Corona avslöjade behov av att utveckla Finlands beslutsfattande

Coronapandemin har lyft fram otaliga behov av att förnya beslutsfattandet och förvaltningen i Finland. Det är nödvändigt att förnya strukturerna och tillvägagångssätten för beslutfattandet för att det finländska samhället bättre ska kunna svara på kriser som är svåra att förutse i en allt mer komplicerad värld.

Beslutsfattandet under coronakrisen hittills bedöms i Sitras nyligen publicerade promemoria Statsrådets kärna i en krissituation (Valtioneuvoston ydin kriisitilanteessa) som har framställts och skrivits av den erfarna journalisten och facklitterära författaren Matti Mörttinen. För promemorian har han intervjuat cirka 50 centrala påverkare och utrett hur man reagerade på den globala pandemin i olika beslutande organ och hur samarbetet mellan olika aktörer förlöpte.

”Finland hade planer för en pandemi. Övningar hade också hållits. Men man reagerade inte direkt på krisen, och i brådskan improviserade man. Misstroendet mellan olika aktörer hade en del i detta. Man beslöt att utlysa undantagsförhållanden, vilket hade stor effekt i synnerhet under stängningen av Nyland. Utvecklingen av covid-19-sjukdomen bromsades upp med goda resultat, men det hade sitt pris. Man fruktar nu att makthavarna i kommande kriser har en lägre tröskel eller till och med frestas att ingripa i de grundläggande fri- och rättigheterna och försvaga den demokratiska rättsstatens stöttepelare”, säger Mörttinen.

I promemorian presenteras ett antal observationer och utvecklingsförslag om hur systemet för beslutsfattande och dess verksamhetssätt borde förnyas som en helhet för att vi ska vara bättre förberedda på framtida kriser. I promemorian konstateras det till exempel att det vore skäl att överväga att flytta beredskapslagen åtminstone i fall av civila kriser till en kvalificerad majoritet i riksdagen, och att krisberedskapsplanerna borde vara mer bindande än för närvarande och att man i olika krisövningar också borde beakta de värsta scenarierna i stället för att gå den så kallade lättaste vägen.

I en oförutsägbar värld som förändras snabbt framhävs effektiviteten i beslutsfattandet och förvaltningen

Kärnan i beredningen av statsrådets riktlinjer i krisen utgjordes av statsministern samt familje- och omsorgsministern. Det viktigaste forumet när de slutliga besluten fattades var regeringens förhandling, som blev en ”ny institution” för politisk ledning. Fördelen med verksamhetsmodellen var att den var bindande men i värsta fall var metoden tung och ineffektiv.

Den nu publicerade promemorian är en del av Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering, som har utrett det finländska folkstyrets tillstånd och utvecklingsbehov samt stött dess förnyelseförmåga genom olika försök. Utgångspunkten för projektet är observationerna i arbetspappret Folkstyrets grundrenovering som Sitra publicerade i februari 2018 och som utarbetats av seniorrådgivarna Liisa Hyssälä och Jouni Backman. I arbetspappret utredde man hur väl de nuvarande strukturerna och tillvägagångssätten för beslutsfattande motsvarar dagens och i synnerhet framtidens behov och hur man säkerställer den förändringsförmåga som behövs.

Som en del av projektet Folkstyrets grundrenovering beställde Sitra senare en utredning av OECD:s tidigare direktör Rolf Alter om hur statsrådets kärna fungerar i olika länder inom OECD:s referensram ”centre of government” och vilka styrkor och svagheter Finland har i detta avseende. Alters utredning Statsrådets kärna i Finland – Hur man bättre förbereder sig för framtiden publicerades i augusti 2019 och där granskades den dåvarande regeringens beslutsfattande och verksamhetssätt.

”I en oförutsägbar värld som förändras snabbt är det finländska samhällets överlevnadsförmåga och konkurrenskraft i hög grad beroende av effektiviteten i det nationella systemet för beslutsfattande och förvaltning. Därför har vi inom projektet Folkstyrets grundrenovering velat granska ämnet ur ett så brett perspektiv som möjligt under de senaste åren. Den promemoria som nu publicerats kompletterar det tidigare arbetet och ger färsk information om beslutsfattandet under historiskt exceptionella förhållanden”, säger Antti Kivelä, direktör för Sitras tema Förnyelseförmåga.