Urbaniseringen är en central global megatrend, och dess inverkan kan även ses i Finland. År 1950 bodde cirka 30 procent av världens befolkning i städer, och år 2014 hade siffran stigit till 54 procent och förväntas stiga till två tredjedelar vid mitten av detta århundrade.
Samma trend kan ses även i Finland. Stadsområden har under hela 2000-talet varit föremål för nettoinflyttning. Befolkningsutvecklingen i Helsingfors betonar denna utveckling. Då invånarantalet i Helsingfors i slutet på 1980-talet uppgick till cirka 500,000, har staden nu över 600,000 invånare, och invånarantalet väntas öka till över 750 000 fram till år 2050.
Urbaniseringen hänger tätt ihop med en annan omställningskraft i vår tid, klimatförändringen. Städer förbrukar över tvåtredjedelar av världens energi och producerar över 80 procent av CO2-utsläppen. Å andra sidan är över 90 procent av världens stadsområden på kuster, så de är utsatta för havsytans höjning och kraftigare kuststormar.
Städerna har dock vaknat till klimatförändringens utmaningar. Där nationer varit långsammare med konkreta aktioner i striden mot klimatförändringen, har föregångarstäder världen över från Köpenhamn till Vancouver stigit i främsta linjen och skapat klimatlösningar som en källa till tillväxt, arbetsplatser och exportinkomster.
I utredningen Kaupunkien mestareiden liigaan – som publicerades 9. januari – jämförs metropolområde Helsingfors med övriga stadsregioner kring Östersjön. Utredningens syfte är att känna igen tillväxtens kritiska flaskhalsar och framgångsfaktorer samt presentera åtgärder för att avlägsna hinder för tillväxt. Den efterlyser berättigat ett metropolavtal för att utveckla Helsingforsregionen långsiktigt, förbättra trafikförbindelser och extern tillgänglighet samt göra metropolen mera internationell, känd och attraktiv.
Genom att satsa på dessa faktorer kan Helsingfors metropolområde öka sin konkurrenskraft internationellt jämfört med övriga städer. Och det är kritiskt att lyckas här, inte bara för Helsingforsområdets utan för hela Finlands framgång.
Satsningar på tillväxtens förutsättningar behövs
Finland behöver en internationellt konkurrenskraftig metropol, men å andra sidan ska Helsingfors kunna skapa lockande ramar för att utveckla produkter, tjänster och lösningar med stort mervärde. Världens växande städer och deras ökande behov av lösningar som stävjar klimatförändringen och minskar utsläppen ger möjlighet till detta.
Utredningen som Sitras konsultbolag Frost & Sullivan utfört förutser en ljus framtid och upp till 1,500 miljarders årlig marknad för ”smarta städer”. I dessa kombineras smarta lösningar med små utsläpp inom mobilitet, energi och infrastruktur. Det är hård konkurrens om att utveckla och tillämpa lösningar, men Finland och finländska lösningar har alla förutsättningar att få sin andel av denna marknad, om vi lägger våra kort rätt.
Ett metropolområde ska fortsätta satsa på att utveckla internationellt betydande testmiljöer exempelvis inom smart trafik med små utsläpp, energi, byggd miljö, cirkulär ekonomi och konsumentlösningar. Helsingfors internationella profil ska vässas genom att världens renaste och smartaste stad med cirkulär ekonomi till ett internationellt känt stadsvarumärke som skiljer sig ur mängden och ökar Helsingforsregionens rykte och förmåga att locka kunniga människor och företag. Genomförande är avgörande för att lyckas, så det är viktigt att se till att alla nivåer i städernas organisationer har engagerats i målet och att det inte finns onödiga hinder för utvecklingen.
I Helsingfors, Esbo och Vanda nyaste stadsstrategier tas fina steg i rätt riktning och ambitiösa mål har ställts upp för att minska utsläppen. Helsingfors strävar efter kolneutralitet senast år 2035, Esbo och Vanda redan 2030. Det är fint att Helsingfors vill bli en del av världens ledande städers C40-klimatnätverk och lägger vikt vid energiproduktionens renhet, byggnadernas energieffektivitet och trafikens utsläpp, i samarbete med företag och stadsbor. Samarbetet med hjälp av huvudstadsregionens stiftelse Smart & Clean mellan företag, stat och övriga städer i metropolområdet är unikt även internationellt. Därför väntar vi oss fina resultat.
Samtidigt som vi tar fram lösningar som gör vardagen smidigare för huvudstadsregionens invånare, kan staden fungera som grogrund för innovationer, som har internationell exportpotential.
Jag önskar att målen som uppställts i städernas strategier konkretiseras utöver verkliga utsläppsminskningar även som affärsmöjligheter för företag som tar fram lösningar och som en bättre vardag för människor. För att lyckas behöver vi ha stöd av städernas ambition samt statens stöd för genomförandet. Metropolavtalet som föreslås i denna utredning är ett utmärkt verktyg.
Vi rekommenderar
Läst den än?