Debatt
Beräknad läsningstid 5 min

En öppnare beredning av EU-ärenden skulle öka finländarnas inflytande

Den finländska EU-debatten reagerar ofta alltför sent på beslut som redan fattats, när man i stället borde rikta blicken mot framtida lösningar, skriver Veera Heinonen och Riikka Marjamäki i sin gemensamma skrivelse.

Författarna

Veera Heinonen

Direktör, Demokrati och delaktighet

Riikka Marjamäki

Ledande Expert, Sitra

Publicerad

Europeiska unionens framtid och de önskemål som riktas mot den får inte tillräcklig uppmärksamhet i den finländska debatten. Till exempel nyheter om EU fokuserar i hög grad på direktiv, förordningar och konsekvenserna av deras genomförande. Huvudfokus ligger på redan fattade beslut och deras kostnader, inte på beslutens bredare bakgrund eller mål.

EU-nyheterna förmedlar en stark uppfattning om att ett medlemskap i unionen endast innebär beslut som finländarna måste anpassa sig till. EU-debatten förs oftast enbart av politiker och medborgarnas röst hörs inte i någon större utsträckning. Detta framgår bland annat av Sitras media- och diskussionsanalys (på finska) som genomfördes i våras.

I Finland förs diskussionen om EU-frågor ofta först när en central EU-förordning eller ett centralt EU-direktiv redan har kommit från unionens organ till Finlands riksdag. Då har frågan redan framskridit ganska långt i beslutsfattandet.

Ett typiskt exempel är EU:s förordning om restaurering av natur. I riksdagen uppmärksammades frågan först när förvaltningen redan hade berett och regeringen hade utformat Finlands ståndpunkter. Även om förordningen om restaurering av natur är särskilt betydelsefull för Finland hade ställningstagandet skett dolt för allmänheten, och i det skedet fördes ingen mer omfattande politisk debatt eller medborgardebatt om lagstiftningsförslaget.

Finlands EU-beslutsfattande har också i övrigt etablerat sig i en modell där ämbetsmyndigheten och regeringen bildar nationella EU-ståndpunkter i en sluten krets.

Finlands EU-beslutsfattande har också i övrigt etablerat sig i en modell där ämbetsmyndigheten och regeringen bildar nationella EU-ståndpunkter i en sluten krets. Den nationella lagstiftningen bereds mer öppet: var och en av oss kan till exempel följa beredningen av lagstiftningen via tjänsten Hankeikkuna. Det är däremot svårt för medborgare och till och med för riksdagsledamöter att följa beredningen av EU-ärenden.

När EU-ärenden kommer till riksdagen behandlas de i första hand endast i stora utskottet. Dess möten är inte offentliga och behandlingsdokumenten blir offentliga först när ärendet är slutbehandlat i utskottet. Därmed förblir EU-lagstiftningsprojekt som berör medborgarna i stor utsträckning avlägsna i varje skede av beslutsprocessen. I många andra länder är det annorlunda: till exempel i Frankrikes nationalförsamling är arbetet i utskotten öppet.

I Finland är EU-ärenden jämförbara med utrikes- och säkerhetspolitiken, där man anser att kommentering av frågorna kräver särskild expertis. När möjligheterna att delta är små visar sig EU-frågorna avlägsna för finländarna.

Det nuvarande regeringsprogrammet betonar – kanske också utifrån erfarenheterna från förordningen om restaurering av natur – betydelsen av en aktiv och förutseende EU-påverkan. Efter Europaparlamentsvalet får vi se hur finländarna lyckas med det.

Eurobarometern, som mäter EU-medborgarnas åsikter, berättar att 79 procent av finländarna anser att EU-medlemskapet är en bra sak och 80 procent upplever att Finland har gynnats av EU-medlemskapet. I Finland finns ett intresse och en vilja att påverka unionens framtid, så länge som EU-ärenden öppnas i större utsträckning än i dag och påverkan på unionens beslutsfattande och diskussion inte betraktas som en fråga för endast en avgränsad inre krets.

Vår demokratiska tradition bygger på ömsesidigt förtroende. Det förutsätter att beslutsfattandet är öppet och genuint delaktiggörande. Ett väl genomfört delaktiggörande av medborgarna, till exempel genom offentligt hörande och en öppen beredning, leder också till bättre lagstiftning, där olika perspektiv och beslutens konsekvenser har avvägts noggrant.

Möjligheten att påverka beslut som gäller det egna livet är inte bara en garanti för demokrati, utan också för fred och att de mänskliga rättigheterna förverkligas. Det är viktigt att komma ihåg detta även i Finland.

Om EU-frågorna bara går genom några få händer och man i EU-debatten betonar redan fattade beslut i stället för de frågor som vi står inför, begränsas finländarnas möjligheter att påverka EU-beslut. Då påverkar någon annan EU för vår räkning.

Skrivelsen publicerades ursprungligen den 29 maj. i Helsingin Sanomats spalt Vieraskynä (på finska).

Vad handlar det om?