Decentraliserade och virtuella läkemedelsprövningar kan förbättra kvaliteten hos forskningsdata, ge kontinuerlig information om patientstatus, göra det enklare att hitta patienter till undersökningar och minska anledningarna till att patienter måste avbryta sitt deltagande, bedömer Sitras nya arbetspapper (på finska).
Fastän Finland har en utmärkt utgångspunkt för att genomföra decentraliserade läkemedelsundersökningar, utnyttjar man emellertid inte möjligheterna till fullo.
”Finland har en utmärkt möjlighet att bli en pionjär inom decentraliserade och virtuella läkemedelsprövningar. Möjligheter existerar såväl som en experimentmiljö för decentraliserade och virtuella metoder som att agera målland för läkemedelsforskning genom decentralisering”, säger experten Johannes Ahlqvist från Sitra.
Möjliggör platsoberoende forskning
Decentraliserade och virtuella läkemedelsprövningar gör att läkemedelsprövningar kan utföras oavsett plats med hjälp av fysiska och digitala lösningar. På detta vis behöver en patient till exempel inte nödvändigtvis resa till forskningscentret för att delta i forskningens åtgärder.
Decentraliserade och virtuella läkemedelsundersökningar utmanar de befintliga operativa modellerna inom medicinforskningen. I typiska fall utreder kliniska läkemedelsprövningar effektivitet och säkerhet hos läkemedel och de är strikt reglerade, långvariga och kostsamma processer. Patienter som deltar i läkemedelsprövningar besöker vanligtvis forskningscentra för procedurer som mätningar eller dosering av läkemedel.
Decentraliserade och virtuella läkemedelsundersökningar flyttar dataregistreringen från yrkespersonen till patienten, eller så kan man få information från en fjärravläsbar blodsockermätare. De kan emellertid missa till exempel vissa bieffekter som kunde komma fram i fysisk växelverkan med en yrkesperson.
Föregångare inom decentraliserade läkemedelsundersökningar
I arbetspapperet ges rekommendationer för åtgärder med vilka Finland kunde bli en vägvisare inom decentraliserade läkemedelsforskning, påskyndad av starka digitala färdigheter och avancerad dataanvändning.
”Finlands omfattande hälsoinformation, en befolkning som är van vid nationella digitala lösningar och myndigheter som är positivt inställda till innovationer är konkurrensfördelar som vi borde kunna utnyttja i större utsträckning, även inom kliniska läkemedelsundersökningar”, konstaterar projektledare Markus Kalliola från Sitra.
I arbetspapperet föreslås att:
- I Finland borde regler, verksamhetssätt och nätverk och roller hos branschens aktörer förtydligas så att de viktigaste aktörerna kunde föras samman.
- Finlands styrkor ska marknadsföras modigare än tidigare och man kan till exempel ta modell från Danmark.
- Allmännyttiga pilotundersökningar där decentraliserade metoder prövas ska stödjas.
Fynden och rekommendationerna i arbetspappret baserar sig på litteratur, nätpublikationer och intervjuer samt intressentgruppsdiskussioner som gjorts mellan september 2021 och april 2022. Arbetspappret har utnyttjat litteratur, nätpublikationer och en bakgrundsutredning som Kasve Oy gjort för Sitra.
Det nya arbetspappret anknyter till arbetspappret (på finska) Smidig och trygg användning av hälsodata – fem steg till en rättvis dataekonomi 2030, som färdigställdes i mars 2022 och behandlar digitalisering och utnyttjande av data för att förnya hälsovården och inom tillväxten av affärsverksamhet i branschen. I denna föreslog Sitra åtgärder genom vilka Finland kan ta platsen som vägvisare för utvecklingen.
Sitra bygger upp en människoorienterad och rättvis dataekonomi som baserar sig på en europeisk värdegrund. Hälsodata 2030-projektet fokuserar på att främja användningen av hälsodata i Finland och Europa. Målsättningen är att verksamhetsmiljön inom hälso- och välfärdssektorn i Finland utvecklas till en föregångare inom användning av hälsodata, vilket ger hälsofördelar för medborgarna och ekonomisk tillväxt för samhället.