Mänskligheten står inför en exceptionellt stor utmaning om man vill hålla klimatöverhettningen inom de gränser som avtalats internationellt. Det 1,5-gradersmål som man avtalade om i Parisavtalet förutsätter att världens nettoutsläpp ska tryckas ner till noll redan före 2050, såsom FN:s klimatpanel IPCC har konstaterat.
Den internationella rapporten Growth-positive zero-emission pathways to 2050 som Sitra gav ut fredagen den 9 april visar ett det fortfarande är möjligt att uppnå 1,5-gradersmålet, men med strama villkor. Dessutom berättar rapportens modelleringar att kraftiga klimatåtgärder och ekonomisk tillväxt inte utesluter varandra.
Rapporten utarbetades av en internationell grupp ekonomiforskare under ledning av det brittiska toppuniversitetet University College London (UCL). I arbetet deltog även företaget E3-modelling som specialiserar sig på ekonomiska modelleringar.
Professor vid UCL och miljöekonom Paul Ekins som ledde forskningsarbetet betonar att 1,5-gradersmålet förutom en stark och konsekvent politik som omfattar alla ekonomisektorer även kräver ett trovärdigt genomförande av politik under årtionden.
Till exempel bör användningen av stenkol för energiproduktion upphöra i hela världen och man bör börja ta bort koldioxid från atmosfären med hjälp av nya tekniker. Dessutom bör man få uppvärmningen, trafiken och industrin att så mycket som möjligt använda utsläppsfri el i stället för fossila bränslen.
”Länder som lyckas med detta och samtidigt stärker innovationer och utvecklingen av teknologi kommer att blir förmögna då världens nettoutsläpp trycks ner till noll. Detta budskap ska understrykas starkt också på det kommande klimatmötet i Glasgow”, säger Ekins.
Temat är aktuellt, eftersom man förväntar sig av världens länder uppdateringar av klimatåtgärder före FN:s klimatmöte som ordnas i Glasgow i slutet av året.
Enligt modelleringarna i rapporten är det lättare att uppnå 1,5-gradersmålet om världens länder samarbetar brett, teknologin utvecklas snabbt, miljöpolitiken är stark, befolkningstillväxten långsam och ojämlikheten minskar.
Även koständringar och skydd av skogar globalt är viktiga delfaktorer.
Utsläpp och ekonomisk tillväxt kan separeras från varandra
Ända fram till de senaste åren har den rådande uppfattningen i den offentliga diskussionen varit att ekonomisk tillväxt automatiskt ökar klimatutsläppen.
Forskargruppen upptäckte emellertid evidens på bortkopplingen av utsläpp och ekonomin i modelleringar, men också i forskningslitteraturen och statistik.
Till exempel växte EU:s ekonomi under 1990–2016 med över 50 procent, men koldioxidutsläppen som beror på användningen av bränslen minskade med 25 procent.
I bakgrunden påverkade bland annat energieffektivitet, ersättning av fossila bränslen med renare energikällor samt den ekonomiska omstruktureringen. Politisk styrning utgjorde grunden för allt.
Saara Tamminen, ledande expert i Sitra påpekar emellertid att resultaten inte betyder att den ekonomiska tillväxten kan fortsätta oändligt i sin nuvarande form. Den aktuella utvecklingen leder till allvarliga ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser.
”Däremot berättar rapporten att en hållbar ekonomisk tillväxt understöds av en ambitiös klimatpolitik genom investeringar i ren teknologi samt en förbättrad produktivitet”, säger Tamminen.
Hon betonar även att rapporten inte ger en heltäckande bild av bortkopplingen av hållbarhetsutmaningar och den ekonomiska tillväxten, eftersom forskningsarbetet inte utredde bortkopplingen av användningen av naturresurser och den ekonomiska tillväxten. Detta kräver fortsatta undersökningar.
Release-evenemanget
Välkommen att höra om och diskutera rapportens resultat på release-evenemanget fredagen den 9 april kl. 13.00–14.15.
Anmälan är öppen ända tills evenemanget börjar.
Länk till publikationen
Sammanfattning på svenska: Tillväxtpositiva vägval för nollutsläpp fram till år 2050.
Publikationen på engelska: Growth-positive zero-emission pathways to 2050.
Frågor och svar (på engelska): Decoupling study – Questions and Answers – Sitra.
Vi rekommenderar
Läst den än?