Arbetsgruppen för hållbar återhämtning, som tillsatts av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, hade i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder som hjälper till att stimulera ekonomin och som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald.
Redan före coronakrisen har man inlett flera politikåtgärder som ska bidra till ett klimatneutralt Finland 2035 och till att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Åtgärderna för hållbar återhämtning ska inte bromsa upp de pågående åtgärderna, utan påskynda dem.
Viktigt att utreda samtliga åtgärders klimat- och naturpåverkan
Arbetsgruppen betonar att alla statliga stimulansåtgärder bör granskas också med tanke på deras klimat- och naturpåverkan. Som stöd för denna granskning har arbetsgruppen sammanställt kriterier för hållbar återhämtning. Med dessa kriterier kan man bedöma enskilda åtgärders inverkan på klimatet, naturresurserna, den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och miljöns tillstånd.
Det föreslås att en del av de åtgärder som fastställts i regeringsprogrammet och som ännu inte har inletts ska tidigareläggas. På detta sätt kan man snabbt skapa nya arbetsplatser i Finland och stärka förtroendet för ekonomin. Finland kan i hög grad dra nytta av rollen som föregångare och skapa ny hållbar ekonomisk tillväxt efter coronakrisen.
”Klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald har inte försvunnit någonstans. Eftersom en euro eller en miljard bara kan användas en gång, är det förnuftigt att rikta stimulansmedlen så att de samtidigt löser flera kriser”, påminner arbetsgruppens ordförande, kanslichef Hannele Pokka.
”Stimulansåtgärderna får inte påverka regeringsprogrammets mål om en omställning till en klimatneutral cirkulär ekonomi som värnar om den biologiska mångfalden. Det skulle inte bara vara skadligt med tanke på de mål som måste uppnås, utan också dålig hushållning med offentliga och privata medel”, säger arbetsgruppens andra ordförande, Sitradirektören Mari Pantsar.
Arbetsgruppen föreslår satsningar på bl.a. energieffektivitet, kommunernas infrastruktur och områden för närrekreation
En hållbar återhämtning är möjlig inom alla samhällssektorer.
Enligt arbetsgruppen ska stimulansåtgärder bland annat inriktas på att förbättra byggnaders energiprestanda så att energiförbrukningen omedelbart minskar och så att alla fastighetsägare har möjlighet att delta. Exempel på sådana åtgärder är stöd till privata och offentliga aktörer för att de ska frångå oljeuppvärmning, stöd för renovering av skolor och daghem så att de blir energieffektiva och utsläppssnåla eller en höjning av hushållsavdraget för energirenoveringar.
Energiomställningen kan stödjas genom att man ytterligare påskyndar besluten om tillstånd för utbyggnad av vindkraft och i högre grad stöder demonstrationsprojekt inom ny teknik.
Satsningar på hållbar infrastruktur i kommunerna, till exempel leder för gång- och cykeltrafik, skapar ett samhälle där en utsläppssnål livsstil uppstår naturligt. Ett tilläggsstöd för att bygga infrastruktur för elladdning och gasstationer påskyndar övergången till hållbarare drivmedel.
Arbetsgruppen föreslår också ett stödpaket för iståndsättning och skötsel av konstruktionerna i områden för närrekreation, såsom naturstigar och andra friluftsområden.
Genom att stödja forskning och utveckling kan man påskynda ibruktagandet av nya lösningar och skapa en grund för framtida utsläppsminskningar och för Finlands konkurrenskraft.
Inrättandet av en klimatfond i anslutning till det statliga utvecklingsbolaget Valtion kehitysyhtiö Vake gör det möjligt att stödja utvecklingen mot ett klimatneutralt samhälle också under en lågkonjunktur.
Kostnaderna för arbetsgruppens förslag för uppnående av direkta verkningar uppgår på årsnivå (2020 och 2021) till 480–510 miljoner euro och verkningarna när det gäller arbetstillfällen motsvarar på årsnivå cirka 44 200–46 000 årsverken. I dessa tal ingår inte exempelvis vindkraftsinvesteringar, klimatfonden eller hushållsavdrag.
”Arbetsgruppens rapport ger statsrådet viktigt underlag i arbetet med att hitta en hållbar väg ur coronakrisen. Särskilt betydande är de kriterier som gruppen utarbetat och som gör det möjligt att bedöma hur hållbara enskilda stimulansåtgärder är med tanke på klimatet och miljön. Kriterierna är ett nyttigt verktyg och väcker också internationellt intresse. Jag ser fram emot resultaten av det fortsatta arbetet”, tackar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Gruppen ska härnäst kartlägga vilka åtgärder som krävs på lång sikt för att påskynda omställningen till en klimatneutral cirkulär ekonomi och skissera upp åtgärder på EU-nivå som är förenliga med Den europeiska gröna given. Gruppens halvtidsrapport offentliggörs senast den 31 maj, och förslagen till hållbara stimulansåtgärder på lång sikt läggs fram senast den 30 september. Inom ramen för uppdraget hör gruppen olika forskare, organisationer och andra centrala aktörer i branschen och samarbetar med den uppföljnings- och åtgärdsgrupp för byggbranschen som miljöministeriet har tillsatt.
- Arbetsgruppens bedömningskriterier: Miten tunnistaa kestävät elvytystoimet? (pdf, på finska)
- Miljöministeriets pressmeddelande 8.5.2020
- Arbetsgruppens halvtidsrapport 16.6.2020 (pdf)
Mer information:
Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi
Mari Pantsar, direktör, Sitra, tfn 0294 618 210, mari.pantsar@sitra.fi
Hannele Pokka, kanslichef, tfn 0295 250 234, hannele.pokka@ym.fi
Vi rekommenderar
Läst den än?