Debatt
Beräknad läsningstid 9 min

Hållbara levnadsvanor har blivit en del av vardagen

På två år har vi tagit ett steg åt ett mer hållbart håll i vår vardag, visar Sitras nya enkät. I synnerhet smarta boendelösningar och ett mer hållbart resande intresserar finländarna.

Författarna

Emma Hietaniemi

Alexander Kohl

Expert, Internationell verksamhet

Publicerad

Hållbara val har blivit vanligare i vår vardag både på kort tid och på två år. Det visar enkäten Resursklok medborgare som Sitra låtit genomföra. Över hälften av finländarna (53 procent) har medvetet minskat sin konsumtion på grund av miljön och försöker göra ansvarsfulla val. Andelen har ökat något sedan 2017. I synnerhet unga under 30 år är föregångare i många klimatgärningar i vardagen. 

Något över hälften (52 procent) anger att de i högre grad lånar det de behöver eller lånar ut sina saker till andra. För två år sedan var det något färre (49 procent) som upplevde det i sin egen vardag. 

I synnerhet unga är mer positivt inställda till att låna än till att köpa sedan den senaste enkäten. Det är allt fler som är över 56 år som försöker att köpa det de behöver begagnat. Det förändrade konsumtionsbeteendet har accelererat under de senaste åren i och med att det har kommit flera appar och webbplatser som gör det enklare att hyra av andra och köpa begagnade varor. 

Populariteten för KonMari-metoden, det vill säga att göra sig av med onödiga prylar, märks av. Hela 62 procent av finländarna strävar efter att helt göra sig av med onödiga prylar. 2017 var det 58 procent som angav det. 

Andelen som väljer rättvisemärkta varor har exempelvis ökat från 29 till 36 procent och andelen som väljer miljöcertifierade varor från 35 till 40 procent. Finländarna har också i viss utsträckning blivit bättre på att be om ansvarsfulla alternativ i butikernas utbud. 2017 var det 15 procent som angav att de gjorde det, medan det nu är 18 procent. 

Hållbara boendelösningar håller på att slå igenom i finska hem

Det är redan över var femte finländare som köper el producerad med vindkraft, vilket är sex procentenheter mer än för två år sedan. Bland personer under 30 år är ökningen ännu större: 28 procent av ungdomarna angav att de köpte el producerad av vindkraft, medan motsvarande siffra 2017 var 18 procent. 

Nästan var fjärde finländare har en luftvärmepump och 10 procent av de svarande har jordvärmepumpar. Det har skett en treprocentig ökning av båda jämfört med för två år sedan. 

Även användningen av tjänster inom hållbart boende har ökat under de senaste två åren. Det är allt fler som följer sin förbrukning av både vatten och el – ökningen är som störst bland personer under 30 år. Bland ungdomar kontrollerar redan nästan var tredje person den egna elförbrukningen via en elektronisk uppföljningstjänst, medan endast 16 procent gjorde det för två år sedan. 

Även samanvändnings- och delningstjänsterna har ökat i popularitet. Både att hyra sommarstuga och hyra ut den egna bostaden via Airbnb eller motsvarande tjänst har ökat med cirka tre procentenheter bland alla svarande, och bland unga har det ökat med så mycket som 10 procentenheter. 

Unga är vägvisare i de flesta hållbara boendelösningarna. Det är särskilt intressant att observera att närmare hälften av alla finländare under 30 år uppger att de har flyttat närmare sin arbets- eller studieplats, medan samma siffra endast uppgick till 35 procent för två år sedan. Det känns extra stort i och med att det bara är 22 procent av samtliga svarande som gjort det. 

Mer miljövänlig mat, mindre svinn

Populariteten för mer miljövänliga matvanor har ökat generellt, vilket syns såväl i svaren i enkäten som i butikernas och restaurangernas utbud. Finländarna köper exempelvis gärna överbliven mat, då tjänsteutbudet har ökat. 

Allt fler fäster vikt vid matens ursprung och strävar efter att minska sitt matsvinn. Inhemsk mat lockar: hela 78 procent anger att de hellre köper mat producerad av inhemska råvaror. Närmat, ekologisk mat och vegetarisk mat är också på uppgång. 

