EU:s omdebatterade dataskyddsförordning kan vara startskottet för människoorienterad dataekonomi

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) som träder i kraft i slutet av maj kan ha mer långtgående följder än vad man hittills har beräknat om serviceproducenterna kan utnyttja de möjligheter som döljer sig i den, bedömer Sitras experter som är insatta i dataekonomins framtidsutsikter. Hittills har tonvikten legat på de kostnader och skyldigheter som GDPR innebär för organisationerna.

Projektledare Jaana Sinipuro från Sitra säger att dataskyddsförordningen kan fungera som ett startskott för en mer människoorienterad dataekonomi där individen har betydligt bättre möjligheter att ha kontroll över data om sig själv än i nuläget. Å andra sidan kan också serviceproducenter som förtjänar folks förtroende få tillgång till betydligt mer omfattande och mångsidiga datalager än nu.

”I våra tidigare projekt har vi lagt märke till att tillgången till data och i vilken grad den kan utnyttjas har blivit en flaskhals för utvecklingen av nya tjänster. I synnerhet små företag har hittills haft svårt att få tag på data. Människonära dataekonomi skulle påskynda serviceekosystemets tillväxt och mångsidighet betydligt”, bedömer Sinipuro.

Motkraft till datajättarnas fåmannavälde?

Den människonära dataekonomins tjänster skulle underlätta människors vardag genom att utveckla flera olika datakällor med människors tillstånd och på ett transparent sätt. Tjänsterna kan överskrida de traditionella branschgränserna och ha att göra med till exempel hälsa, välfärd, trafik, jord- och skogsbruk eller finanstjänster. Ett exempel på en tjänst som utnyttjar flera olika datakällor och som redan finns i Finland är den förhandsifyllda skattedeklarationen.

EU-kommissionen har uppskattat att värdet på dataekonomin som bygger på digitala tjänster kommer att stiga till 739 miljarder euro på den europeiska marknaden fram till 2020. Om bruttonationalprodukterna ställs i proportion till varandra, skulle potentialen för Finlands del vara cirka 12 miljarder euro utifrån samma beräkning.

Antti Kivelä, som är direktör för Sitras tema Förnyelseförmåga, påminner om att siffrorna är riktgivande men att de visar omfattningen på dataekonomins möjligheter. Enligt honom har den största utmaningen för förnyelsen inte att göra med teknologi utan med att förändra tänkesätten och verksamhetsformerna från de internationella storföretagens plattformsekonomi till genuint människonära.

”Finlands och finländarnas premisser för att ha framgång i mer människonära dataekonomi är väldigt bra. Vi har avancerad datainfrastruktur, bland annat den nationella servicekanalen, bra datalager, möjliggörande lagstiftning och positiv inställning till teknologi”, säger Kivelä.

Facebook och många andra internationella datajättar har den senaste tiden upprepade gånger anklagats för att inte vara transparenta och för att missbruka uppgifter. Datarelaterade frågor har samtidigt blivit ett av de hetaste samtalsämnena i världen. Enligt Kivelä skulle en mer människonära dataekonomi också skapa en motkraft till de globala megatrender man ser, såsom polariseringen av kunskap, färdigheter, välstånd och delaktighet.

Läs mer om Sitras projekt IHAN – Människoorienterad dataekonomi som nyligen inletts här.