Digitaliseringen utmanar våra invanda uppfattningar om makt och demokrati

Digitaliseringens effekter genomsyrar hela vårt samhälle och vår vardag. Därför är vi tvungna att granska relationerna mellan individen och samhället på nytt. Det finns anledning till och med att diskutera huruvida vi borde försöka ingå ett nytt slags ”datasamhällskontrakt” i samhällsfilosofen Thomas Hobbes anda. Hobbes gjorde begreppet samhällskontrakt känt i sina skrifter om hur människor organiserar sig i form av ett samhälle.

Detta konstateras i promemorian Data, makt och demokrati som docent Henrik Rydenfelt skrivit till Sitra. Promemorian diskuterar maktförhållandena under det digitala tidevarvet utgående från samhällsvetenskapliga teorier. Promemorian har beställts av Sitras projekt Digital makt och demokrati. Projektledare Jukka Vahti säger att vi lever i en brytningstid som präglas av en explosionsartad ökning av insamlingen och utnyttjandet av data och en snabb förändring av vår informationsmiljö.

”Tidigare hade staten nästan monopol på insamling av information om medborgarna, men i dag är det olika slags plattformsföretag som samlar in och använder persondata effektivast. Detta kan inte annat än påverka också statens, beslutsfattarnas, medborgarnas och företagens invanda roller och maktförhållanden. Den här omvälvningen syns ändå överraskande lite i de olika nationella demokrati- och digitaliseringsstrategierna. Vi borde också tänka mer på hur människor – var för sig eller tillsammans – skulle kunna vara aktiva samhälleliga aktörer under det digitala tidevarvet”, säger Vahti.

Demokratin som en självförbättrande process som utnyttjar data

Enligt Veera Heinonen, direktör för Sitras tema Demokrati och delaktighet, kompletterar den nyutgivna promemorian Sitras tidigare publikationer om förhållandena mellan digitaliseringen och demokratin. Samtidigt erbjuder den en teoretisk kontext för diskussion om teknologin, demokratin och den digitala makten.

”När man tänker på demokratins och delaktighetens olika former gäller det att hålla i minnet att digitaliseringen genomtränger hela vårt samhälle. Därför är det viktigt såväl för medborgare och beslutsfattare som för organisationer och företag att identifiera och förstå den digitala maktens olika dimensioner. Promemorian ger oss möjlighet att fundera på demokratins alternativa framtider”, säger Heinonen.

Den nya informationsmiljön och mediernas mångfald utmanar demokratiska ideal om en rationell och informerad offentlig debatt och en konsensus som uppnås genom den som grund för beslutsfattande. Promemorian gestaltar en alternativ vision utgående från den filosofiska pragmatismen. Pragmatisterna presenterade en idé om det samhälleliga beslutsfattandet som en självförbättrande process som liknar vetenskaplig forskning där både gemensamma mål och metoder att uppnå dessa prövas i sociala tillämpningar.

Henrik Rydenfelt, som skrivit promemorian, ser att dagens digitala teknologi skulle kunna erbjuda en sådan experimentell demokrati oerhörda möjligheter.

”Datamakten samlas fortfarande hos övernationella storföretag med små begränsningar. Hur skulle det vara om data samlades in till hela samhällets nytta i stället? Visst har stater och förvaltningar redan blivit entusiastiska över de utsikter som data och information erbjuder. Det gäller dock att öppet ingå ett kontrakt om hur data utnyttjas i samhället med respekt för individens frihet och val. Det här är en av de mest aktuella utmaningarna och möjligheterna för samhällena i västländerna”, säger Rydenfelt.