På två år har exempelvis populariteten för växtbaserade mjölkprodukter ökat. Det finns dock gott om utrymme för ytterligare ökning, för cirka en fjärdedel av de svarande tycker om växtbaserade alternativ till mjölkprodukter och en femtedel överbliven mat. 

Vi är enormt duktiga på att använda matrester från föregående dag när vi lagar mat hemma. Hela 91 procent av de svarande har redan vant sig vid att använda överbliven mat och endast lägga upp så mycket mat på tallriken som de orkar äta. 

Populariteten för ekologisk mat har ökat något jämfört med för två år sedan och var tredje finländare anger nu att de äter ekologiskt. Bland de svarande under 30 år har den veganska kosten fått luft under vingarna; för två år sedan angav 10 procent av de unga att de åt en vegansk kost, medan siffran nu är 15 procent. 

Resandet börjar bli mer hållbart

Att uppmärksamma miljöpåverkan får mer och mer vikt bland finländarna även när man planerar hur man tillbringar sin fritid och våra resvanor ändras. Långresorna har förlorat sin glans något av miljöskäl: 59 procent av de svarande strävar efter att tillbringa semestern i Finland så ofta det är möjligt och 54 procent skulle hellre resa till Europa än till ett långväga resmål. 

Man vill också stanna på resmålet under en längre tid när man reser. 40 procent av de svarande vill resa mer sällan men vara borta under en längre tid än 2017, då 36 procent angav det. 

Även resvanorna har ändrats sedan den senaste enkäten. 2017 åkte var fjärde svarande på tågsemester, medan nästan var tredje anger det idag. 38 procent vill helt undvika att flyga på sina resor på fritiden, medan motsvarande siffra 2017 var 33 procent. Förutom att undvika flyget har det blivit vanligare med klimatkompensationstjänster under de senaste åren, och var femte angav att de klimatkompenserade sina flygningar. 

Förutom semesterresorna har även resorna i vardagen ändrats i mer hållbar riktning. Hela en tredjedel av finländarna anger att de tar sig till arbetsplatsen till fots eller med cykel. Bland unga är det redan mainstream, för hela 51 procent av alla under 30 år tar sig till och från jobbet med muskelkraft. 

Även bilpooler har blivit en mer välbekant företeelse för finländarna: både användningen av bilpooler och att hyra ut den egna bilen har blivit vanligare under de senaste två åren. 

Var tionde finländare har angett att de använder bilpool för enskilda behov och 8 procent har hyrt ut sin egen bil. Samåkning är ännu populärare för drygt en femtedel av finländarna anger att de använder det vid resor. 

De unga är även aktiva inom delningstjänster för resande, för nästan var fjärde person under 30 år har använt bilpool i vardagen och 37 procent samåker. 

Det behövs en skjuts för att få till en förändring

Enligt rapporten 1,5 graders livsstil som gavs ut av Sitra i maj skulle vi behöva minska vårt eget koldioxidavtryck till 2,5 ton CO2e fram till 2030 för att nå klimatmålen. Det kräver betydande förändringar i vår vardag. 2017 var vårt genomsnittliga koldioxidavtryck fyra gånger så stort som målet – 10,3 ton CO2e. 

Den positiva signalen från enkätsvaren är att det även på två år kan ske en betydande förändring, åtminstone i attityderna. Resultaten har till störst delen svängt i en för miljön lovande riktning, och förändringen har inte skett av en slump. Mellan de två enkäterna har det skett ett större uppvaknande: publiceringen av FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport, mer information, rubriker, diskussioner, klimatval. 

69 procent av finländarna tror att val gällande konsumtion påverkar bekämpningen av klimatförändringen. Men endast under hälften av finländarna tror att det finns tillräckligt många tjänster och alternativ som möjliggör en hållbar livsstil för alla. 

För att förändringen mot en livsstil på en globalt hållbar nivå ska vara möjlig behöver vi få med oss alla: hushållen, företagen, kommunerna och beslutsfattarna. Det bör finnas hållbara alternativ tillgängliga och smarta val bör göras så enkla som möjligt för alla. 

Om man funderar över det egna koldioxidavtrycket bör man göra Livsstilstestet och titta närmare på 100 smarta vardagsgärningar, där det finns tips för alla. 

Vad handlar det om?