Den digitala jätten Apple har utvecklat och patenterat en teknik som gör det möjligt att utföra ett elektroencefalogram, dvs. mäta biologiska signaler, via örat med Airpods-hörlurarna. Den tekniska lösning som Apple har utvecklat är ett exempel på neurotekniker som har utvecklats under de senaste åren.
Information om en individs hjärnaktivitet, nervsystemets reaktioner och biologiska signaler kan samlas in med hjälp av tekniker, antingen från insidan av kroppen eller från sensorer utanpå kroppen. Neurodata är information som klassas som personuppgifter och det är inte oväsentligt hur den används.
Utvecklingen av artificiell intelligens skapar ständigt nya tekniska möjligheter på marknaden, vilket gör det lättare än någonsin att manipulera människor. År 2023 lyfte Unesco fram etiska problem i samband med neuroteknik och artificiell intelligens, bland annat hur tankens integritet och individens frihet bevaras i situationer där en person inte medvetet uppfattar att hen manipuleras eller vilseleds med hjälp av teknik. Problematiska situationer uppkommer även då användaren inte vet vad den information som samlats in om hen innebär.
I en rapport som publicerades av World Economic Forum (WEF) i juni 2024 identifieras neurotekniker som en av de tekniker som märkbart kommer att förändra samhällen och ekonomier under de kommande åren. På World Economic Forums lista 2024 över de 100 tillväxtföretag med störst potential att förändra samhället var rymdsektorn och sektorerna för neuroteknik och ren teknik de sektorer som hade störst tillväxtpotential.
Fördelar med neurotekniker inom hälso- och sjukvården
Enligt en bedömning av OECD (2024) har neurotekniker visat sig vara av nytta vid behandling av sjukdomar. I och med utvecklingen av artificiell intelligens utvidgas de potentiella användningsområdena för neuroteknik till att omfatta mer än bara medicinska tillämpningar.
Till exempel kan tekniker för gränssnitt mellan hjärnan och datorer ge förlamade patienter ökad rörlighet. I USA rapporterade neuroteknikföretaget Synchron nyligen om det första fallet av en person med ALS, en degenerativ sjukdom som drabbar de motoriska nerverna, som fått hjälp av en hjärnansluten enhet och Apples virtuella glasögon Vision Pro.
Personens händer var förlamade men hen kunde använda Vision Pro-glasögonen för att styra sina händer med en kombination av ögonstyrning och tankekontroll med hjälp av teknik installerad i hjärnbarken.
Oro över användningen av neurotekniker i marknadsföring
Data som samlats in med hjälp av neuroteknik kan analyseras med AI för att utveckla personanpassad marknadsföring. I takt med att neurotekniker blivit alltmer utbredda har debatten om användning av neurodata i marknadsföring intensifierats.
Neuromarknadsföring använder biologiska signaler, till exempel neurodata som samlas in genom elektroencefalogram, för att bedöma människors reaktioner på produkter eller annonser som marknadsförs till dem. En person som tittar på annonser på en social medieplattform kan till exempel få fler personligt anpassade annonser baserat på den information som personens smartklocka samlar in om hens reaktioner på varje annons.
Neurotekniker kan också användas för att bedöma konsumentbeteende och försöka påverka till exempel människors köpbeteende.
EU försöker skydda sina medborgare genom lagstiftning
En stor del av den neurotekniska industrin och marknaden är baserad i USA, där bristen på reglering har lett till oro för integriteten.
I Europa är situationen en annan. I och med införandet av den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) blev manipulation och profilering (personalisering) av användare på nätet baserat på personuppgifter en fråga som allmänheten fick upp ögonen för.
EU:s AI-förordning går ännu djupare. Förordningen trädde i kraft i början av augusti och ligger nära EU:s lagstiftning om produktsäkerhet. AI-förordningen syftar också till att påverka de största teknikjättarna och strävar efter att reglera tillämpningen av AI på en riskbaserad grund, i syfte att minimera riskerna för hälsa, säkerhet eller grundläggande mänskliga rättigheter genom att förbjuda viss användning av AI helt och hållet eller införa villkor för användningen av vissa system.
Förordningen förbjuder vissa AI-system, och förbjudna system måste dras tillbaka från EU-marknaden inom sex månader efter att förordningen trätt i kraft.
Utsatta personer skyddas
Förbjudna AI-system är även system som kan användas för att manipulera utsatta personer. Ett exempel är talande leksaker som kan användas för att manipulera barn med ljud-, bild- eller videostimuli så att de agerar på ett sätt som de annars inte skulle göra.
Manipulationen kan ske med hjälp av neuroteknik, till exempel med ett hjärna-dator-gränssnitt eller i en virtuell verklighet där personen bär virtuella glasögon.
Förbudet härstammar från att AI-baserade manipulationstekniker (dark patterns) kan användas för att övertala människor att bete sig på ett skadligt sätt eller för att vilseleda dem till att fatta beslut på ett sätt som undergräver och försämrar deras självständighet, beslutsfattarförmåga och valfrihet.
Anu Bradford, juridikprofessor vid Columbia University (2023), har beskrivit den europeiska strategin för att reglera dataekonomin som människocentrerad, eftersom den prioriterar rättigheterna för användare av digitala tjänster. I USA är teknikregleringen marknadsstyrd, medan den i Kina är statligt styrd. Tack vare den europeiska lagstiftningen försöker man skydda oss från manipulationen som neurotekniker kan medföra.
Neuroteknikernas intåg kräver vaksamhet från lagstiftarna
Den allmänna dataskyddsförordningen lade grunden för skyddet av personuppgifter och integritet, och AI-förordningen kompletterar den.
Bör vi då vara oroliga för marknadsföring med hjälp av neuroteknik och för den personliga integriteten i Europa? I princip skyddar lagstiftningen européer, men för AI-system är ikraftträdandet av förordningen bara början.
Framgången med regleringen beror på hur väl den verkställs. Utvecklingen och användningen av neurotekniker måste åtminstone övervakas, och förhoppningsvis kommer EU-lagstiftningen att se till att vi kan hålla de stora digitala jättarna som utvecklar neurotekniker i schack.
Europeiska kommissionens datastrategi som presenterades i februari 2020 har styrt utvecklingen av den datadrivna ekonomin, den artificiella intelligensen och samhället i EU. När den nya kommissionen inleder sitt arbete bör det hållas en diskussion om hur EU:s datastrategi ska utvecklas och fortsätta under den kommande perioden.
Det står klart att medlemsstaterna måste stödja kommissionen i arbetet med att främja datastrategin för att kunna leverera högkvalitativa innovationer i Europa och stärka EU:s inre marknader. Datastrategin måste genomföras med beslutsamhet.