Få beskattningen att styra klimatåtgärderna – sänkta utsläpp, höjd sysselsättning och förbättrad ekonomi

Att lösa klimatkrisen kräver ett omfattande och snabbt agerande från alla världens länder. Ingen ekonomisk sektor eller politiskt delområde kan lämnas utanför klimatåtgärderna. Beskattning är ett effektivt sätt att styra samhället och ekonomin, och kunde utnyttjas ännu mer också i klimatpolitiken.

”Världsbanken, OECD, och Europeiska kommissionen har rekommenderat övergripande skattereformer för hållbar utveckling åt regeringarna för att minska på utsläppen. Enligt forskning är en skattereform för hållbar utveckling dessutom ett effektivt sätt att utnyttja utsläppsbeskattning. Vi vid Sitra ville kartlägga vilka delar av en sådan här skattereform Finland kunde implementera”, berättar direktör Mari Pantsar vid Sitra.

En skattereform för hållbar utveckling betyder att beskattningens tonvikt flyttas budgetneutralt från beskattning av arbete och företagsverksamhet till beskattning av utsläpp och naturresurser, men utan att statens budget varken växer eller krymper. Utifrån dagens publicerade utredning är det möjligt också i Finland att genom en skattereform minska utsläpp och på samma gång stöda sysselsättningen och ekonomin.

”Det enda sättet som Finland kan nå framgång är att klimatförändringen tas med som utgångspunkt i allt politiskt beslutsfattande – därför måste lösningen på klimatkrisen också vara i centrum för finanspolitiken”, säger Pantsar.

Skattereformen kan och kommer bli rättvis

I utredningen kartlades ett brett urval av redan tillgängliga metoder att genom beskattning stöda utsläppsminskningar och lösningar för cirkulär ekonomi. Från metoderna formades tre exempelpaket för simulationer, och deras konsekvenser analyserades ur synvinkeln för utsläpp, bruttonationalprodukt, sysselsättning, företagens internationella konkurrenskraft och inkomstskillnad. De två första simulationspaketen handlar om skattehöjningar och hur de påverkar olika aktörer, medan det tredje behandlar skatteinstrumenten med särskild tonvikt på cirkulär ekonomi.

”Den centrala frågan är hur man med beskattning ska styra utsläpp och vilka konsekvenser det här har på landets ekonomi och på sysselsättningen, eller om dessa val påverkar vardagen eller enskilda branscher på ett orimligt sätt. Vanligtvis oroar sig människor exempelvis över att konsekvensen av en höjd utsläppsskatt påverkar låginkomsttagare och exportbranschers internationella konkurrenskraft. Därför spelar de här synvinklarna en central roll i vårt arbete”, säger ledande expert Saara Tamminen, som har lett utredningen, vid Sitra.

”De inledande konsekvensanalyserna indikerar att en bred skattereform för hållbar utveckling vore ett effektivt och rättvist sätt att påskynda utsläppsminskningarna i Finland. Genom att samtidigt särskilt sänka beskattningen av arbete och höja beskattningen av utsläpp kan man kompensera människors extra utgifter som orsakas av beskattningen av utsläpp och förbättra sysselsättningen. Klimatåtgärderna behöver inte specifikt riktas mot låginkomsttagare, och ökade inkomstskillnader kan undvikas genom noggrann planering. Konsekvenserna av en höjd utsläppsskatt som skulle påverka företagens konkurrenskraft kan också tyglas genom att samtidigt sänka andra skatter”, berättar Tamminen.

Beskattning är inte den enda lösningen på klimatkrisen. Reformen behöver stöd från andra regleringar, som bidrar till en snabb minskning av utsläpp. För att skattereformens effekter ska bli märkbara i utsläpp och utbud på arbete, måste storleken på reformen gälla miljarder.

Beskattning som metod för klimatpolitik

Klimatkrisen kan också lösas med finanspolitiska knep. Skattereformens simulationer erbjuder den kommande regeringen idéer och exempel på verktyg som visar hur man rättvist övergår mot ett utsläppsfritt Finland.

Många saker påverkar hurdana följder olika beskattningspaket har på hela det ekonomiska systemet, den sociala rättvisan och utsläpp. Därför rekommenderas det i utredningen att göra omfattande konsekvensanalyser.

”Klimatkrisen väntar inte. För nästa regering lönar det sig att planera en skattereform, göra konsekvensanalyser och påbörja genomförandet. Exempelpaketen är inte färdiga rekommendationer eller menade som genomförbara som sådana, utan erbjuder beslutsfattarna en inblick i olika alternativ och deras konsekvenser. En skattereform för hållbar utveckling är inte den enda rätta lösningen – utan det gäller att göra politiska val”, betonar Tamminen.

Material

• En skattereform för hållbar utveckling – mot ett utsläppsfritt Finland -promemoria  (PDF, på finska)
• En skattereform för hållbar utveckling  -sammandrag (PPT, på finska)
• En skattereform för hållbar utveckling: vanliga frågor (på finska)
• How to implement a larger environmental tax reform in Finland? Potential instruments and impacts. Technical Report, Sitra (2019). (på engelska)
• Aligning Fiscal Policy with the Circular Economy Roadmap in Finland. Green Budget Europe, The Ex’tax Project, Institute for European Environmental Policy, Cambridge Econometrics (2018). (på engelska)