Enkät: Kundens helhetssituation förblir oftast outredd inom social- och hälsovården

Enligt en medborgarenkät som Sitra låtit göra ombeds de som utnyttjar social- och hälsovårdstjänster sällan ge respons.  Dessutom är det bara 12 procent som har fått en heltäckande vård- och serviceplan i primärvården under de senaste två åren.

En viktig resurs förblir outnyttjad i utvecklingen av social- och hälsovården, eftersom de som utnyttjar tjänsterna sällan ombeds ge respons. Mer än hälften (56 procent) av de som svarade på den medborgarenkät som Sitra lät göra uppgav att de inte alls har ombetts ge respons om vården eller social- och hälsovårdstjänsterna. Under det senaste halvåret hade 12 procent av dem som svarade ombetts ge respons och under de senaste året hade lite mer än en femtedel (21 procent) ombetts ge respons.

Utifrån enkäten förblir även kundens helhetssituation outredd inom social- och hälsovården: av alla som svarade uppgav bara 12 procent att de hade fått en heltäckande vård- och serviceplan i primärvården under de två senaste åren.

”Det här måste förändras, för forskning visar att man genom att lyssna på patienten och utifrån det göra en heltäckande plan lättare kan identifiera hälsorisker och förebygga sjukdomar. Att identifiera risker i förväg är av stor nytta till exempel när det gäller patienter med mental ohälsa samt patienter med hjärt- och kärlsjukdomar”, säger ledande expert Tuula Tiihonen.

Enligt Tiihonen går det åt mycket resurser inom den öppna sjukvården att ha vård som fokuserar på mottagningen, men även om antalet mottagningstider skulle öka kan man inte påverka antalet personer som söker sig till mottagningen.  En bättre lösning skulle vara att försöka hitta förebyggande verksamhetsmodeller och stödja människors vardag, bland annat med hjälp av heltäckande vårdplaner och social handledning. 2052 personer svarade på enkäten som TNS Gallup genomförde i september 2016.

Unga mer missnöjda än äldre – över hälften vill ha social handledning på hälsostationerna

Sammantaget är man väldigt nöjda med den vård och service man har fått vid social- och hälsovårdstjänsterna. De svarande ombads ge en uppskattning av den senaste personliga erfarenheten. Enligt uppskattningen var servicen vänlig, man dirigerades genast till rätt tjänst och personalen hade för det mesta tillräckligt med tid för kunden. Däremot när det gällde förebyggande hjälp, möjligheten att använda elektroniska tjänster, heltäckande beaktande av livssituationen och delaktighet i planeringen av den egna vården skiljde sig erfarenheterna åt.

Mäns och kvinnors erfarenheter av vård och service är på samma nivå och skiljer sig knappt från varandra. Däremot har 15–29-åringar huvudsakligen sämre erfarenheter än övriga åldersgrupper. Med åldern blir man mer nöjd med vården och servicen.

De flesta föredrar helt klart att social- och hälsovårdstjänsterna finns nära hemmet. Var tionde tycker att det är bättre om de är placerade nära jobbet. På landsbygden är det viktigare att servicen är nära och tjänsteproducenten är finländsk än i stadsbornas uppskattning om användningen av social -och hälsovårdstjänster.

Av alla som svarade ansåg 63 procent att det var viktigt med tillgång till social handledning på hälsovårdsstationen. Det var tydligt att kvinnor ansåg att det var viktigare med tillgång till social handledning för alla än vad män gjorde. Tillgång till social handledning för alla ansågs viktigare ju oftare tjänsterna nyttjas, ju sämre man upplever att ens ekonomiska situation är eller ju sämre hälsa den svarande upplever sig ha.

Soteuttamo för samman dem som arbetar inom social- och hälsovården och uppmuntrar till att se bortom branschgränserna

En metod för att utveckla nya, kundinriktade tjänster inom social- och hälsovårdssektorn som hittills har utnyttjats väldigt lite är branschöverskridande aktörsnätverk. Vad kan exempelvis startup-företag, servicedesigners eller erfarenhetsexperter, såsom social- och hälsovårdskunder som har genomgått en vårdprocess, bidra med för nytt i social- och hälsovårdens traditionella verksamhetsmodeller?

Soteuttamo-konceptet som har utvecklats genom ett samarbete mellan Sitra och fem kommunala aktörer är inriktat på att ge fart åt sådana här nätverk och förnyelse som bygger på dem. Det fungerar i pop up-anda under åren 2017–2018. De huvudsakliga verktygen är evenemang som regelbundet ordnas på olika håll i Finland, bland annat i Helsingfors och Tavastehus, Jyväskylä, Mellersta Nyland, Tammerfors och Övre Savolax.

”Världen förändras i allt snabbare takt, och det förutsätter att vi alla fortsätter att lära oss, och där spelar väl uppbyggda nätverk en viktig roll. I nätverken kompletterar partnerna varandra, vilket ger konkurrensfördelar och förbättrar kvaliteten. Det här är ett viktigt trumfkort för konkurrensen när kunderfarenheten inom en snar framtid blir viktigare även inom social- och hälsovårdstjänsterna”, säger Sitras expert Ville Koiste.

Mer information om regionala evenemang, senaste nytt om Soteuttamo och matchmaking-verktyget som sammanför dem som utvecklar social- och hälsovården hittar du på adressen www.soteuttamo.fi