Den cirkulära ekonomin förändrar nästan samtliga jobb – Enligt en enkätundersökning lockar de nya jobben finländarna.

Vår ekonomi genomgår stora förändringar i takt med att företag och regeringar letar efter lösningar för såväl klimatkrisen som förlusten av biologisk mångfald. Många av de här lösningarna finns i den cirkulära ekonomin den cirkulära ekonomin som erbjuder alternativ till dagens överkonsumtion. Omställningen mot en cirkulär ekonomi går allt snabbare, särskilt i Europa och Finland.

Ett område där detta syns tydligt är arbete: nya jobb skapas, gamla jobb försvinner och innehållet i många jobb förändras. I textilsektorn, som är en av de sektorer som driver på omställningen i Finland, är den här utvecklingen redan tydlig.

Sitras senaste arbetspapper ”Effekterna av cirkulär ekonomi på arbete och kompetens” undersöker effekterna av cirkulär ekonomi på fyra industrier som är centrala i omställningen mot en cirkulär ekonomi: bygg-, textil-, elektronik- och plastsektorn. För att få en helhetsbild intervjuades experter som arbetar med cirkulär ekonomi i fem europeiska länder.

”I framtiden kommer den cirkulära ekonomins principer och praxis att påverka nästan alla arbetsplatser på något sätt, vilket förutsätter att våra färdigheter kontinuerligt uppdateras”, säger Kari Herlevi, Sitras projektledare för cirkulär ekonomi.

”Omställningen till en cirkulär ekonomi innebär inte bara ett stort antal nya yrken och arbetsuppgifter. I stället kan man tala om en förändring av nästan samtliga yrken. Till exempel inom byggbranschen kommer sannolikt arbetet alltmer att flyttas från att föra upp nya byggnader till att renovera gamla, vilket kräver en ny typ av expertkunskap, fortsätter Herlevi.

Kan cirkulära material skapa nya jobb och tillväxt?

Inom samtliga branscher som undersöktes i Sitras arbetspapper framträdde design och utvecklingen av hållbara, reparations- och återvinningsbara material och produkter som särskilt viktiga färdigheter i den cirkulära ekonomin. Enligt Europeiska kommissionen bestäms 80% av produkters miljöpåverkan redan i designfasen.

”Den senaste tidens positiva nyheter från textilsektorn, batterisektorn och kemikalieåtervinning visar att den cirkulära ekonomin redan är en industriell verksamhet som sysselsätter ett stort antal människor. För att utvecklingen ska fortsätta behövs mer investeringar i utbildning och fortbildning”, fortsätter Kari Herlevi.

Textilindustrin var den första industrin i Finland som genomförde försök med cirkulär ekonomi tillsammans med Sitra under det gångna årtiondet.

I Sitras arbetspapper delas arbetet med den cirkulära ekonomin inom textilsektorn in i tre kategorier. Nya jobb skapas vid insamling, sortering och återvinning av textilier. Den andra kategorin utgörs av nya innovationer som rör textilfibrer, medan den tredje kategorin handlar om arbete som syftar till att förlänga textiliers livslängd, till exempel genom reparation eller uthyrning.

Majoriteten av finländarna tror att cirkulär ekonomi skapar arbete och konkurrenskraft

Enligt Sitras nya enkätundersökning var även 82 procent av finländarna själva av den uppfattningen att en cirkulär ekonomi skapar nya arbetstillfällen i Finland, och tre av fyra respondenter ansåg att en övergång till cirkulär ekonomi stöder Finlands konkurrenskraft.

Finländarna var också själva intresserade av arbete inom den cirkulära ekonomin. Enligt enkätundersökningen var 60 procent av finländarna intresserade av att arbeta med cirkulär ekonomi, däribland med nya servicemodeller inom affärsverksamheten, samt produktdesign och underhålls- eller ersättningstjänster.

Sitra utredde med hjälp av en enkätundersökning hur bekant begreppet cirkulär ekonomi är för finländare. Samtidigt kartlade enkäten medborgarnas åsikter om övergången till en cirkulär ekonomi och deras egna påverkansmöjligheter. För 57 procent av finländarna var cirkulär ekonomi en ganska eller mycket bekant term för dem. Under 2018, då undersökningen om medvetenhet genomfördes förra gången, var motsvarande siffra 46 procent.

78 procent av finländarna ansåg att Finland borde främja den cirkulära ekonomin, även om andra länder inte gör det.

Enligt enkäten syns cirkulär ekonomi också i finländarnas vardag: 88 procent av respondenterna bedömde att man genom sina egna handlingar kan främja den cirkulära ekonomin.

Sitras Kari Herlevi anser att enkätundersökningens resultat är uppmuntrande.

”Resultaten visar att omställningen till en cirkulär ekonomi har ett starkt folkligt stöd. Det är också positivt att se att medborgarna identifierar de konkreta fördelarna med cirkulär ekonomi: en ny ekonomisk modell kan skapa nya jobb i ett föregångsland och samtidigt öka dess konkurrenskraft”, berättar Herlevi.

Enkäten om medvetenheten om cirkulär ekonomi kartlade finländarnas kunskaper om och attityder gällande cirkulär ekonomi. Undersökningen genomfördes i januari 2021 i Innolink Group Oy:s internetpanel. 2 136 personer besvarade undersökningen. Undersökningsmaterialet har samlats in kvoterat enligt ålder, kön och bostadsområde så att den är nationellt representativ för personer över 15 år. Undersökningens felmarginal är 2,1 procent.