Kommer AI-förordningen att lösa de miljömässiga utmaningarna med generativ AI?

En fråga till AI-verktyget Chat GPT förbrukar för närvarande ungefär tio gånger så mycket energi som en enda Google-sökning. Träning av stora språkmodeller (som GPT-3) kan förbruka miljontals liter färskvatten för att kyla datacenter, beroende på var i världen språkmodellen befinner sig. 

I framtiden väntas energiförbrukningen för AI öka ytterligare. Till exempel har Googles utsläpp ökat med 48 % under de senaste fem åren. De ökade utsläppen beror till stor del på det växande behovet av den datorkraft som krävs för att träna och använda generativ AI generativ AI , vilket återspeglas i den stigande energianvändningen i datacenter.   

Trots den ökande efterfrågan på energi och den negativa miljöpåverkan måste Europa, tillsammans med andra länder, investera i den strategiska utvecklingen av generativ AI. Konkurrenskraftiga och tillförlitliga europeiska språkmodeller är viktiga för att bygga upp nya appar och kommersiella tjänster. Utvecklingen av generativ AI bör dock inte vara ett värde i sig, utan bör utvecklas på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt.  

AI-förordningen är bara början på arbetet med att minska AI:s miljöpåverkan  

Utmaningen för nästa EU-kommission blir att se till att det finns etablerade politiska åtgärder för att knyta den ökande efterfrågan på datorkapacitet som generativ AI skapar till hållbar och förnybar energi. Europeiska kommissionens AI-förordning, som trädde i kraft den 1 augusti 2024, svarar på denna utmaning genom att främja utvecklingen av AI på ett socialt och miljömässigt ansvarsfullt sätt, i linje med europeiska värderingar. Detta kan i bästa fall innebära en konkurrensfördel för europeiska aktörer.  

Som en del av verkställandet av AI-förordningen är kommissionens uppgift att se till att företag och offentliga myndigheter kan välja de AI-modeller som ska användas på EU-marknaden på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt.   

Genom AI-förordningen strävar kommissionen efter att förbättra resurseffektiviteten hos AI-system genom standardisering och utvärderingar vart fjärde år. Förordningen definierar ett ramverk som kommer att kompletteras med standarder. Exempelvis måste leverantörer som utvecklar AI-modeller för allmänna ändamål rapportera hur mycket energi systemen använder eller uppskatta energianvändningen utifrån den datorkraft som krävs. 

Det saknas dock konkreta bevis på hållbar AI-utveckling och hur man kan minska dess miljöpåverkan. AI-förordningen definierar t.ex. inte sanktioner för hög energiförbrukning och innehåller inga konkreta metoder för att minska utsläppen. EU borde t.ex. fastställa principer för användning av modeller för hög energiförbrukning för att undvika onödig användning av modeller i fall där AI-system med lägre energiförbrukning kunde användas.    

EU-kommissionen kommer att ytterligare förtydliga innehållet i AI-förordningen, som riskkategorier och frivilliga uppförandekoder, genom så kallade delegerade regler som kommer att komplettera förordningen. Bland de frivilliga uppförandekoderna finns en som gäller bedömning av AI-systemens miljöpåverkan, till exempel vid energieffektiv programmering (som green code). Utarbetandet av bindande delegerade regler är en politisk process som även företag kommer att kunna delta i. 

Europa behöver en offentlig debatt om AI:s framtid  

AI-förordningen tar hänsyn till AI:s energiförbrukning i regelverket, men dess ikraftträdande är inte i sig tillräckligt för att skapa mer miljövänliga AI-system. Verkställandet av förordningen kommer att kräva omfattande insatser från både EU och medlemsländerna.   

När AI-förordningen väl har trätt i kraft måste kommissionen och EU:s medlemsstater ägna särskild uppmärksamhet åt att kommunicera de förändringar i verksamhetsmiljön som förordningen kommer att leda till. Kommissionen måste stödja företagen i deras arbete med att hantera den nya lagstiftningen och med att utveckla AI på ett hållbart och konkurrenskraftigt sätt. Dessutom bör kommissionen i framtiden inte bara ta hänsyn till energiförbrukningen utan även till andra miljöeffekter av AI-teknik i sin lagstiftning och sina rekommendationer.  

Debatten om AI måste också ske från ett miljöperspektiv, så att det inte förblir en sidofråga i framtiden utan får plats i den offentliga debatten. Användarna måste också få mer information om AI:s miljöpåverkan och möjligheten att påverka teknikens utveckling. 

Läs mer

nyheter

Vilka frågor bör EU:s beslutsfattare ta itu med? Sitra publicerar åtta förslag

nyheter

Europa måste höja insatserna för att trygga sin konkurrenskraft – Sitra sammanställer förslag åt EU för att stärka dataekonomin

Läs mer

Sitras rekommendationer till den kommande kommissionen