Kan ett toppmöte mellan stater läka demokratin? – förhandstippade frågor inför diskussionen

På global nivå kan vi tala om demokratins kris, även om de finska valdebatterna inte ger någon indikation på detta. Internationella demokratiindikatorer rapporterar enhetligt om demokratins nedgång och hur auktoritära samhällssystem syftar till att minska demokratins livsrum. Rysslands massiva anfallskrig mot Ukraina är ett konkret exempel på detta.

Därför är ett närmare samarbete mellan demokratiska länder avgörande i kampen mellan samhällssystem.

På initiativ av president Joe Biden kommer USA att i en sådan stämning ordna sitt andra demokratitoppmöte den 29–30 mars. Toppmötet kommer att äga rum i nära samarbete med Costa Rica, Nederländerna, Sydkorea och Zambia. Förutom statscheferna kommer statsledningen, medborgarorganisationer, tankesmedjor och forskare att närvara vid mötet.

I Finland har mötet hittills inte fått någon offentlig uppmärksamhet. Det torde delvis bero på att riksdagsvalet fyller nyhetsagendan och delvis på att demokratidebatten i vår tradition är tunn. Internationella möten relaterade till klimatkrisen har blivit bekanta för alla de senaste decennierna, men internationellt samarbete gällande demokratikrisen har mer sällan byggts upp.

Vid det första demokratitoppmötet  som Biden ordnade år 2021 åtog sig ett hundratal nationer att stärka demokratin, aktivt bekämpa korruption och auktoritärism samt främja rättsstatsprincipen och jämlikhet. Året 2022 förklarades som ”Handlingsåret”, där konkreta lösningar har sökts för att uppnå åtagandena, som lätt skulle kunna spridas mellan staterna.

Redan vid det första toppmötet pågick en hetsig debatt om vilka länder som var demokratiska nog att delta i mötet. I årets toppmöte deltar 120 länder, som inte alla är helt demokratiska. Många av de deltagande länderna kan karakteriseras som hybriddemokratier: De organiserar val och främjar beslut i parlamentet (ofta med en överväldigande majoritet av det styrande partiet). Grundläggande demokratiska rättigheter, såsom åsikts- och yttrandefrihet, begränsas dock.

Globalt samarbete handlar om att hitta den minsta gemensamma nämnaren

Även om demokratin som samhällssystem är i akut kris på grund av den starka utmaningen mot auktoritära stater, syftar inte Bidens demokratitoppmöte till särskilt robusta åtgärder eller slutanföranden. Till skillnad från toppmötena mellan EU och FN-systemet är demokratitoppmötet en informell process. Dess syfte är att uppmuntra olika typer av demokratier att försvara sig mot det auktoritära block som leds av Kina och Ryssland och samtidigt reformera sin egen demokrati och dess praxis.

70 procent av världens befolkning lever i auktoritära stater och dessa samhällen står redan för 46 procent av världshandeln. I ljuset av dessa siffror kan demokratiernas förmåga att försvara de mänskliga rättigheterna och ett fritt samhälle se dyster ut – särskilt om USA:s egen demokrati vacklar.

Men Bidens process understryker också varför demokratier alltid är överlägsna auktoritära regimer. Ett demokratiskt samhällssystem ger bland annat utrymme för fria idéer, innovation och samarbete. Och det är precis vad demokratitoppmötet kommer att handla om: att samla stater, medborgarorganisationer, forskare och ungdomar som delar deras visioner om vad framtidens demokrati skulle kunna vara. Det är så bra idéer och metoder på bästa sätt kan spridas och skalas.

Ett exempel på detta är den globala koalitionen av cirka tvåhundra medborgarorganisationer, The Global Democracy Coalition, som skapades i samband med det första demokratitoppmötet, i syfte att diversifiera och utöka diskussionerna vid demokratitoppmötet.

Detta lämnar statscheferna med en mer begränsad roll, men å andra sidan är det precis så det ska vara i en demokrati. Statschefernas och staternas utveckling av demokratin bidrar dock till att det gemensamma arbetet får genomslag. Omfattande demokratiska reformer kräver stöd från statens ledning och vilja att genomföra reformer i samarbete med olika aktörer. Staternas engagemang och demokratireformen kan till exempel följas på den webbplats som upprätthålls av det internationella IDEA-institutet.  

Sitra deltar i arbetsgruppen för teknik och demokrati

Finland representeras vid demokratitoppmötet av president Sauli Niinistö. Under ledning av utrikesministeriet deltar Sitra i en arbetsgrupp för teknik och demokrati som samordnas av Storbritannien, Estland och medborgarorganisationen Access Now. Sedan hösten 2022 har arbetsgruppen fokuserat på att främja stärkandet av demokratin genom teknik på ett ansvarsfullt, fritt och säkert sätt. Totalt 17 arbetsgrupper utvecklar konkreta lösningar för att stödja målen för ”Handlingsåret”.