetens som en del patienter behöver personlig handledning för. Yngre patienter som är vana vid smarttelefoner och appar behöver inget särskilt stöd, men multisjuka patienter eller patienter som inte är vana vid digitala enheter behöver ofta handledning. Stödet kan vara handledning, men det finns även behov av mentalt stöd som hör till metoden och uppmuntran från vårdpersonalen. I dessa situationer betonas betydelsen av vårdpersonalens utbildning. För att personalen ska kunna vägleda och övertyga behövs klinisk evidens och erfarenhet av användningen av lösningarna.
Att följa effektiviteten i korta, cirka ett år långa piloter är svårt. Patienterna väljs ofta till följd av sin egen aktivitet och det är inte lätt att hitta en direkt referensgrupp. Närmare uppgifter får man ännu vänta på tills projekten avslutats sommaren 2023.
Den viktiga frågan är naturligtvis om digitala terapier sparar pengar. I den pågående piloterna är lönsamheten indirekt. I praktiken kan servicebehovet minska någon annanstans i servicesystemet och synas till exempel som färre poliklinikbesök. Effektivitet är också viktigt. Användningen av digitala terapier ska minska tiden som yrkespersoner inom hälso- och sjukvården använder jämfört med traditionella verksamhetssätt. Många digitala terapier kan minska tiden som till exempel läggs på telefonsamtal och uppföljning.
De preliminära resultaten är lovande. Trots det lilla antalet piloter kan de för sin del staka ut förebyggandet, rehabiliteringen och vården av sjukdomar i framtida hälsovård.