Vilken typ av livslångt lärande vill vi ha i Finland? En gemensam målbild från 30 samhällspåverkare

Mot kompetensens tid -publikation (Kohti osaamisen aikaa) och dess fyra teser inkluderar visionen om det livslånga lärandets långsiktiga utveckling. Efter riksdagsvalet i vår hoppas man att ämnet blir centralt i nästa regeringsprogram.

”I ett brett perspektiv handlar livslångt lärande inte bara om kompetens, konkurrenskraft och välfärd, utan också om kärnan i vårt samhälle, alltså delaktighet och jämlikhet”, poängterar ledarna i förordet till publikationen.

Målbilden utarbetades förra hösten och i januari 2019. Sitra bjöd in den högsta ledningen i 30 centrala organisationer till projektet och de i sin tur utsåg experter som deltog i arbetet. Härnäst kommer samma parter att utarbeta principer för finansieringen av livslångt lärande och dessa publiceras i mars.

Fler utbildningsmöjligheter i arbetsför ålder och gedigna grundläggande färdigheter åt alla

De senaste åren har livslångt lärande ofta figurerat i samhällsdebatten i Finland och internationellt. Detta beror till exempel på den snabba tekniska utvecklingen, det allt mer differentierade samhället och den höga kompetensens allt större betydelse för den ekonomiska tillväxten.

Digitalisering, artificiell intelligens och robotik förändrar yrken och arbetslivets kompetenskrav. Därför omfattas även befolkningen i arbetsför ålder i allt större grad av utmaningen att skaffa sig nya kunskaper.

”De förnybara strukturerna ger framför allt utrymme att förbättra kompetensen hos personer i arbetsför ålder. I en internationell jämförelse deltar finländarna i vuxenutbildningar i hög utsträckning, men trots det ges alla fortfarande inte möjlighet till kompetensutveckling”, konstaterar man i ställningstagandet.

Tanken är inte att alla i arbetsför ålder ska tvingas tillbaka till skolbänken, utan snarare att vi ska söka efter nya sätt att utveckla kompetensen vid sidan av arbetet. Det ligger i allas intresse, eftersom kompetens utvecklar arbetslivet och tvärtom.

Lösningar på kompetensbehoven behövs i synnerhet för personer i arbetsför ålder, men förutsättningarna för livslångt lärande skapas redan i barndomen. Därför är en högklassig småbarnspedagogik och förmågan att lära sig viktiga även i framtidens kompetenssystem.

Inlärningen i vardagslivet är också värdefull. De kunskaper och färdigheter som inhämtas till exempel genom frivillig- och organisationsarbete och fritidsintressen måste lyftas fram och därför behöver vi nya verktyg för att identifiera och erkänna dessa kunskaper.

”Vi behöver nya sätt att främja kontinuerlig inlärning i arbetet, på fritiden, inom fritidsintressen och i familjernas vardag”, poängterar ledarna.

Finland behöver inte bara grundläggande färdigheter, utan måste också satsa på djupgående kunskaper, alltså grundforskning och tillämpad forskning, som föder innovationer och förnyelseförmåga.

Effekterna av skolsatsningar bör mätas

Förra året satsade Finland cirka 19 miljarder euro på livslångt lärande. I en internationell jämförelse är vårt lands utbildningsinvesteringar bland de största, likaså deras offentliga finansieringsandel. Staten och kommunerna stod för 15,5 miljarder euro av totalsumman, alltså mer än 80 procent.

Enligt ledarna behövs det mer forskning om effekterna av både offentliga och privata skolsatsningar. Genom att jämföra mål och resultat kan man inrikta medlen enligt satsningarnas effekt, det vill säga på verksamhet som bevisligen uppnår de uppsatta välfärds- och kompetensmålen. Framöver bör man ta hänsyn till bedömningen av effekten redan när man planerar utbildningsreformer.

”I bästa fall hjälper informationen om de offentliga satsningarnas effekt beslutsfattarna att driva igenom en politik för livslångt lärande, där effektiva investeringar i kompetens förebygger behovet av korrigerande åtgärder i senare skeden i individens liv. Det handlar lika mycket om en hållbar offentlig ekonomi, som om ett meningsfullt liv och allas möjlighet till självutveckling”, understryker ledarna.

Finansieringsprinciper som främjar målbilden kommer i mars

Målbilden har undertecknats av följande ledare och organisationer: Jarkko Eloranta (ordförande, FFC), Sture Fjäder (ordförande, Akava), Jari Gustafsson (kanslichef, Arbets- och näringsministeriet), Olli-Pekka Heinonen (generaldirektör, Utbildningsstyrelsen), Martti Hetemäki (kanslichef, Finansministeriet), Iris Hynönen (ordförande, Finlands studerandekårers förbund SAMOK), Jyri Häkämies (verkställande direktör, EK), Markku Jalonen (arbetsmarknadsdirektör, KT Kommunarbetsgivarna), Timo Kietäväinen (verkställande direktör, Keva), Timo Lankinen (understatssekreterare, Statsrådets kansli), Anita Lehikoinen (kanslichef, Undervisnings- och kulturministeriet), Sanni Lehtinen (ordförande, Finlands studentkårers förbund SYL), Leena Linnainmaa (ordförande, Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande AMKE), Olli Luukkainen (ordförande, OAJ), Jessica Makkonen (ordförande, Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU), Risto Murto (verkställande direktör, Varma), Jyrki Mäkynen (ordförande, Företagarna i Finland), Jukka Mönkkönen (ordförande, Finlands universitet UNIFI), Jouko Niinimäki (ordförande, Bildningsarbetsgivarna), Antti Palola (ordförande, STTK), Harri Peltoniemi (direktör, Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU), Seija Petrow, förhandlingsdirektör (Statens arbetsmarknadsverk SAMV), Jouko Pölönen (verkställande direktör, Ilmarinen), Juho Romakkaniemi (verkställande direktör, Centralhandelskammaren), Suvi-Anne Siimes (verkställande direktör, TELA), Päivi Sillanaukee (kanslichef, Social- och hälsovårdsministeriet), Hanna Tainio (vice verkställande direktör, Finlands Kommunförbund), Elias Tenkanen, ordförande (De yrkesstuderandes förbund i Finland SAKKI), Tapio Varmola (ordförande, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene), Björn Wallén (ordförande, Fritt Bildningsarbete). Även experter från de aktuella organisationerna samt alla experter och opinionsbildare inom utbildningssektorn som har deltagit i de öppna workshoparna har bidragit till arbetet.

Den nu publicerade målbilden för livslångt lärande och finansieringsprinciperna som publiceras i mars bildar en helhet, som de deltagande organisationerna hoppas kommer att beaktas i de kommande regeringsförhandlingarna.

Sitras treåriga projekt Kompetensens tid inleddes i oktober 2018. Sitra startade gemensamma diskussioner mellan olika parter och har förbundit sig till att främja livslångt lärande utifrån de ståndpunkter som man kom fram till tillsammans.

Läs mer!

• Sammanfattning av publikation (på svenska)
• Sitran Selvityksiä 146:
  Kohti osaamisen aikaa
  30 yhteiskunnallisen toimijan yhteinen tahtotila elinikäisestä oppimisesta
  Februari 2019