i innehållslistor eller på en innehållssida.
Oron för de ungas välbefinnande syns i partiernas och kandidaternas EU-valkampanjer.
Även om majoriteten av de finländska ungdomarna mår bra och är friska, försvagade coronakrisen avsevärt de ungas upplevda välbefinnande. Resultaten från enkäten Hälsa i skolan visar att andelen unga som upplever att deras hälsotillstånd är dåligt har ökat redan under en längre tid.
Dessutom upplever många unga vuxna att samhällsdeltagande är komplicerat och belastande och de är osäkra på sitt eget kunnande.
Vi behöver mer diskussion om hur vi stöder ungas välbefinnande genom att utveckla sätten att delta.
För att den flerstämmighet som hör till den europeiska demokratin ska förverkligas i samhället måste unga bli hörda. Därför måste de erbjudas lämpliga sätt och verktyg att delta i debatten och beslutsfattandet som passar in i de ungas vardag.
Ungas välbefinnande bör ses mer ur ett deltagandeperspektiv
Undersökningar har visat ett starkt samband mellan hälsa och välbefinnande samt upplevelsen av delaktighet och förebyggande av ensamhet.
Det är alltså ingen tillfällighet att även barns och ungas upplevelse av möjligheterna till samhällsdeltagande och påverkan enligt många indikatorer har försämrats under de senaste åren.
Det är alltså ingen tillfällighet att även barns och ungas upplevelse av möjligheterna till samhällsdeltagande och påverkan enligt många indikatorer har försämrats under de senaste åren.
Upplevelsen av delaktighet och engagemang i den samhälleliga verksamheten sker i vardagen. Pandemin och de samhälleliga beslut som följde efter den hade betydande konsekvenser för barns och ungas välbefinnande och delaktighet.
De politiska spänningarna, den ekonomiska recessionen och klimatförändringarna har ökat osäkerheten och även rubbat de ungas tro på Finlands och världens framtid.
Även den snabba digitaliseringsutvecklingen och informationsmiljöns omvälvning utmanar demokratins strukturer på många sätt. Utvecklingens fördelar och risker fördelas ojämnt ur människornas delaktighets- och välbefinnandeperspektiv.
Sinua saattaisi kiinnostaa myös
Unga som mål för politiska åtgärder eller som aktiva parter?
Undersökningar visar också att unga vill delta mer i det samhälleliga beslutsfattandet.
Ofta ignoreras emellertid unga i beslutsprocessen eller deras möjligheter att påverka är skenbara. Formerna och sätten att delta lämpar sig inte alltid för de ungas vardag och önskemål.
Frågan är om unga främst ses som föremål för politiska åtgärder eller som parter som bör tas på allvar i beslutsprocesserna.
Ungas delaktighet i EU-beslutsfattandet möjliggör inte bara ett förverkligande av demokrati, utan stöder också deras upplevelse av delaktighet. Detta i sig skapar och främjar välbefinnande i samhället.
Så här engagerar du unga i EU-beslutsfattandet:
- Fråga unga om deras tankar om frågor som ska beslutas i EU, till exempel med hjälp av demokratitekniken som använts i EurHope-konsultationen. Det är särskilt viktigt att göra det möjligt för unga att delta i beslut som berör dem själva och deras framtid: oavsett om det handlar om artificiell intelligens, hälsa eller miljö. På så sätt erbjuds unga nya möjligheter att påverka saker som de anser vara viktiga och förnya demokratin.
- Stöd inrättandet av en permanent medborgarpanel i EU. Där kan även ungas röster bli hörda och medborgarna kan på ett genuint sätt påverka de svåraste frågorna inom EU-politiken.
Ju mer vi stödjer unga i att delta och påverka, desto mer stärker vi samtidigt deras välbefinnande.
Vi rekommenderar
Läst den än?